UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV.
5. Beskrivning av behov av insatser – vad krävs för att målet ska nås
Ett nytt uppdaterat takdirektiv är grunden för att minska utsläppen av partiklar, sot, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Det är viktigt att Sverige tar en fortsatt aktiv roll i EU för att driva på ratificeringen av Göteborgsprotokollet och för att få tillstånd ett nytt takdirektiv. (Berörda aktörer: regeringen).
Euro 5-diesel släpper ut väsentligt mer kvävedioxid och partiklar vid körning i verklig trafik än vid certifieringen och nya data visar att detta även gäller den kommande Euro- 6 klassen. Resultaten av emissions test i verklig trafik visar att det är nödvändigt att ställa krav på att fordonstillverkarna kan styrka att utsläp-
94 Samhällsekonomisk analys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från
förbränning i småskaliga fastbränslepannor, En fördjupning inom miljökvalitetsmålet Frisk luft, 2014.
95 Samhällsekonomisk analys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från
förbränning i småskaliga fastbränslepannor, En fördjupning inom miljökvalitetsmålet Frisk luft, 2014.
96 Proposal for Medium Combustion Plants (MCP) directive.
97 Möjligheter att minska utsläppen av sot från arbetsmaskiner. Transportstyrelsen, Utredningsuppdrag, TSG 2012-901, 2013.
pen i verklig trafik överensstämmer med emissionstest vid certifieringen. Sverige bör vara aktiva för att få tillstånd RDE-krav. (Berörda aktörer: regeringen).
Sverige bör arbeta aktivt i EU och i internationella fora som Arktiska rådet, HELCOM och IMO för att minska utsläppen av sot och kväveoxider från sjö- farten. (Berörda aktörer: regeringen).
Åtgärder mot luftföroreningar har en stor klimatnytta och vise versa. Se även uppföljningen av Begränsad klimatpåverkan. Energieffektiviseringsåtgärder är nödvändiga även när fossila utsläpp fasats ut. Kostnader för att genomföra en klimatomställning minskas och andra miljömål nås lättare när åtgärder mot luft- föroreningar vidtas samtidigt.
Omställningen i transportsektorn handlar om fyra parallella delar; utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle, överflyttning till energieffektivare trafikslag, energieffektivisering av fordon och farkoster samt förnybara drivmedel. För att åstadkomma detta behövs en kombination av ett flertal styrmedel, varav några på nationell nivå men de flesta på EU- och internationell nivå. Exempel på styrmedel att eftersträva är att Sverige bör verka för att EU:s koldioxidkrav på nya bilar och lätta lastbilar utvecklas i flera steg mot år 2030. Även lastbilar och arbetsmaskiner bör få koldioxidkrav. Incitamentsystem för bilval bör utvecklas för att nå större effekter än koldioxiddifferentierad fordonskatt, till exempel ett system där inköps- priset påverkas av miljö- och klimatprestanda (där de miljömässigt sämsta bilarna subventionerar de miljöbättre bilarna) är sannolikt mer miljöstyrande än fordons- skatt. (Berörda: regeringen).
I betänkandet från utredningen Fossilfrihet på väg framhålls ett antal åtgärds- områden som särskilt centrala. Det handlar om planering för attraktiva och till- gängliga städer med hög transporteffektivitet (se också Fokusområde Hållbara städer), infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag, effektivare fordon och en bättre energieffektivet i trafiken, biodrivmedel samt eldrift. Nyckelaktörerna för att nå miljökvalitetsmålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan finns på regio- nal och kommunal nivå. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet och kommunerna har en nyckelroll i arbetet med att planera för att nå miljökvalitetsmålen. (Berörda aktörer: regeringen, Trafikverket, läns- styrelser, kommuner).
Med dagens redan beslutade åtgärder för fordon är kvävedioxid den luft- förorening som förväntas minska mest i Sverige till år 2020 och 2030. Trots minskningarna förväntas miljökvalitetsmålets precisering att överskridas vid ett fåtal högbelastade gaturum. Det är angeläget att motverka en planerad trafik- ökning där överskridanden kan förväntas. Detta kan ske genom planerings- åtgärder, eller andra trafikminskande åtgärder, som t.ex trängselskatt. Även sam-
verkansmodeller som till exempel stadsmiljöavtalen kan vara en väg framåt för att på lång sikt komma tillrätta med trafiktillväxten98.
Eldningsutrustning har en livstid på cirka 30 år. Detta gör att utbytestakten blir mycket långsam. Det är därför viktigt att påskynda Ekodesignkrav, samt komplettera med ytterliga styrmedel som t.ex. en skrotningspremie liksom också att tidigarelägga kraven99. Information om lämplig installation och handhavande av eldningsutrustning är fortsatt angeläget. (Berörda aktörer: regeringen, Energi- myndigheten).
För arbetsmaskiner träder steg IV-kraven i kraft under 2013–14. Under förut- sättning att genomförandet av kraven påskyndas, till exempel som villkor i sam- band med offentliga upphandlingar, minskar utsläppen. (Berörda aktörer: reger- ingen, statliga upphandlare, kommuner).
Användningen av dubbdäck medför stora kostnader för samhället och påver- kar klimatet genom slitage på vägarna. Dubbdäck leder dessutom till hälsorisker genom de slitagepartiklar som bildas. En fortsatt satsning på information om dubbdäck är angelägen. Sannolikt kan även en skatt på användningen vara moti- verad. Flera utredningar pågår som bör avvaktas. (Berörda aktörer: regeringen, Trafikverket, Transportstyrelsen, kommuner).
Utsläppen av lösningsmedel har ökat med över 30 procent. Spolarvätska för bilrutor, hushållens användning av lösningsmedel, bilvårdsprodukter och tändvät- ska är produkter som dominerar denna kategori, med utsläpp motsvarande ca 15 procent av Sveriges totala utsläpp av flyktiga ämnen. Lämpliga åtgärder för att minska användningen av produkter som innehåller lösningsmedel inom hushål- len bör utredas. (Berörda aktörer: regeringen, Kemikalieinspektionen, statliga och kommunala verksamheter).
Forskning är och har varit mycket viktig till stöd för policyutvecklingen inter- nationellt och inom EU, så väl som nationellt. (Berörda aktörer: regeringen, Forsk- ningsrådet för miljö och areella näringar, Naturvårdsverket).
98 SOU 2013:84
99 Samhällsekonomisk analys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från
förbränning i småskaliga fastbränslepannor, En fördjupning inom miljökvalitetsmålet Frisk luft, 2014.
Precisering eller aspekt av miljö- kvalitetsmålet Centralt uppföljnings- mått Nivå som
behöver nås Aktuell situation 2015 Rådighet Förväntad målupp- fyllelse till 2020/ 2050
Bensen Bensen 1 1 µg/m3 årsmedel 90 ja Ja/Ja
Bens(a)pyren Bens(a)pyren 8 0,0001 µg/m3
årsmedel
40 ja Nej/Ja
Butadien Butadien 1 0,2 µg/m3 årsmedel 90 ja Ja/Ja
Formaldehyd Formaldehyd 1 10µg/m3 timmedel 100 ja Ja/Ja
Partiklar PM10 Partiklar PM10 22 (PM10) 15 µg/m3 årsmedel 30 µg/m3 dygns- medel 20 ja Nej/Ja Partiklar PM2,5 Partiklar PM2,5 22 (PM2,5) 10 µg/m3 årsmedel 25 µg/m3 dygns- medel
80 Ja/ I viss mån Ja/Ja
Kvävedioxid Kvävedioxid 22 20 µg/m3 årsmedel 60 µg/m3 timmedel
60 ja Nej/Ja
Ozon Ozon 22 Hälsa 70 µg/m3 8h
medel, 80 µg/m3 timmedel Växtlighet 10 000 µg/m3 xh AOT40, april-sept 50 I viss mån Nej/Nej
Korrosion Korrosion 1 Kalksten under
6,5µm/år
70 I viss mån Nej/Ja
Bidrag till mål- uppfyllelse Styrmedels effekt* Åtgärders effekt** Bedömning
* Kolumn 7: Bedömning av de centrala styrmedlens effekter (är de tillräckliga?).
5) De nu beslutade centrala styrmedlen är tillräckliga för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
4) De nu beslutade och implementerade centrala styrmedlen förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå önskat tillstånd.
3) De nu beslutade men inte implementerade centrala styrmedlen förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
2) De nu beslutade centrala styrmedelen förväntas styra i målets riktning, men är inte tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
1) Kunskap saknas för att bedöma om de nu beslutade centrala styrmedlen är tillräckliga för att uppnå önskat miljötillstånd.
** Kolumn 8: Bedömning av de centrala åtgärdernas genomförande och effekter.
5) Tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda till 2020 för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
4) Tillräckliga åtgärder förväntas vara genomförda till 2020 för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
3) De nu planerade åtgärderna förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
2) De nu befintliga/planerade åtgärderna förväntas styra i målets riktning, men är inte tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
1) Kunskap saknas för att bedöma om de nu befintliga/planerade åtgärderna är tillräckliga för att uppnå önskat miljötillstånd.
Tabell 2.4. Det centrala i bedömning av om miljökvalitetsmålet Frisk luft nås
Tabellen sammanfattar bedömningen av målets olika delar utifrån uppföljning och analys. Regeringens bedömningsgrund anger att ett mål bör bedömas som möjligt att nå om antingen tillståndet i miljön kan nås, eller om tillräckliga åtgärder blir genomförda för att på sikt nå miljökvaliteten. Styrmedels och åtgärders effekt anges på fallande skala 2–5, där 5 anger att styrmedel respektive åtgärder är fullt ut tillräckliga. 1 visar att kunskapen är bristfällig.