Analys av entreprenören och framväxtprocessen i fallet Moosegarden En analys av ett företag av Moosegardens mycket begränsade storlek kommer

nästan helt sammanfalla med företagsägarens, i detta fall entreprenörens, beslut och handlingar.565 _{En fokusering i detta avsnitt på fallstudiens entreprenör är}

därför rimlig. Analysen kommer huvudsakligen att ske utifrån frågeställningarna a, b samt e från avsnitt 4.1 med anknytning till relevanta delar av de teorier och begrepp som presenterades i kapitel tre. Avsnittet inleds med en mer generell positionering och övergår sedan till att mer betrakta specifika moment.

När det gäller entreprenörens roll är det uppenbart att Sune på ett innovativt sätt lyckats utveckla både produkter och tjänster. Med utgångspunkt i en befintlig naturresurs, älgen, har han skapat ett framgångsrikt, om än litet, företag i gles- bygdsmiljö. Flera av hans produkter (älgpapper, älgost m.m.) var okända på marknaden innan Sune utvecklade och lanserade dem. Hur kan nu detta förstås med hjälp av den teoretiska referensram som tidigare presenterats? Jag tar ut- gångspunkt i Schumpeter och hans diskussion om entreprenören.

Den tidige Schumpeter har egentligen mycket hårda kriterier på det innova- tiva.566 _{Hjulet, ångmaskinen, järnvägen, datorn kan ses som sådana Schumpeteri-}

anska innovationer som genom entreprenörers insatser kraftigt påverkat produk- tionsmöjligheterna i ekonomin. Oavsett hur nyskapande vi finner Sunes hand- lande kan det knappast jämställas med revolutionära innovationer av detta slag. Överhuvudtaget kommer skaran entreprenörer att bli tämligen liten om man tillämpar sådana strängt avgränsande kriterier. Låt oss, efter att ha klargjort detta,

565 _{Som teorikapitlet visade behöver dessa två funktioner inte alls sammanfalla.} 566 _{Schumpeter JA, [1934/1996], The Theory of Economic Development.}

följa Schumpeters resonemang, men mildra kriterierna och även tillåta oss att läsa in tjänster där han skriver varor (se min diskussion om detta i avsnitt 3.3.3).

Har Sune kombinerat resurserna på något nytt sätt? Ett sätt att se saken är att notera hur naturresursen älg kapitaliseras. Traditionellt har älgen värderats uti- från sitt kött, i grund och botten en engångsintäkt kopplad till antal kilo per djur. Genom att istället låta älgen, tillsammans med ägaren av produktionsmedlen (Sune), bli tjänsteproducenter kan intäkter i princip genereras dagligen under älgens livslängd utan att naturresursen förbrukas. Detta kan sägas tyda på en ny kombination i Schumpeters anda. Är då Sune pionjär på detta område? Visning av älgar är visserligen mycket ovanligt, men kan dock inte sägas vara en helt ny företeelse; enstaka älgar finns exempelvis för beskådande i vissa djurparker. In- slaget av Schumpeterianskt nytänkande är därför begränsat.

Schumpeter nämner också ny kvalitet på en vara som ett relevant kriterium. I Sunes fall tyder mycket på att det inte bara är affärsidéns orginalitet per se utan även dess kvalitativa egenskaper som marknaden uppmärksammat. En första sådan finns i den utomordentligt skickliga och fängslande presentationen där Sune på ett mycket personligt och underhållande sätt väver samman fakta och anekdoter. Han lyfter fram händelser om de enskilda älgarna på ett sätt som individualiserar dem i besökarnas ögon. Möjligheter ges även att gå in i de stora hägnen och komma riktigt nära älgarna. En andra kvalitativ egenskap är Moose- gardens lokalisering och utformning. Det är en naturlig atmosfär över hela anläggningen vilket gör att det aldrig uppstår någon ”djurparkskänsla”. Det beror både på hägnets storlek (150 000 m2), vilket i sig rymmer ett flertal landskaps- typer, och på själva läget. Gården ligger högt och luftigt i ett jordbrukslandskap med Storsjön och Oviksfjällen i fonden. Moosegardens speciella egenskaper, kvaliteten på dess tjänster, är något som sannolikt starkt bidragit till den ekono- miska framgången. Schumpeters kriterium om införandet av en ny kvalitet på en vara känns därför inom räckhåll.

När det gäller det exklusiva älgpapperet är det uppenbart att kriteriet som hänvisar till en för produktionstypen ny råvara är passande. Mig veterligen finns ingen annan producent som tillverkar papper av en sådan råvara. Idén att tillverka papper av en råvara som den absoluta majoriteten människor anser fullständigt sakna ekonomiskt värde, måste betraktas som originell. Även den milkshake och ost som baseras på älgmjölk skulle kunna räknas hit. Men, dylik originalitet är som Schumpeter nogsamt påpekar inte tillräcklig, produkten måste även fram- gångsrikt kunna lanseras på marknaden för att det ska kunna ses som en entre- prenöriell framgång. Sune har lyckats också med detta. Produkterna är förädlade och möter en efterfrågan som medger ett högt marknadspris. Detta anknyter direkt till Schumpeters tankar om entreprenören. Naturligtvis är omfattningen i sig mycket liten, men sett i förhållande till företagets storlek och platsens perifera läge, kan dess direkta och indirekta ekonomiska påverkan inte omedelbart av- visas som betydelselös.

Ett andra huvudspår inom entreprenörskapsteorierna, exemplifierat av Kirzner, betonar entreprenörens roll som den alerte möjlighetssökaren, ständigt vaken för obalanser på marknaden.567 _{Det går att tänka sig att Sune tolkade de utländska}

jägarnas och medias stora intresse för älgar, vilket visade sig redan tidigt i pro- cessen, som en första efterfrågesignal från marknaden. Denna signal förstärktes i och med den respons som följde på Sunes första trevande försök med älgar i de f.d. stallen. Slutsatsen som Sune drar är att det finns en otillfredsställd efterfrågan vilken han bestämmer sig för att försöka tillgodose. Hans åtgärd blir då att skapa ett utbud i form av möjligheter för besökare att komma i rejäl närkontakt med vårt största högvilt i en förhållandevis naturlig miljö. Den nischen var tidigare inte besatt av vare sig djurparker eller s.k. älgsafaris. Djurparkerna saknar som regel berättandet – ett viktigt inslag i vad Sune producerar. Dessutom belastas de i jämförelse med Moosegarden av en miljö som kan uppfattas som steril och onaturlig. Älgsafaris har den uppenbara olägenheten att aldrig kunna garantera att några älgar verkligen kommer att visa sig.568 _{Stadigt stigande besökssiffror är en}

bekräftelse från marknaden på att Moosegarden levererar rätt produkt.

Moosegardens guidade visningar kan därför i linje med Kirzners synsätt ses som ett resultat av en vaken entreprenörs upptäckt av en marknadsobalans. När det gäller älgprodukterna (papper, ost m.m.) verkar de dock mera härröra från utbudssidan, entreprenörens egen nyfikenhet och kreativitet, än från några signaler om en obalans på marknaden. Den delen av Sunes verksamhet passar därför inte lika väl in i Kirzners definition av entreprenörskap.

Cassons teorier har som tidigare beskrivits inslag av både neoklassisk teori och influenser från den Österrikiska skolan.569 _{Casson hävdar att en entreprenör}

karakteriseras av egenskaper som uppfattningsförmåga, framsynthet, kreativitet och fantasi. Åtskilligt i Sunes agerande (se ovan) pekar på att han innehar dessa egenskaper. Hans uppfattningsförmåga har också tagit sig uttryck i att han har lärt något av sina tidigare erfarenheter av jaktguidningar, skogsfågeluppfödning, konflikthantering, utbildning m.m. Sammantaget tycks Sune ha en profil som överensstämmer ganska väl med Cassons entreprenör. Knights diskussioner om entreprenören som en riskhanterare kan knytas till Sunes risktagande när han köpte skogsmarken och gårdarna. I Knights vokabulär kan sägas att Sune såg hur man skulle göra en osäkerhet till kalkylerbar risk. Fastigheternas värdestegring kan betraktas som en entreprenöriell vinst för den risk inköpet innebar.570

567 _{Kirzner IM, [1973], Competition and Entrepreneurship.}

568 _{Älgsafaris kan endera bestå av exklusiva arrangemang för mycket små grupper där ljudlös-}

het och ansmygningar är ledord eller i att skjutsa besökare i fordon längs skogsbilvägar. Förutom ovannämnda ex ante osäkerhet hos både producent och konsument om tjänsten överhuvudtaget kan levereras är sådana ”sökningar” även tidsstyrda; som regel måste de ske i skymning eller gryning p.g.a. djurens beteende.

569 _{Casson M, [1982], The Entrepreneur: An Economic Theory.} 570 _{Knight FH, [1921/1971], Risk, Uncertainty and Profit.}

Det mångsidiga användandet av älgen i Moosegarden kan även betraktas ur en annan mer kulturell synvinkel. Brulin och Nilsson benämner det entreprenöriella bruket av en regional särart eller identitet som ett ”identiprenörskap”. Älgen kan onekligen sägas vara starkt förknippad med Jämtland. Förutom dess officiella status som landskapsdjur och den årliga jakten – i det närmaste en folkrörelse – är älgens förekomst i regionala maträtter, souvenirer och turistbroschyrer frek- vent.571 _{Hällristningar och landets rikligaste förekomst av fångstgropar visar på}

historiska rötter.572 _{Sunes berättande och personifiering av älgen kan från denna}

utgångspunkt ses som en kommersialisering och förstärkning av älgen som ett inslag i den regionala identiteten.

Finansieringen är en viktig aspekt i framväxten av ett företag. Sunes affärsidé var oprövad och osäker ur eventuella externa finansiärers synpunkt. Han har varit ovillig att släppa in externt kapital i sin verksamhet, oavsett ursprung. Denna inställning tycks ligga i linje med Cressys begrepp ”kontrollaversion”.573 _En

sådan inställning har medfört att värdestegringen på skog och tätortsnära gles- bygdsboende har varit avgörande i finansieringen av investeringarna i Moose- garden. Detta ger ett exempel på hur betydelsefulla förändringar på makro- ekonomisk nivå kan vara för det enskilda företaget. Ett annat sätt att betrakta denna värdestegring är att jämställa den med andra externa nettotillskott av kapital vilka inte leder till skuldsättning eller krav på inflytande. Sådana tillskott, i form av arv och lotterivinster, har visat sig ha positiva effekter på benägenheten att starta eget företag.574 _{I Sunes fall synes denna iakttagelse bekräftad.}

Även hans förmåga att attrahera medias intresse kan sägas vara en finansi- eringsmetod i betydelsen att skaffa sig marknadsföringsutrymme i tidningar och TV utan (ekonomiska) kostnader. Detta kan ses som ett exempel på s.k. finansiell bootstrapping, där företagsägaren hittar andra lösningar på sitt resursbehov än att använda sig av externt kapital.575

571 _{Redan 1955 skapade konstnären Kalle Berglund ”Jämt-Älgen”, en produkt som fick första}

pris i en souvenirtävling för Jämtland och som har tillverkats i ca. 250 000 exemplar. Källa: http://www.guldalgen.se/guldalg.htm Strömsunds Utvecklingsbolag (2005-02-23).

572 _{Fångstgropar var historiskt en vanlig fångstmetod av älgar, använd från stenåldern och åt-}

minstone fram till 1864 då de förbjöds. I Jämtland finns omkring 10 000 fångstgropar, vilket är fler än i någon annan del av Skandinavien. Hällristningar och hällmålningar med älgar finns vid t.ex. vid Gärde (Offerdal), Landverk (Åre) samt Glösa (Alsen). Källa: http://www. z.lst.se/fakta/jemthist.php Länsstyrelsen, Jämtlands län, länsinformation (2005-02-23). Vid det sistnämnda stället finns även en utställning som berättar om älgklanens folk och de tros- föreställningar som fanns under stenåldern. Källa: http://www.alsen.org/ Alsens Hem- bygdsförening (2005-02-23).

573 _{Cressy R, [1995], ”Business Borrowing and Control: A Theory of Entrepreneurial Types”.} 574 _{Se exv. Blanchflower DG & Oswald AJ, [1991], ”Does Access to Capital Help Make an}

Entrepreneur?” samt Lindh T & Ohlsson H, [1996], ”Self-Employment and Windfall Gains: Evidence from the Swedish Lottery”.

575 _{Se exv. Bhide A, [1992], ”Bootstrap Finance: The Arts of Start-Ups”; Winborg J, [2003],}

Sunes humankapital – formell utbildning, social kompetens och tidigare erfarenhet av människor och relationer – har synbarligen underlättat framväxten av fruktbara relationer med besökare och media. Detta kan, i linje med resultaten från Chandler och Hanks studie av småföretagare i Utah, tolkas som en substi- tution mellan finansiellt kapital och humankapital.576

I sitt sökande efter ”rätt” affärsidé provar Sune utvecklingspotentialen i olika koncept, en metod som i mikroskala påminner om Eliassons betoning av selek- tionsprocessen.577 _{Under ett samtal med en släkting blir en kommentar i förbi-}

gående den händelse som får Sune att börja experimentera med papperstill- verkning av älgspillning, en idé som inledningsvis betraktades som mer eller mindre absurd. När produkten efter ett omfattande utvecklingsarbete utsattes för marknadens prövning var responsen tydlig; det fanns en efterfrågan och betal- ningsvilja för denna exklusiva produkt som vida översteg förväntningarna. Även processens andra sida, produkter och tjänster som selekteras bort, finns represen- terade i form av skogsfåglar, bärförädling m.m.

Den nya väg som Sune kände sig tvungen att bygga för att lugna några miss- nöjda grannar kan anknytas till det resonemang som tidigare förts i avsnitt 3.3.4 om sociala aspekter på ekonomiska transaktioner, med bidrag av exempelvis Barth och Granovetter.578 _{”Alla-känner-alla-effekten” på mindre orter kan antas}

synliggöra sociala relationer, och därmed öka deras betydelse, relativt förhåll- andena i en mer anonymiserad storstad. Om man så vill kan det uttryckas som om den upplevda sociala marginaleffekten av ett enskilt beslut inom vissa gränser kan förväntas vara omvänt proportionell mot platsens storlek. Ur en strikt juridisk synpunkt skulle förmodligen Sune kunna vänta med vägbygget till trafik- mängden hade ökat ytterligare och företaget byggt upp en större kapitalbas. Ett sådant beslut, skulle emellertid ha medfört sociala kostnader för Sune och på- verkat åtminstone vissa invånares attityd till honom och hans företag. Till- sammans med Sunes betoning av betydelsen av personliga nätverk ger detta ett exempel på hur sociala relationer kan påverka entreprenörens möjlighetsutrymme och beteende. Ett beteende som, för att anspela på Granovetter, kan tolkas som ett uttryck för en ekonomisk ”embeddedness” i en social närmiljö.579

Sune synes medveten om att han kan underlätta för andra småföretag i området i sin roll som besöksmagnet. Han återkommer även flera gånger under

Harrison RT & Mason CM, [1997], ”Entrepreneurial Growth Strategies and Venture Perfor- mance in the Software Industry”.

576 _{Chandler GN & Hanks SH, [1998], ”An Examination of the Substitutability of Founders}

Human and Financial Capital in Emerging Business Ventures”.

577 _{Eliasson G, [1990], ”The Firm as a Competent Team”.}

578 _{Barth F, [1963], The Role of the Entrepreneur in Social Change in Northern Norway;}

Granovetter MS, [1985], ”Economic Action and Social Structure: The Problem of Embedd- edness”.

579 _{Granovetter MS, [1985], ”Economic Action and Social Structure: The Problem of Embedd-}

intervjuerna till sin vilja att så göra, sammanfattad i det tidigare återgivna citatet: ”Kan jag vara en plog för andra skall det vara så.” Uppenbarligen finns där kopp- lingar till diskussionen om platsens betydelse i avsnitt 3.4. Den omedelbara ekonomiska nyttan för Moosegarden relaterat till Sunes engagemang för sin hem- ort är inte uppenbar, men som exempelvis Kilkenny m.fl. hävdar kan företags bidrag till lokalsamhället inte förklaras enbart av kommersiella vinstintressen.580

Möjligen kan man spåra ett visst samhällsentreprenöriellt inslag i detta.

Sammanfattningsvis verkar de nämnda teorierna kunna bidra till förståelsen av Sunes agerande. Ingen av dem kan ensam fylla den rollen. De olika teorierna och motsvarande synsätt och tolkningar synes istället vara komplementära.

Den entreprenöriella drivkraften

Vad är det då som driver entreprenören Sune i hans verksamhet? Vad är det som motiverar honom att satsa tid och energi samt riskera eget kapital för att bygga upp ett företag? Som tidigare noterat verkar det mer vara lockelsen att få genom- föra egna idéer än resultatet av en ekonomisk kalkyl med lönearbete som alter- nativ. Detta avviker från ett snävt neoklassiskt synsätt, men ligger i linje med såväl Schumpeters syn på drivkrafter som Freys och Benz resonemang om ”Pro- cedural Utility”, d.v.s. en upplevd nytta med själva företagandet, där faktorer som egenbestämmande och frihet ger ett mervärde i jämförelse med att arbeta i en hierarkisk organisation.581

Schumpeter presenterade tre kategorier av entreprenöriella motiv: affärs- mässig framgång, viljan att bevisa att man förmår utföra saker som andra inte kan samt skaparglädjen.582 _{De två senare, vad Spilling sammantaget kallar själv-}

realiseringsmotiv, stämmer väl överens med vad Sune uppger: att han dras mot möjligheten att kunna förverkliga sina idéer.583 _{Det finns även inslag av det första}

motivet i Sunes tal om en strävan att vara ”ett riktigt företag”. Med detta verkar han mena dels tillräckliga finansiella resurser att klara löpande verksamhet och investeringar utan externt kapital, dels att företaget skall ha en kompetent ledning. Dessa faktorer är alla av s.k. pull-karaktär eller svarar mot vad som enligt Reynold m.fl. karakteriserar ”opportunity entrepreneurs”.584 _Motsatsen,

d.v.s. push-krafter eller drivkrafter hos ”necessity entrepreneurs” är dock svårare att upptäcka hos Sune. Uppenbarligen väljer han ett företagande framför löne- arbete utan att något ekonomiskt tvång eller liknande föreligger. Det enda som

580 _{Kilkenny M, Nalbarte L & Besser T, [1999], ”Reciprocated community support and small}

town-small business success”.

581 _{Frey BS & Benz M, [2003], ”Being Independent is a Great Thing: Subjective Evaluations of}

Self-employment and Hierarchy”.

582 _{Schumpeter JA, [1934/1996], The Theory of Economic Development.} 583 _{Spilling OR (red.), [1998], Entreprenørskap på norsk.}

möjligen skulle kunna tolkas som ett sådant inslag är hans vilja att slippa admini- strativt arbete, vilket dock får ses som i sammanhanget tämligen betydelselöst.

Hur är det då med vinsten som exempelvis Cantillon, Knight, Kirzner och indirekt även Casson ser som den entreprenöriella drivkraften?585 _{Ja, visst vill}

Sune att Moosegarden skall vara ett lönsamt företag. Det verkar dock som om han mer betraktar vinst som ett nödvändigt än tillräckligt villkor i sitt före- tagande. Det är lockelsen i att genomföra sina idéer som Sune pratar om och när det gäller ekonomiskt överskott är det främst den självständighet ett sådant ger som han lyfter fram. Det är bra om företaget genererar tillräckligt med vinst för att klara investeringar och expansion utan tillskott av externt kapital med vad detta för med sig av krav på inflytande över verksamhetens inriktning.

Analysen ovan pekar således på pull-krafter som de huvudsakliga motiven till entreprenörens agerande i detta fall.