Introduktion – Metod som vetenskapens verktyg

Begreppet empiri har sitt ursprung i grekiskans emperia, erfarenhet. Få torde för- neka empirins betydelse, d.v.s. att användandet av erfarenheter och observationer bidrar till kunskapsackumulering och falsifieringsmöjligheter. Hur denna er-

farenhet insamlas och bearbetas, med andra ord metodvalet, är dock en vidare fråga. Ett sätt att inleda en diskussion om detta är att likna forskningsmetoder vid en uppsättning verktyg, redskap som forskaren använder för att kombinera teori och empiri.

Det finns knappast fog för åsikter om bra respektive dåliga verktyg per se; en skruvmejsel kan inte gärna generellt utpekas som bättre eller sämre än en skift- nyckel. Mer relevant blir istället att bedöma hur respektive verktyg passar till sin specifika uppgift, vilket sannolikt innebär att skruvmejseln föredras när det gäller att lossa skruvar medan skiftnyckeln firar triumfer när muttrar är på dagord- ningen. Fler verktyg i verktygslådan ger oss ökade möjligheter att hitta ett som passar till den specifika uppgiften. Tillämpat på vetenskapens värld talar detta för ett metodval baserat på den enskilda studiens karaktär, snarare än att hitta och använda universella metoder. Pålsson Syll menar också att: ”De teorier och metoder vi ska använda oss av måste bestämmas av syftet med forskningen och själva forskningsobjektets natur”.540

Hur ser det då ut i den nationalekonomiska verktygslådan? Av någon an- ledning har dess innehåll under senare tid alltmer reducerats i mångfald till att huvudsakligen innefatta en kvantitativ ansats med användande av statistik och ekonometri. Kvaliteten på de verktyg som används har avsevärt förbättrats, men det kan synas som om detta skett till priset av en utarmning av urvalet metod- verktyg. Erik Dahmén, en av den svenska tillväxtskolans främsta företrädare, uttrycker farhågor för att de möjligheter, som förfinad matematik och datorer utan tvekan erbjuder, riskerar att även påverka vilka objekt som uppmärksammas och beforskas.541 _{Dahmén uttrycker detta som att man: ”… blivit fängslad inte}

endast av redskapens egenskaper utan även av redskapen som sådana så att det blivit en ’fångenskap i en redskapsbod’”.542 _{Mayer argumenterar för betydelsen}

av empirisk ekonomi och pekar i Dahméns anda på risker med ett fortsatt ”mathematical arm race”.543 _{Mayer menar att det finns ett behov av att utvidga}

antalet metodologiska verktyg inom nationalekonomin för bättre förklaringar av ekonomiska beteenden, förhållanden och skeenden.

Vissa undersökningar utförs lämpligen genom kvantitativa metoder medan andra lämpar sig mer för en kvalitativ ansats. Distinktionen mellan ”samlings- begreppen” kvantitativ och kvalitativ ansats är ett ofta använt sätt att strukturera innehållet i den metodologiska verktygslådan.544 _{Låt oss därför i korthet titta}

närmare på de båda.

Kopplingen mellan deduktiva analyser och kvantitativa metoder är inte själv- klar men ofta beskrivs den kvantitativa metoden som baserad på ett i grunden

540 _{Pålsson Syll L, [2001], Ekonomisk teori och metod, sid: 182-183.} 541 _{Dahmén E, [1999], ”Fångenskap i redskapsboden?”.}

542 _{Ibid, sid: 159.}

543 _{Mayer T, [1993], Truth versus Precision in Economics, sid: 163.} 544 _{Bryman A, [2002], Samhällsvetenskapliga metoder.}

deduktivt synsätt och forskningen därmed som styrd av teorin. Forskaren dedu- cerar (ofta) en hypotes utifrån en teori varpå hypotesen prövas. Kvantifierbara data insamlas från det man vill studera: händelser, individer och liknande.545

Totalundersökningar där hela målpopulationen studeras förekommer men av praktiska skäl (när populationen är stor) sker vanligtvis ett urval. De insamlade uppgifterna organiseras och behandlas med hjälp av statistiska metoder med syfte att beskriva ett förhållande (descriptive statistics) och/eller att pröva en hypotes giltighet, kartlägga och förklara samband. Det senare kan ofta sägas vara ett sätt att generalisera för en population utifrån den information som utvunnits ur ett urval (statistical inference).546

Kvantitativ forskning gör det ofta möjligt att få en relativt god bild av in- tressanta förhållanden och samband även om populationen är stor. Inte sällan föreligger möjligheter till generalisering, i första hand för den population som urvalet har baserats på, men under vissa förutsättningar även för andra grupper. Slutligen ges goda möjligheter att pröva existensen och arten av tänkbara sam- band mellan variabler.

En av nackdelarna med kvantitativ forskning är kravet på att de studerade variablerna måste vara på ett eller annat sätt kvantifierbara. Men allt som händer går inte att kvantifiera. Det finns således en risk för att forskaren låter metoden bestämma valet av problem i stället för att utgå från angelägna problem och där- efter försöka hitta eller skapa ändamålsenliga metoder. Man riskerar att hamna i metodcentrering istället för problemorientering.547

Den kvalitativa metoden kan ses som baserad på ett induktivt synsätt i be- tydelsen att iakttagelser i omvärlden används som underlag för slutsatser om generella samband eller hypotesgenerering. Vissa hävdar dock att detta är en förenkling och att det egentligen handlar om abduktion: en sorts kombination av induktion och deduktion där det sker successiva omtolkningar av både teori och empiri i ett samspel de båda emellan.548 _{En primär målsättning med denna metod}

kan sägas vara att identifiera och bestämma egenskaper, företeelser och inne- börder som är bristfälligt kända eller okända. Det kan då röra sig om processer, strukturer eller variationer. Detta kan tolkas som att den kvalitativa ansatsen är lämpad för studier av, på mikronivå, relativt svårfångade och oförklarade förete- elser som exempelvis entreprenörskap och, på makronivå, skeendena under perioder då samhället präglas av stora och snabba förändringar.

545 _{Bryman A, [2002], Samhällsvetenskapliga metoder.}

546 _{Kmenta J, [1971], Elements of Econometrics; Djurfeldt G, Larsson R & Stjärnhagen O,}

[2003], Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder.

547 _{Maslow AH, [1966], The Psychology of Science: A Reconnaissance.}

548 _{Se exv. Alvesson M & Sköldberg K, [1994], Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi}

och kvalitativ metod; Scheff TJ, [1990], Microsociology: Discourse, Emotion, and Social Structure.

Några av fördelarna med den kvalitativa ansatsen är den djupa och fylliga information som kan inhämtas, möjligheterna att förstå innebörden och konse- kvenserna av beteenden, värderingar och åsikter i de sammanhang som under- söks. Nackdelar kan sägas vara svårigheter att generalisera utifrån få eller en- staka fall i kombination med begränsade möjligheter att replikera genomförda undersökningar.