Generella hypoteser

I detta avsnitt presenteras tre tämligen generella hypoteser av Westlund och Westerdahl om den sociala ekonomins roll i det post-industriella samhället. De kallar sina hypoteser för tomrumshypotesen, inflytandehypotesen och lokalidenti-

tetshypotesen.486

Tomrumshypotesen

Med denna hypotes menar Westlund och Westerdahl att den senaste tidens ned- dragningar i den offentliga sektorn, oavsett om det beror på en politisk ideologi eller en vilja att minska budgetunderskott/statskuld, lämnar ett tomrum efter sig. På liknande sätt kan även motsvarande nedläggningar och reduceringar inom den privata sektorn bidra till en minskning av den ekonomiska aktiviteten och upp- komsten av lokala och regionala tomrum. Den klart dominerande delen av den offentliga sektorns utbud är subventionerat via skatter och finansieras därför kollektivt oavsett den individuella konsumtionen. Under förutsättning att behovet av tjänsterna i stort sett kvarstår även efter neddragningarna innebär detta en (ökad) obalans mellan efterfråga och betalningsförmåga. Delvis kommer detta att gälla även om neddragningarna skulle åtföljas av motsvarande skattesänkningar. Eftersom en skattesänkning inte är inkomstneutral kommer således de grupper som betalar låg skatt ändå att uppleva en minskad ”köpkraft” på dessa tjänster.

De övriga två sektorernas möjlighet att fylla detta tomrum beror således på om man kan producera till en lägre kostnad och/eller en bättre kvalitet än tidigare. Både den privata sektorn och den sociala ekonomin kan pressa kostnaderna genom effektiviseringsåtgärder, men den sociala ekonomin har även andra möj- ligheter att ta till. Dels kan skattelättnader eller direkta stöd ändra kostnadsbilden och dels kan vissa arbetsuppgifter utföras via oavlönat, ideellt arbete.487

Flera länder i södra Europa har valt det första alternativet och öppet valt att stödja den sociala ekonomin. Detta ger den sociala ekonomin goda expansions- möjligheter, men innebär samtidigt en ojämnlik konkurrens med den privata sektorn. När det gäller den andra möjliga konkurrensfördelen, det oavlönade arbetet, drar Westlund och Westerdahl slutsatsen att den är av lokal karaktär, d.v.s. sådana insatser kommer huvudsakligen att utföras i det lokala samhället. I

485 _{Hansmann H, [1981], ”Nonprofit Enterprise in the Performing Arts”.}

486 _{Westlund H & Westerdahl S, [1996], Den sociala ekonomins bidrag till lokal sysselsättning,}

sid: 23-28.

487 _{Exempelvis kan städning eller bokföring i ett barnomsorgskooperativ skötas ideellt av för-}

en sådan miljö kommer medborgarna att uppleva en annan lön än den rent ekonomiska, exempelvis gemenskap, trivsel och liknande. Ur en institutionell synvinkel kan även rådande normer och värderingar i samhället antas påverka den sociala ekonomins acceptans och legitimitet. Platsen skulle enligt detta syn- sätt således ha betydelse. Under vissa förhållanden finns enligt detta sätt att resonera vissa förutsättningar för att den sociala ekonomin kan fylla en funktion som de vinstmaximerande företagen har svårigheter att klara av.

Sammanfattningsvis hävdar författarna att den sociala ekonomin gynnas av det tomrum som uppstår när offentlig eller privat sektor reducerar sitt utbud. I vad mån man lyckas ersätta denna obalans beror på möjligheterna att producera till en lägre kostnad eller högre kvalitet jämfört med tidigare aktörer. Subventioner och ideellt arbete kan ge den sociala ekonomin konkurrensfördelar i detta. Platsen ges en betydelse genom lokala sociala intäkter samt inställningen till social ekonomi.

Inflytandehypotesen

Westlund och Westerdahl beskriver i denna hypotes inledningsvis en strömning i vårt samhälle som visar på ett ökat misstroende mot statens kompetens när det gäller att förvalta skattemedlen på bästa sätt. Allt fler vill minska skattenivån och därmed också det standardpaket som staten erbjuder i sitt tjänsteutbud. I stället vill man göra fler individuella val utifrån sina egna intressen. Samma tanke- gångar presenteras även av Rothstein som påpekar att befolkningen i ökad om- fattning har börjat kräva andra välfärdslösningar än det enhetliga ”paket” som staten erbjuder.488 _{Det traditionella monopolet av offentligt huvudmannaskap}

minskar och ett ökat utrymme uppstår för andra ekonomiska aktörer. Rothstein menar att man i detta kan se en attitydförändring hos svenskarna där man rör sig från ”kollektivism till individualism”. Westlund och Westerdahl menar att dessa ekonomiska aktörer kan vara såväl privata företag och entreprenörer som verk- samheter inom den sociala ekonomin.

Marknadens ökade krav på specialisering och kundanpassning kräver andra insatser från de anställda än vad den anonyma massproduktionen tidigare har gjort, menar Westlund och Westerdahl. Engagemang och förståelse från anställda kräver implicit mera insikt och inflytande i produktionsprocessen. Det är möjligt att denna förändrade produktionsprocess kan innebära fördelar för den koopera- tiva företagsformen, som har demokratisk uppbyggnad inbyggd i sin organisa- tionsform. En annan aspekt som kan gynna den kooperativa arbetsformen är den begränsade mängd resurser som finns tillgänglig. Samarbete och sambrukande av dessa synes logiskt och borde öka i betydelse i takt med att de tjänster som pro- duceras och levereras av den offentliga sektorn blir färre och dyrare.

Sammanfattningsvis argumenterar Westlund och Westerdahl i denna hypotes för att den sociala ekonomin kan gynnas av en ökad heterogenisering av med- borgarnas preferenser rörande den offentliga sektorns tjänsteutbud samt av sitt sätt att hantera dels de begränsade resurser som står till buds men även av organi- sationernas sätt att hantera inflytande- och demokratiaspekter. En delvis liknande teori, ”differented tastes”, framförs av James som menar att den plats NPO fyller delvis kan förklaras som en respons på medborgares olikheter i smak och kvali- tetskrav, snarare än skillnaden i mängden efterfrågade nyttigheter, en vidare- utveckling av Weisbrods ”government failure”-ansats således (se nedan).489

Hennes argumentation begränsar sig dock huvudsakligen till utbildningssektorn och olikheterna förmodas mer vara ett resultat av heterogenitet i ”ingångsvär- den”, olika religiösa, språkliga och etniska uppfattningar, än en attitydförändring över tid.

Lokal-identitetshypotesen

I denna hypotes beskriver Westlund och Westerdahl den internationalisering som alltmer präglar våra liv. Information, varor och människor färdas snabbare och mera omfattande än någonsin tidigare. Denna kraftiga omvandling föder emeller- tid även ett intresse för det lokala och regionala. Detta intresse och identitets- sökande kan yttra sig på två helt olika sätt, ett ”negativt” och ett ”positivt”. Det negativa kan vara nynazism, läktarvåld och främlingsfientlighet. De positiva yttringarna kännetecknas av olika sätt att markera och öka den lokala identiteten och självkänslan utan att någon aversion mot utomstående uppstår. Här passar exempelvis många projekt inom lokal utveckling in. Invånare, ofta i byar och mindre samhällen, sluter sig lokalt samman för att trygga servicefunktioner, skapa arbetstillfällen m.m. Det lokala utvecklingsarbetet blir ett konstruktivt sätt att stärka den lokala identiteten. Westlund och Westerdahl kopplar även samman denna positiva motreaktion med statsvetaren Putnams teorier om det sociala kapitalets påverkan på ekonomisk- och demokratisk utveckling (se även avsnitt 3.4).490

Sammanfattningsvis argumenterar författarna i denna hypotes för den sociala ekonomins roll i det ökade intresset för lokal- och regional identitet (en positiv motreaktion) vilket uppstår som en följd av den ökade internationaliseringen.