Teorier om företaget

Lite förenklat går det att urskilja två produktiva perioder när det gäller utveck- lingen av teorier om företaget – ”the Theory of Firm”: kring 1920-1930-talet samt tiden från mitten av 1970-talet och framåt.214 _{Olika teoribildningar kan}

översiktligt indelas i grupper eller strömningar.215 _{Nedan har jag låtit mig influ-}

eras av Hart. Förutom ”ursprunglig” neoklassisk teori som tidigare berörts kan bidrag hänföras till ”Principal-Agent Theory”,216 _{”Transaction Cost Econo-}

mics”,217 _{”The Firm as a Nexus of Contracts”}218 _{samt ”The Property Rights}

212 _{Stiglitz JE, [1991], ”Symposium on Organizations and Economics”.} 213 _{Ibid, sid: 15.}

214 _{För en utmärkt genomgång av såväl klassiska som moderna bidrag, se: Putterman L &}

Kroszner RS (eds.), [1996], The Economic Nature of the Firm: A Reader.

215 Se exv. Hart O, [1989], ”An Economist’s Perspective on the Theory of the Firm”; Foss NJ,

[1998], ”The Theory of the Firm: an Introduction to Themes and Contributions”; Axtell R, [1999], ”The Emergence of Firms in a Population of Agents: Local Increasing Returns, Un- stable Nash Equilibria, And Power Law Size Distributions”.

216 _{Se exv. Eisenhardt KM, [1989], ”Agency theory: An assessment and review”; Holmström B,}

[1979], ”Moral hazard and observability”.

217 _{Se exv. Coase RH, [1937], ”The Nature of the Firm”; Williamson OE, [1975], Markets and}

hierarchies: Analysis and Antitrust Implications.

218 _{Se exv. Jensen MC & Meckling WH, [1976], ”Theory of the Firm: Managerial Behavior,}

Agency Costs and Ownership Structure”; Alchian AA & Demsetz H, [1972], ”Production, Information Costs, and Economic Organization”; Cheung S, [1983], ”The Contractual Nature of the Firm”.

Approach to the Firm”.219 _{Detta är inte platsen för en fullständig genomgång av}

den litteraturen. Förutom några tidiga bidrag av stor betydelse som diskuteras nedan, hänvisas till Putterman och Kroszners utmärkta översikt.220

Bland tidiga klassiska bidrag återfinns Knight och hans diskussion om osäker- het (se avsnitt 3.3.1 för en vidare diskussion om hans syn på risk), men kanske framförallt Coase.221 _{Coase anses vara den förste att ta upp frågan om valet}

mellan att producera internt i ett företag och köpa på marknaden. Med tanke på den betydelse artikeln erhållit känns en något utförligare presentation rimlig, trots att den publicerades redan 1937 och därför måste läsas och tolkas utifrån sitt historiska sammanhang.222

Transaktionskostnader – den ekonomiska friktionen223

I artikeln, baserad på erfarenheterna från en rad företagsbesök i början av 1930- talet, konstaterar Coase bristerna i teoribildningen om företag, the theory of the

firm.224 _{Uppfattningen att det ekonomiska systemet är självstyrande, genom de}

signaler som priserna sänder ut, passar inte in på företaget som organisation. Inom ett företag är det inte några prisförändringar som exempelvis får de an- ställda att utföra vissa uppgifter, snarare är det genom uppmaningar och order- givning inom ramen för en hierarki. Företag är således, enligt Coase, ett auktoritärt sätt att organisera bytestransaktioner. Coase drar slutsatsen att pris- system och hierarki är två olika sätt att allokera resurser och utföra bytestransak- tioner. Utifrån detta konstaterande söker Coase en teoretisk plattform för att kunna förklara dels existensen av företag, dels företagsstorlekar.

Coase argumenterar för att det inte räcker med att beakta produktions- och transportkostnader för att förklara ett företags existens. Han identifierar ytter- ligare en grupp av kostnader, s.k. transaktionskostnader, vilka han förknippar med användandet av prismekanismen, d.v.s. marknaden. Sådana kostnader kan exempelvis uppstå i samband med sökandet efter priser, förhandlingar och upp- rättande av kontrakt, behovet av, och samtidigt svårigheten att, utforma lång- siktiga kontrakt. I de fall där användandet av hierarkiska lösningar (företaget)

219 _{Se exv. Grossman S & Hart O, [1986], ”The Costs and Benefits of Ownership: A Theory of}

Vertical Integration”; Hart O & Moore J, [1990], ”Property Rights and the Nature of the Firm”.

220 _{Putterman L & Kroszner RS (eds.), [1996], The Economic Nature of the Firm: A Reader.} 221 _{Knight FH, [1921/1971], Risk, Uncertainty and Profit; Coase RH, [1937], ”The Nature of}

the Firm”.

222 _{Jämför exempelvis Hodgsons kritik mot ahistoriska tolkningstendenser; Hodgson GM,}

[2001], How economics forgot history. The problem of historical specificity in social sciences.

223 _{Rubriken har influerats av Williamson: ”The economic counterpart of friction is transaction}

cost […]. Williamson OE, [1975], Markets and Hierarchies: Analysis and Antitrust Impli- cations. Sid: 120.

innebär lägre kostnader än prismekanismen (marknaden) kommer det först- nämnda att användas. Därav förekomsten av företag.

Coase använde även slutsatsen att det innebär kostnader att använda såväl marknaden som företag för att förklara ett företags storlek. I takt med att ett före- tag ökar i storlek ökar även dess ”managementkostnader”. Ekonomisk aktivitet i form av produktion inom ett företag kommer att ske om detta ger lägre kostnader än alternativet att använda marknaden. När de båda kostnadsbilderna är lika stora kommer företagets expansion av det hierarkiska alternativet att upphöra.

Sammanfattningsvis kan sägas att Coase beskriver två sätt att organisera

bytestransaktioner. Det första, välkänt från nationalekonomiska läroböcker, är

genom prismekanismer, d.v.s. marknaden. Det andra sättet, Coases egentliga bidrag, är organisering genom hierarki, d.v.s. användandet av order och anvis- ningar i ett företag.

Coases tankar har sedan utvecklats av senare forskare, kanske särskilt Williamson, och givet upphov till vad som fått beteckningen TCE (Transaction Cost Economics).225 _{Williamson pekar exempelvis på betydelsen av att beakta}

frekvensen av återkommande transaktioner, graden av osäkerhet samt inte minst hur specialiserad produktionen eller produktionsmetoderna är (asset specificity). Specialiserad tillverkning innebär ett stort ömsesidigt beroende mellan invol- verade parter och således ett avsteg från det neoklassiska antagandet att köpares/ säljares identitet är betydelselös. Vilka möjligheter som de facto finns till alter- nativ användning av produkter eller utrustning samt förekomsten av eventuella alternativa kunder/leverantörer påverkar risken för opportunistiskt beteende hos aktörerna. Hög grad av ”asset specificity” betraktas därför i TCE-ansatsen som ett incitament för s.k. vertikal integration (samgående av företag längs föräd- lingskedjan).

Efter viss kritik för att enbart fokusera på de två motpolerna marknad och hierarki (företag) öppnade även Williamson upp för en hybrid, en tredje ekono- misk ”mellanform” vilken kan exemplifieras av franchisingverksamhet. Samtliga tre organisationsformer styrs och hanterar förändringar på olika sätt och uppvisar därigenom en kostnadseffektivitet som beror på typen av transaktion och vilken institutionell ram som föreligger. Det går därför inte att generellt säga att en typ av organisation medför lägre transaktionskostnader än de andra.226 _Detta

konstaterande har således även relevans för diskussionen om val av organisa- tionsform i avsnitt 2.4.

225 _{Williamson OE, [1975], Markets and hierarchies: Analysis and Antitrust Implications;}

Williamson OE, [1981], ”The Economics of Organization: The Transaction Cost App- roach”; Williamson OE, [1985], The Economic Institutions of Capitalism; Williamson OE, [1991], ”Comparative Economic Organization”; Williamson OE, [1996], ”Economics and Organization: A Primer”.

En viktig del av transaktionskostnaderna är informationskostnader och här kan noteras en kraftfull intresseökning, från tidiga publikationer av Stigler till ett eget forskningsfält ”economics of information” med Stiglitz som en av frontgestal- terna.227 _{I detta fält har uppmärksamhet riktats mot imperfekt information,}

möjligheter för individer och företag att påverka informationsasymmetrier, kost- nader för att skaffa information m.m. Försök till empiriska uppskattningar av transaktionskostnadernas storlek återfinns i ett flertal studier. Olikheter i defini- tioner, vilken ekonomisk nivå som väljs (nationell-, bransch- etc.) tillsammans med mätsvårigheter leder till varierande resultat. Gemensamt är dock att andelen är betydande.228

Två inflytesrika artiklar som i någon mån kan sägas bygga vidare på Coases tankar är Alchian och Demsetz229 _{samt Jensen och Meckling.}230 _{Alchian och}

Demsetz presenterar i sin artikel en modell som lyfter fram företaget som en mer effektiv kontraktsform än marknaden när det gäller organisering och övervakning av ”team production”. Med detta avses en produktion med flera ingående resurser, ej med samme ägare, där de enskilda lagmedlemmarnas (produktions- resursernas) enskilda marginalprodukt dels är mindre än lagets totala marginal- produkt, dels är svåra att mäta. Vetskapen om svårigheten att särskilja den enskilda marginalprodukten från lagets skapar ett incitament för de enskilda lagmedlemmarna att prestera mindre än vad som svarar mot deras potential, s.k. ”shirking”. Till skillnad mot Williamson, som poängterar att den hierarkiska organisationen styrs genom förhållningsorder, menar Alchian och Demsetz att det utmärkande för företag inte är ordergivning utan snarare övervakning. Speciellt är det då bättre möjligheter att reducera den s.k. undansmitnings- tendensen (shirking) som ligger i fokus. Alchians och Demsetz modell hanterar detta genom att en person har rollen som kontrollant och arbetsledare (monitor/ manager) och får i gengäld en betalning (residual claim) som står i direkt proportion till lagets totala produktion. Denna modell lämnar således föga utrymme för kreativitet och beslutsfattande.231 _{Den ekonomiska världen är sluten,}

såväl input som output är givna och den ekonomiska frågan begränsas till kostnadsminimering.

227 _{Stigler GJ, [1961], ”The Economics of Information” samt, för en genomgång av ämnet,}

även: Stiglitz JE, [2000], ”The Contributions of the Economics of Information to Twentieth Century Economics”. En indikation på intresseökningen för detta forskningsfält kan även ges av det faktum att Nobelpriset i ekonomi år 2001 delades mellan George Akerlof, Michael Spence samt Joseph Stiglitz för deras analyser av marknader med asymmetrisk information, se http://nobelprize.org/economics/ Nobelstiftelsen (2005-02-21).

228 _{För en överblick se exempelvis: Wang N, [2003], ”Measuring Transaction Costs: An Incom-}

plete Survey”.

229 _{Alchian AA & Demsetz H, [1972], ”Production, Information Costs, and Economic Organi-}

zation”.

230 _{Jensen MC & Meckling WH, [1976], ”Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency}

Costs and Ownership Structure”.

Jensen och Mecklings artikel kan sägas bygga vidare på Alchian och Demsetz tankar genom att i sitt resonemang utvidga betydelsen av kontrakten och ”agency costs”.232 _{De vänder sig mot ”personifieringen” av företag, och menar istället att}

företag kan betraktas som en kedja av kontrakt (nexus of contracts), inte bara mellan arbetsgivare och arbetstagare som i Alchians och Demsetz modell, utan även med kunder, leverantörer, kreditgivare m.m. En slutsats av detta blir således att frågor om det enskilda företagets beslutsutrymme, ledningens kreativitet m.m. blir i det närmaste irrelevanta. Ett av de få undantagen kan vara när ägandet och den operativa företagsledningen är skiljda åt. Här öppnar teorin för ett visst mått av handlingsutrymme, då företagsledningen har möjlighet att fatta beslut som avviker från ägarnas intressen, d.v.s. som inte är fullt ut vinstmaximerande. Den s.k. principal-agent frågan tar därför upp situationer där en företagsledning inte jobbar så effektivt som den borde, skaffar sig egna förmåner eller söker maxi- mera omsättning i stället för vinst i syfte att höja sin status.233 _{Företagsledningens}

”handlingsutrymme” uppstår enligt denna teoribildning därför på bekostnad av företagets prestanda. Ett synsätt som starkt avviker från exempelvis den svenska tillväxtskolans (se avsnitt 3.3.2) som betonar företagsledningens betydelse för företagens tillväxt, inte minst som innovativt experimenterande.

Tjugoett år efter sin artikel med Alchian återkommer Demsetz med ett inlägg där han bl.a. diskuterar dels vilka kostnader som förknippas med ett företags val mellan att producera själv eller köpa på marknaden, dels kunskapens betydelse för att förklara ”gränserna” för ett företag.234 _{Coases ståndpunkt var att ekono-}

misk aktivitet i ett företag kommer att ske så länge som företagets management- kostnader underskrider marknadens transaktionskostnader. Demsetz menar att det korrekta sättet att betrakta frågan är att inse att såväl transaktionskostnader som managementkostnader föreligger, oavsett om produkten köps på marknaden eller produceras ”i huset”. Marknaden består av andra företag som själva har managementkostnader. På samma sätt kommer det enskilda företaget, som väljer att producera i egen regi, att behöva köpa åtminstone delar av råvarorna till denna produktion på marknaden. På detta sätt konfronteras företaget med såväl management- som transaktionskostnader. Den verkliga frågan för ett effektivt, vinstmaximerande företag blir då att jämföra summan av management-, trans- aktions- och produktionskostnader för egenproduktion (i ett företag) med summan av dessa kostnader samt transportkostnader för köp via marknaden. Det totalt billigaste alternativet styr då vilket alternativ som väljs, vilket alltså kan

232 _{Jensen MC & Meckling WH, [1976], ”Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency}

Costs and Ownership Structure”.

233 _{Se exemelvis Baumol WJ, [1958], ”On the Theory of Oligopoly”; Marris R, [1964], The}

Economic Theory of Managerial Capitalism; Williamson OE, [1964], The Economics of Discretionary Behavior: Managerial Objectives in a Theory of the Firm.

innebära att egenproduktionen är gynnsammast trots att managementkostnaden är högre än transaktionskostnaden.

Avslutningsvis ett exempel på forskning som pekar på betydelsen av organi- sationsspecifik kunskap och som explicit kopplar företagets prestanda till de anställdas kompetens, dels som enskilda, dels i samarbete med andra med- arbetare. Prescott och Visscher lyfter fram företaget som en institution med jämförelsevis god förmåga att inhämta och använda sig av information.235 _För-

fattarna använder termen organizational capital för att beteckna olika former av företagsspecifik information om de anställdas individuella humankapital, för- mågor att lösa speciella uppgifter samt att samarbeta med andra. Kostnaden för att inhämta denna information kommer att påverka tillväxttakten i företag. En alltför snabb tillväxt minskar företagets kunskap om de anställda och minskar därmed möjligheterna till en korrekt intern resursallokering.

Små företag särskiljs sällan i ”theories of the firm”, Prescott och Visschers nämnda artikel utgör dock ett av undantagen. De påpekar (i en not) att deras presenterade synsätt bäst passar stora företag medan mindre och mer entreprenö- riellt drivna företag mera influeras av företagsledarens/ägarens direktiv och risk- benägenhet.236 _{En antydan att små företag i vissa hänseenden kan avvika från}

större och således en öppning för entreprenörens handlingsutrymme och bety- delse i små företag.

Prescott och Visschers lyfter fram samarbetsförmåga inom ett företag som betydelsefullt, i nästa avsnitt är det samarbete mellan små företag som avhandlas.