Entreprenören och resurser

Uppbyggnad och utveckling av företag kräver resurser. Vissa av dessa är knutna till entreprenören själv och hans eller hennes entreprenöriella förmåga medan andra på något sätt måste hämtas in till företaget. Inköp och investeringar på marknaden kräver kapital som kan vara eget eller externt till sitt ursprung. När summorna ökar i storlek ökar också betydelsen av externt kapital och s.k. ven- turekapitalister. Eliasson betonar i sin teori om kompetensblock betydelsen av denna riskkapitalfunktion, men påpekar även att ett framgångsrikt ekonomiskt ut- fall kräver lokal närvaro, kompetens och mångfald (en minsta volym) hos dessa. Detta för att tillförsäkra sig om att venturekapitalisten har den ”industrial compe-

[1994], Dynamiken i svenskt näringsliv; Harrison B, [1995], ”Symposium on Harrison’s ’Lean and Mean’: What are the Questions?”; Davis SJ, Haltiwanger JC & Schuh S, [1996], ”Small Business and Job Creation Dissecting the Myth and Reassessing the Facts”.

413 _{Davidsson P, Lindmark L & Olofsson C, [1998], ”The Extent of Overestimation of Small}

Firm Job Creation – An Empirical Exemination of the Regression Bias”.

414 _{Reynolds PD et al., [2004], ”The Prevalence of Nascent Entrepreneurs in the United States:}

tence needed to understand and identify winners and, hence, provide reasonably priced equity fundings”.415

En vanlig uppfattning är att det föreligger särskilda svårigheter för små- och nystartade företag att få tillgång till extern kapitalförsörjning.416 _{En nyföretagare}

har exempelvis ingen historik att visa upp för potentiella investerare eller lån- givare och transaktionskostnaderna för småföretagares förhållandevis små trans- aktioner riskerar att bli relativt sett höga. Brister i finansieringsutbudet anförs ofta som skäl till statens s.k. marknadskompletterande insatser i form av exem- pelvis aktörerna ALMI, Nutek och Industrifonden. För låga volymer (ur sam- hällsekonomisk synpunkt) av externt kapital hos nya- och små företag behöver emellertid inte enbart bero på bristande utbud. Även efterfrågesidans attityder gentemot externt kapital verkar vara betydelsefulla enligt bl.a. Cressy samt Cressy och Olofsson.417 _{Vissa entreprenörer uppvisar ett kraftigt behov av obero-}

ende och en motvilja mot att använda externt kapital vilket han eller hon förutser kommer att medför åsikter och krav från utlånarnas sida, en inställning som ibland kallas kontrollaversion.418

Forskning visar att överdriven skepsis mot externt kapital riskerar att resultera i en suboptimal investeringsnivå och därigenom påverka vinst och tillväxt nega- tivt.419 _{Wiklund m.fl. har undersökt 1 248 företagsledare i svenska företag med 5-}

49 anställda avseende deras förväntningar på konsekvenser av tillväxt. Studien bekräftar betydelsen av kontroll och självständighet för småföretagare och pekar på uppfattningen att de anser att tillväxt riskerar att påverka dessa egenskaper negativt.420

Skepticism mot externt kapital gör tillgången på eget kapital än mer betydelse- fullt. Betydelsen av det egna kapitalet för nyföretagande framgår genom exem- pelvis studier av Evans och Jovanovic, Blanchflower och Oswald samt Lindh och Ohlsson vilka visar att sannolikheten att bli företagare är högre för individer med större tillgångar samt att den ökar när arv eller lotterivinster ökar tillgången till eget kapital.421

415 _{Eliasson G, [2004], ”Making Regional Competence Blocs Attractive – On the Critical Role}

of Entrepreneurship and Firm Turnover in Regional Economic Growth”, sid: 9.

416 _{Se exempelvis: Ds 1994:52, Småföretagens riskkapitalförsörjning; Blanchflower DG &}

Oswald AJ, [1998], ”What Makes an Entrepreneur?”.

417 _{Cressy R, [1993], ”Loan Commitments and Business Starts: An Emperical Investigation on}

UK Data; Cressy R & Olofsson C, [1996], ”Financial Conditions for SMEs in Sweden”.

418 _{Cressy R, [1995], ”Business Borrowing and Control: A Theory of Entrepreneurial Types”.}

Cressy betonar att sådan ”finansieringsinterferens” är vidare än delägande, även olika åsik- ter, krav på affärsplan o.dyl. är relevant.

419 _{Hutchinson P & Ray G, [1986], ”Surviving the Financial Stress of Small Enterprise}

Growth”.

420 _{Wiklund J, Davidsson P & Delmar F, [2003], ”What Do They Think and Feel about}

Growth? An Expectancy-Value Approach to Small Business Managers’ Attitudes Toward Growth”.

421 _{För en studie om betydelsen av eget kapital för företagsstart, se exempelvis Evans DS &}

För den majoritet av människor som inte vinner på lotterier eller får del av frikostiga arv blir den egna förmögenhetsuppbyggnaden viktig. Sparande som leder till en sådan förmögenhet påverkas i sin tur av olika skatter och regleringar. Henrekson och Sanandaji har granskat svensk ägarbeskattning och de teorier som ligger bakom dessa regler. De menar att den nuvarande ägarbeskattningen ger upphov till underskattade välfärdsekonomiska kostnader, inte minst när det gäller effekterna på små och medelstora företag. Konsekvenserna av beskattningen av privat förmögenhetsbildning för nyföretagande och entreprenörens möjlighet att generera ett eget kapital noteras särskilt.422

Det finns emellertid även andra sätt för entreprenörer att lösa sitt resursbehov än att använda sig av eget eller ”formellt” externt kapital.423 _{Litteraturen behand-}

lar möjligheten till substitution mellan olika kapitalformer. Brister i finansiellt kapital skulle sålunda enligt vissa forskare partiellt kunna kompenseras med human- respektive socialt kapital. Chandler och Hanks visar, i en undersökning av 102 småföretagare från Utah med 2-5 år gamla företag, att:

”…founders with high level of human capital may be able to survive and even thrive with less financial capital, whereas those with relatively lower levels of human capital may need more financial capital to achieve the same results”.424

Johannisson har även lyft fram det personliga nätverket som en stor tillgång i entreprenörens verktygslåda.425 _{Genom nätverkskontakter kan entreprenören}

skaffa sig (kontroll över) resurser som annars vore svåruppnåeliga. Av särskilt intresse när det gäller ”gränslandets ekonomi” är hans argumentation om det sociala kapitalets betydelse för många solo- och småföretagare när de finansierar sina företagsetableringar.426 _{Genom sitt personliga kontaktnät}427 _{kan de använda}

det anseende eller förtroende (det sociala kapitalet) som byggts upp och på så sätt ordna krediter, direkta lån eller obetalda arbetsinsatser som erfordras vid upp- starten. På så sätt kan behovet av ”opersonligt” finansiellt kapital reduceras eller t.o.m. helt försvinna. En sådan förmåga att söka och finna möjligheter trots att de

Constraints”; Blanchflower DG & Oswald AJ, [1991], ”Does Access to Capital Help Make an Entrepreneur?” samt Lindh T & Ohlsson H, [1996], ”Self-Employment and Windfall Gains: Evidence from the Swedish Lottery”.

422 _{Henrekson M & Sanandaji T, [2004], Ägarbeskattningen och företagandet.}

423 _{Winborg J, [2003], ”Pengar är inte alltid lösningen – Användningen av finansiell boot-}

strapping i små företag”.

424 _{Chandler GN & Hanks SH, [1998], ”An Examination of the Substitutability of Founders}

Human and Financial Capital in Emerging Business Ventures”, sid: 367.

425 _{Johannisson B, [1986], ”Network Strategies: Management Technology for Entrepreneurship}

and Change”.

426 _{Johannisson B, [2000], Humankapital och socialt kapital som kraftkällor vid regional ut-}

veckling.

427 _{Vilket exempelvis kan vara familjemedlemmar, övriga släktingar, vänner eller t.o.m.}

själva inte äger eller kontrollerar nödvändiga resurser hävdas ibland vara ut- märkande för entreprenörer.428 _{Sedan början av 1990-talet används stundom}

termen ”finansiell bootstrapping” för ett sådant beteende.429 _{Harrison och Mason}

fann i en studie av 40 programvaruföretag från Nordirland att detta förfaringssätt är vanligare bland små än stora företag.430 _{I en svensk avhandling från 2000 har}

Winborg kategoriserat företagare med en sådan finansieringsmetod utifrån karak- tärsdrag.431 _{Den av grupperna som mest skiljer sig från ”traditionell” finansi-}

eringssyn kallas relationsorienterad och här lyfter Winborg fram det kontext- beroende sociala kapitalet som en viktig ingrediens. Företag i denna grupp åter- finns ofta på mindre orter, enligt Winborg. En slutsats med direkt bäring på ”gränslandets ekonomi” således.