Småföretag i samverkan

I detta avsnitt diskuteras hur litteraturen genom begrepp som industriella distrikt, kluster och nätverk antyder betydelsen av samverkan, inte minst för småföretag.

I Halls och Soskices bok om komparativa institutionella fördelar kommenterar de mer generellt behovet av samarbete mellan ekonomiska aktörer:

”…the principal problem facing policymakers […] is one of inducing economic actors to cooperate more effectively with each other”.237

Den svenska staten tycks instämma i detta; i inledningen till SOU 1998:92 står att läsa: ”Vår utgångspunkt har varit att samverkan har en positiv roll att spela för småföretagandet i Sverige”.238 _{Finns det teoretiskt stöd för en sådan syn? Ett}

grundantagande i neoklassisk ekonomi är förekomsten av ett stort antal företag

235 _{Prescott EC & Visscher M, [1980], ”Organization Capital”. Se även Prescott EC & Boyd}

JH, [1987], ”Dynamic coalitions: Engines of Growth” för en snarlik diskussion om ”coali- tion capital”.

236 _{Prescott EC & Visscher M, [1980], ”Organization Capital”, not 1, sid: 446-447.}

237 _{Hall PA & Soskice D (eds.), [2001], Varieties of Capitalism: The Institutional Foundations}

of Comparative Advantage, sid 45.

vilka agerar oberoende av varandra. Respektive företags framgång avgörs av effektiviteten i den egna produktionen. Företeelser som samarbete och entrepre- nörskap ges inte mycket utrymme. I den mån teorierna nämner samarbete är det för att beskriva hur den effektivitetsbefrämjande konkurrensen, helt eller delvis, kan sättas ur spel genom kartellbildningar och liknande. Drivkrafterna för detta antas då vara en vilja att kunna hålla en högre prisnivå än under ren konkurrens och därigenom höja sin vinst (på konsumenternas bekostnad).

En annan angreppsvinkel är att diskutera samverkan i nätverk med exempelvis underleverantörer som ett sätt att uppnå skalfördelar utan att förlora i flexibilitet och innovationsförmåga. En alltmer utvecklad fysisk och elektronisk kommuni- kationsteknik har gjort detta alternativ både möjligt och effektivt.239 _(Jämför

Coase och diskussionen i avsnitt 3.2.2 om transaktionskostnadernas betydelse för valet att producera internt eller på marknaden.) Ett flertal empiriska studier indikerar också att kombinationen av konkurrens och samverkan mellan företag kan vara en väl så effektiv ansats som scenariot där företagen agerar som enskilda öar. En svensk studie av drygt 5 000 småföretag visar att 63 procent av företagen samverkar med minst ett annat företag. Samverkande företag i studien redovisar nästan 20 procentenheter högre omsättningsökning än företagen som inte samverkar under perioden 1998-2001.240 _{Några ofta citerade exempel på om-}

råden med framgångsrikt samarbete är industriregionerna i Baden-Würtem- berg,241 _{textil-, kakel-, och maskinverktygsnätverken i centrala- och norra}

Italien242 _{och det svenska Gnosjö-området.}243 _{You och Wilkinson hänvisar till}

liknande resultat och menar att en av de viktigaste uppgifterna för ekonomisk teoribildning är att omvärdera vilken betydelse kombinationen av konkurrens och samverkan mellan företag kan spela för ett framgångsrikt företagande.244

Utanför den neoklassiska sfären finns emellertid exempel på forskning som berör ämnet. Brandenburger och Nalebuff har t.o.m. lanserat en särskilt uttryck,

co-opetition, som söker fånga denna till synes motsägelsefulla kombination.245

Uttrycket baseras på spelteori och skall förstås som en kombination av kon- kurrens och samarbete där den totala vinsten för alla spelare tillsammans över- stiger summan av de enskilda spelarnas insatser.

239 _{Se exempelvis Eliasson G (ed.), [2005], The Birth, the Life and the Death of Firms…} 240 _{Nutek, [2004], Tio frågor och svar om samverkan i småföretag.}

241 _{Herrigel G, [1993], ”Power and the Redefinition of Industrial Districts: The Case of Baden-}

Würtemberg”; Sabel C et al., [1989], ”Regional Prosperities Compared: Massachusetts and Baden-Württemberg in the 1980s”.

242 _{Paniccia I, [1998], ”One, a Hundred, Thousands of Industrial Districts: Organizational Vari-}

ety in Local Networks of Small and Medium-Sized Enterprises”.

243 _{Berggren C, Brulin G & Gustafsson L-L, [1998], Från Italien till Gnosjö: Om det sociala}

kapitalets betydelse för livskraftiga regioner; Johannisson B, [1984], ”A Cultural Perspec- tive on Small Business – Local Business Climate”.

244 _{You J-I & Wilkinson F, [1994], ”Competition and co-operation: toward understanding}

industrial districts”.

Forskningsfälten industriella distrikt, kluster och nätverk lyfter fram kombina- tionen av konkurrens och samverkan som en effektiv strategi. Det går att härleda åtminstone delar av denna diskurs tillbaka till slutet av 1800-talet och Marshalls tankar om ekonomisk dynamik, det vill säga fördelar med företagskoncentra- tioner i avgränsade geografiska områden.246

Marshall hävdade att enskilda företag inom sådana områden, s.k. industriella

distrikt, åtnjuter fördelar jämfört med företag vilka befinner sig utanför. Sådana

fördelar kan betraktas som kostnadsreduceringar genom tillgång till högt specia- liserade stödtjänster, infrastruktur, information, FoU etc. Ett enskilt företag kan dra fördel av detta inom ett industriellt distrikt men det vore nästan omöjligt att uppnå detta till samma kostnad för ett enskilt företag utanför distriktet. Piores och Sables uppmärksammade bok The Second Industrial Divide kan ses som en pånyttfödelse för Marshalls tankegångar och ett startskott för intresset för de industriella distrikten i Italien.247

Definitionen på ett industriellt distrikt varierar något, men generellt avses ett geografiskt avgränsat område med en hög koncentration av små- och medelstora företag. I sådana områden samarbetar företagen och det omgivande samhället på ett mycket aktivt sätt, vilket kan tolkas som att ett ömsesidigt beroende har upp- stått.248 _{Ibland används ordet ”embeddedness” för en sådan relation.}249 _Markusen

menar t.o.m. att arbetskraften kan vara mer engagerad gentemot distriktet än mot det individuella företaget.250 _{En annan utmärkande egenskap är den ovan berörda}

diskussionen om skalfördelar, vilka kan betraktas som externa för företaget men interna för distriktet.251 _{Företagen är enskilt små, men kan genom att dra nytta av}

områdets totala resurser ändå erhålla skalekonomiska fördelar. You och Wilkin- son hävdar i samma anda att ett samarbete mellan företag, utbudet av finansiella och tekniska stödfunktioner tillsammans med normer, regler och attityder i lokal- samhället kan vara viktiga framgångsfaktorer.252 _{Den ”moderna” teoribildningen}

kring de industriella distrikten kan emellertid sägas betona de kollektiva aspek- terna mera än vad Marshall ursprungligen gjorde.

En närstående diskussion, med den amerikanske ekonomen Porter som inspirationskälla, behandlar kluster. Med kluster avses vanligtvis ett antal företag inom samma eller närstående branscher som på varierande sätt har en formell eller informell relation med varandra. Det är ofta underförstått att företagen

246 _{Marshall A, [1890/1920], Principles of Economics.}

247 _{Piore MJ & Sabel CF, [1988], The Second Industrial Divide: Possibilities for Prosperity.} 248 _{Bellandi M, [1989], ”The industrial district in Marshall”.}

249 _{Ottati GD, [1994], ”Trust, Interlinking Transactions and Credit in the Industrial District”;}

Harrisson B, [1992], ”Industrial Districts: Old Wine in New Bottles?”.

250 _{Markusen A, [1996], ”Sticky Places in Slippery Space: A Typology of Industrial Districts”.} 251 _{Asheim BT, [1994], ”Industrial Districts, Inter-firm Cooperation and Endogenous Technolo-}

gical Development: The Experience of Developed Countries”.

252 _{You J-I & Wilkinson F, [1994], ”Competition and co-operation: toward understanding}

ifråga ligger i närheten av varandra, ett geografiskt kluster, men det är inte nöd- vändigt. Porter menar att ett kluster av självständiga, informellt länkade företag och institutioner är en kraftfull organisationsform som erbjuder fördelar i effek- tivitet och flexibilitet. Täta relationer mellan företag sägs öka deras möjligheter till lärande och snabbt informationsutbyte.253

Litteraturen uppvisar som anfördes ovan med exempel från norra Italien, Baden-Würtemberg m.fl. ett flertal studier som visar att ”förtätningar” av näringsverksamhet förekommer och även fallstudier som indikerar ekonomisk framgång för dessa. När det gäller mer övergripande studier av sådana geogra- fiska förtätningars påverkan på ekonomisk tillväxt är utbudet smalare. I en amerikansk studie av Ciccone och Hall påvisas en ökad arbetsproduktivitet när produktionen koncentreras spatialt, d.v.s. förtätas. De finner en genomsnittlig ökning av arbetskraftens produktivitet med sex procent när dess densitet (employment density) fördubblas.254 _{Liknande resultat redovisas i en färskare}

studie avseende svenska förhållanden där Braunerhjelm och Borgman finner ett samband mellan regional tillväxt och geografisk koncentration, särskilt avseende industrisektorn.255 _{Ett ofta citerat exempel av fallstudiekaraktär när det gäller}

kombinationen av förtätning och samverkan är Saxenians jämförelse av Silicon Valley och Route 128, två högteknologiska områden i USA.256 _{Företagen i}

Silicon Valley sägs kombinera samverkan och konkurrens på ett sätt som gynnar flexibilitet, lärande och innovationsförmåga. Företagen inom Route 128 arbetar mer isolerat och hierarkiskt och upplever svårigheter att hänga med i den snabba utvecklingen. I jämförelsen mellan Silicon Valley och Route 128 skriver Saxenian:

”The current difficulties of Route 128 are to a great extent the product of its history. The region’s technology firms inherited a business model and a social and institutional setting from an earlier industrial era. When techno- logy remained relatively stable over time, vertical integration and corporate centralization offered needed scale economies and market control. In an age of volatile technologies and markets, however, the horizontal co-ordination provided by interfirm networks enables firms [in Silicon Valley] to retain the focus and flexibility needed for continuous innovation.”257

Detta för oss in på nätverkens betydelse för företagsutveckling och ekonomisk prestationsförmåga. Nätverk kan förekomma internt i företag/organisationer eller externt, mellan företag och dess omgivning. Diskussionen om nätverk är synner-

253 _{Porter ME, [1990], The Competive Advantage of Nations.}

254 _{Ciccone A & Hall R, [1996], ”Productivity and the Density of Economic Activity”.}

255 _{Braunerhjelm P & Borgman B, [2004], ”Regional tillväxt, geografisk koncentration och}

entreprenörskap”.

256 _{Saxenian A, [1994], Regional Advantage, Culture and Competition in Silicon Valley and}

Route 128.

ligen rik och kan endast summariskt återges i detta sammanhang.258 _{Kärnan i}

begreppet kan sägas vara de ”nät” eller ”nätverk” av sociala relationer som existerar runt människor. Sådana nätverk kan ha olika utseenden och variera avsevärt i såväl formaliseringsgrad som intensitet. Enligt detta synsätt spelar de sociala relationerna roll, även i ekonomiska sammanhang. Effektiviteten i ett företag bestäms här både av den faktiska produktionsskickligheten och av för- mågan att hantera relationer. Exempelvis hävdar Jarillo att en entreprenör kan sänka företagets transaktionskostnader genom att använda sitt personliga nätverk för att utöka kunskapen om andra marknadsaktörer.259 _{I avsnitt 3.3.7 diskuteras}

även hur sociala relationer kan medverka till en substitution mellan olika kapitalformer och hur entreprenören kan hantera detta. Betydelsen av personliga kontakter (strong- and weak ties) uppmärksammades av Granovetter redan på 1970-talet när det gällde jobbsökning.260 _{Detta synsätt har även diskuterats av}

Aldrich m.fl. när det gäller företagsuppstart.261 _{Litteraturen pekar dock på att}

etableringen av nätverk mellan företag ingalunda är en enkel uppgift, tvärtom tar processen tid och medför en hel del problem längs vägen.262

Ovanstående genomgång har behandlat några av de mest diskuterade aspek- terna på företagssamarbete. I nästa avsnitt diskuteras något om drivkrafterna för en sådan (små)företagssamverkan.

Varför förekommer småföretagssamarbete?

Den ovannämnda Nutek-studien av 5 000 småföretag visar på ett flertal anled- ningar. Enkätens motivalternativ (ny kunskap, ökad flexibilitet, nya affärsmöjlig- heter, nya marknader samt kostnadsbesparingar) viktas i stort sett lika högt av respondenterna.263 _{Den kanske intuitivt mest uppenbara aspekten avser ekono-}

miska skalfördelar.264 _{De små företagen har nackdelar i sådan produktion där}

längre tillverkningsserier ger lägre styckkostnader. Mer eller mindre fasta kost- nader för maskiner, kontorsutrustning, marknadsföring och liknande blir för det

258 _{Se exempelvis Lind M, [2002], Det svårgripbara nätverket; Varamäki E, [2001], Essays on}

Multilateral Cooperation between SMEs.

259 _{Jarillo CJ, [1993], Strategic Networks: Creating the Borderless Organization.} 260 _{Granovetter MS, [1974], Getting a job: A study of contacts and careers.}

261 _{Aldrich H, Rosen B & Woodward W, [1987], ”The Impact of Social Networks on Business}

Foundings and Profit: A Longitudinal Study”.

262 _{Se exempelvis: Hassink RT & Wood M, [1998], ”Geographic ’clustering’ in the German}

opto-electronics industry: its impact on R & D collaboration and innovation”; Huggins R, [2000], ”The success and failure of policy-implanted inter-firm network initiatives: motiva- tions, processes and structure” eller för en svensk studie av träförädlingsföretag i en kontext som liknar ”gränslandets ekonomi”: Ahlström-Söderling R, [2003], ”SME strategic business networks seen as learning organizations”.

263 _{Nutek, [2004], Tio frågor och svar om samverkan i småföretag.}

264 _{Självklart kan även en vilja att höja priserna genom att reducera konkurrensen vara en driv-}

kraft. I det följande kommer en sådan diskussion dock inte att föras vidare, dels då det inte är studiens syfte och dels då ett fokus på mycket små företag innebär en låg sannolikhet för marknadsdominans.

lilla företaget förhållandevis hög per producerad enhet. Samarbete mellan små- företag, på ”inputsidan” s.a.s., innebär i detta avseende att de kan agera som ett större företag och därigenom sänka den individuella styckkostnaden. Detta är en mycket konkret samarbetsvinst.

Liknande tankegångar, om än i större skala, står att finna i den litteratur om industriella distrikt som tidigare berörts. Genom skapandet av externa skalför- delar kan små företag i ett industriellt distrikt reducera sina kostnader och där- igenom stärka sin konkurrenskraft.265 _{Förutom rena produktionskostnader kan}

detta resonemang även äga giltighet för transaktionskostnader, inte minst för företag i glesbygd när det gäller kostnader för att skaffa information om kunder, leverantörer m.m.

Det verkar även föreligga en social aspekt på företagssamarbete. Huggins har undersökt processer i, och orsaker till, såväl framgångsrika som misslyckade företagsnätverk i England. Resultaten indikerar bl.a. att det inte är tillräckligt att betrakta orsaker och drivkrafter till företagssamarbete som enbart ekonomiska. Snarare är det kombinationen av ekonomisk och social rationalitet som utgör samarbetets grund, särskilt i initieringsskedet.266

Även svensk forskning pekar på den sociala dimensionen av samarbete mellan företag. I en undersökning av Forum för småföretagsforskning framkommer att var tredje soloföretagare i Sverige tar upp ensamheten som en nackdel med sitt företagande, vilket tyder på att det även föreligger företagsinterna sociala vinster till företagssamverkan, åtminstone för de allra minsta aktörerna.267 _{Denna iakt-}

tagelse bekräftas i Sätre Åhlanders studie av egenföretagare i Jämtland. Denna kategori kände sig mer eller mindre bortglömd av såväl myndigheter som de egna branschorganisationerna.268 _{Det förefaller inte orimligt att åtminstone de}

minsta småföretagarna kan se fördelar med kontakter med kollegor, t.ex. för att konstruktivt kunna pröva idéer, utbyta erfarenheter, eller helt enkelt ha en lika- sinnad samtalspartner. En spelplan karakteriserad av långa avstånd och få företag kan i detta avseende innebära en nackdel för aktörer inom gränslandets ekonomi.

Motiven till småföretagssamarbete verkar således kunna återfinnas inom ett flertal områden.

Ovanstående teoretiska diskussion utmynnar i en empirisk fråga att behandla i kapitel fyra: Hur kan ett samarbete mellan perifert belägna småföretag se ut och

förklaras?

265 _{Asheim BT, [1994], ”Industrial Districts, Inter-firm Cooperation and Endogenous Technolo-}

gical Development: The Experience of Developed Countries”.

266 _{Huggins R, [2000], ”The success and failure of policy-implanted inter-firm network initia-}

tives: motivations, processes and structure”.

267 _{Hult E-B et al., [2000], Soloföretag.}

268 _{Sätre Åhlander A-M, [2005], ”Företagande som bieffekt. Om utvecklingen från anställd till}

I nästa avsnitt flyttar vi fokus från företag till den andra stora utbudsaktören – entreprenören.