Spelplanen – en miljö formad av institutioner och geograf

Institutionernas påverkan på den miljö där företag och entreprenörer verkar kan vara både positivt stimulerande och negativt hämmande på företagande och entreprenörskap. Aktiebolagslagens införande och skråväsendets avskaffande är klassiska exempel på stimulerande eller utvecklingsdrivande formella institu- tioner av mycket stor betydelse för ekonomins tillväxt.181 _{Kodifierade handels-}

begränsningar, monopol och olika former av etableringsbegränsningar däremot begränsar de ekonomiska aktörernas handlingsutrymme och inskränker därmed möjligheterna till ekonomisk utveckling. Beroende på utformning kan lagar och regelverk därmed både vara konkurrensbefrämjande respektive konkurrensbe- gränsande till sin natur.

På ett likartat sätt kan informella institutioner såsom normer, sedvänjor, kultur och historik både stimulera och begränsa företags och entreprenörers upplevda handlingsutrymme – spelplanen. Uttryck som ”Jante-lag”, ”bruksanda” och ”entreprenörsanda” kan sägas vara exempel på förenklade vardagsformuleringar som speglar detta.182 _{Olikheter i de informella institutionerna medför att formellt}

möjliga ekonomiska handlingsalternativ åläggs skiftande värderingar i olika miljöer – med följden att det upplevda handlingsutrymmet växer eller krymper. En konsekvens av ovanstående blir att den samtida påverkan från både formella och informella institutioner öppnar en möjlighet att utveckla lokala och regionala skillnader i de ekonomiska aktörernas spelplaner, även under närvaro av en en- hetlig nationell lagstiftning.

Till detta kan även läggas en geografisk dimension med direkt koppling till marknadsstorlek och konkurrenstryck. Det kan illustreras med två fiktiva spel- planer för två i övrigt likartade företag, en i en storstad och den andra i en perifert belägen by med några hundra invånare i Norrlands inland. Norrlandsföretaget representerar förhållanden i gränslandets ekonomi – uppsatsens geografiska hem- vist. Samhällets storlek ger i det första fallet en marknadsmässig och utvecklings- och effektivitetsbefrämjande konkurrens om såväl arbetskraft som kunder och leverantörer. I det lilla samhället skapar ett lågt invånarantal och långa avstånd en annorlunda spelplan, med uppenbara begränsningar i köpkraft, utbud, arbets- marknad m.m. Köpkraften för produktionen i företag med en lokal marknad tillåter i de flesta fall endast en aktör inom respektive segment, en aktör vars

181 _{För en diskussion om skråväsendets avskaffande och betydelsen av ”free entry” se exempel-}

vis: Eliasson G, [1991], ”Deregulation, innovative entry and structural diversity as a source of stable and rapid economic growth”.

182 _{Uttrycket Jantelag – en beskrivning av avundsjuka och missunnsamhet – introducerades}

1933 i en bok av den dansk-norske författaren Aksel Sandemose, översatt till svenska året efter: Sandemose A, [1934], En flykting korsar sitt spår.

expansionsmöjligheter i realiteten är mer beroende av befolkningsutvecklingen än vässad egen konkurrenskraft. Nya och befintliga företag som söker marknad möter förutom höga transportkostnader även begränsningar i utbud av och varia- tion i den lokalt (inom pendlingsavstånd) tillgängliga arbetskraften, vilket ökar deras sårbarhet och försvårar tillväxt.

Sammantaget innebär detta att politiskt genomförda institutionella föränd- ringar – exempelvis en reform, som öppnar upp för privata alternativ inom skola eller vårdsektorn och som syftar till skapandet av en utvecklingsbefrämjande konkurrens – beroende på informella institutioner och geografiska förutsätt- ningar, kommer att få mycket olika verkningar på olika orter. Platsen får således en betydelse för den ekonomiska verksamhetens utseende och omfattning.

Den indelning av ekonomin i tre ekonomiska sektorer, som användes som utgångspunkt för definitionsdiskussionen om social ekonomi i avsnitt 2.4.3 och som där illustrerades i figur 2, här återgivna som figur 4, kan även nyttjas i detta sammanhang. Motsvarande fördelning av ekonomisk verksamhet – cirkelareorna i figur 4 – kan ses som styrd av formella och informella institutioner i samverkan. Omfattningen och utformningen av regleringar och lagstiftning påverkar, tillsammans med attityder, traditioner och kultur, både den formella och den informella (”sociala”) legaliteten i olika ekonomiska verksamheter, exempelvis vad gäller företagsformer och hur motsvarande verksamheter får, och kan, bedrivas.

Offentlig sektor Tredje sektor Privat sektor

1 _{3 2}

Figur 4: Tre ekonomiska sektorer.

En utbyggd välfärdsstat som den svenska har en stor offentlig sektor, inklu- derande verksamheter som i andra länder helt eller delvis utförs av privata före- tag, av familjemedlemmar och släktingar eller kanske av organisationer inom den sociala ekonomin. Politiska beslut rörande offentliga sektorns omfattning får därmed direkt betydelse för de två andra sektorernas storlek och innehåll. Svenska förhållanden möjliggör exempelvis endast en blygsam privat verksam- het inom utbildning, vård och omsorg. För den tredje sektorn/social ekonomi innebär svenska förhållanden mer styrning mot intresse- och fritidsföreningar än produktion av välfärdstjänster.

Ovanstående sektorsdiskussion går också att uttrycka i konkurrenstermer, där den sammantagna effekten av formella och informella institutioner påverkar omfattningen av de verksamheter som inte konkurrensutsätts (offentlig sektor), konkurrensutsätts (privat sektor) samt delvis hamnar i ett mellanläge (tredje sektorn/social ekonomi). Här går det att tänka sig de informella institutionernas roll huvudsakligen som en influens på det beslutsklimat som råder och däri- genom en indirekt påverkan på regeländringar och lagstiftning. En förändrad syn på den offentliga sektors roll, synlig i den senare tidens privatiseringstrend, har exempelvis öppnat upp för konkurrens i produktionsledet av välfärdstjänster, vilket – utifrån detta sätt att resonera – innebär en förändring i cirkelareornas relativa storlek.

Positionering och val av fallstudier

I termer av figur 4:s tre ekonomiska sektorer är det, i denna uppsats, små eko- nomiska aktörer från den privata respektive den tredje sektorn (social ekonomi) som fångar mitt intresse.183 _{Sektoriell tillhörighet kan dels innebära olikheter i}

konkurrensutsatthet, dels i drivkrafter till själva företagandet. Mitt val av fall- studier har ett ursprung i denna sektorsdiskussion.

Det första fallet, Moosegarden, representerar entreprenörens roll i uppstarten och utvecklingen av ett mikroföretag i den privata sektorn (cirkel 2), fullt öppen för konkurrens. Mitt andra fall, Brismarksgården, är ett företag inom den sociala ekonomin (cirkel 3) vilket producerar omsorgstjänster med offentlig sektor som (ekonomisk) kund. Verksamheten konkurrensutsätts i öppna upphandlingar vart femte år, men är tydligt påverkad av formella institutioner – ett regelverk som styr etableringsmöjligheter och finansiering av sådan tjänsteproduktion. Det tredje fallet, Drivknuten, hamnar i ett intressant mellanläge där små privata före- tag, med konkurrensutsatt produktion, samverkar i en organiserad form som i sig själv delvis kan knytas till den sociala ekonomin avseende delar av syftesformu- leringar och valet av juridisk företagsform. Sektoriellt bedömer jag att de kan ses som positionerade i cirkel 2, men i gränslandet till cirkel 3.

Trots en uniform nationell lagstiftning visar ovanstående analys på existensen av olikartade spelplaner för verklighetens ekonomiska aktörer och därigenom skillnader i de förutsättningar och möjligheter som möter dem. Jag kommer därför att studera på vilket sätt spelplaner och aktörer inom gränslandets ekonomi påverkas och formas av den perifera belägenheten och lokala informella institu- tioner, samt vilken roll aktörer i gränslandets ekonomi kan spela: vilka vägar de kan söka sig fram på, vad som kan vara stimulerande respektive begränsande eller hindrande för dem och i vad mån och på vilka sätt de kan bidra – i första

183 _{Min inriktning på entreprenörskap och småföretagande gör att verksamheter i offentlig}

sektor känns mindre relevant, även om jag är medveten om att vissa former av entreprenör- skap (intraprenörskap) även kan förekomma där.

hand lokalt och regionalt (på det ”lokala eller regionala makroplanet”) – till till- växt och välfärd.

En bild växer således fram där platsen i sig själv inte blir oviktig för det ekonomiska utfallet. Platsen, de ekonomiska aktörernas spelplan, kommer därför att uppmärksammas i de kommande fallstudierna men även i en fördjupad teore- tisk genomgång i avsnitt 3.4.

Låt oss emellertid börja vår teoretiska resa med ett introducerande avsnitt om hur två av spelplanens aktörer, företaget och entreprenören, hanterats inom den neoklassiska mittfåran och några tänkbara anledningar till detta.