• No results found

Entreprenörskapets påverkan på ekonomisk utveckling

Miljöer, sektoriell hemvist och teoretisk uppmärksamhet

3.3 Entreprenören

3.3.6 Entreprenörskapets påverkan på ekonomisk utveckling

Ofta förutsätts att entreprenörskapet är positivt för samhället. Baumol visar dock att beroende på institutionell struktur – attityd, incitament, regelverk m.m. – kan entreprenörskapet ta sig olika uttryck; produktivt, improduktivt samt t.o.m. destruktivt på samhällsnivå, även om individen som sådan förbättrar sitt välstånd, sin makt, sin prestige eller liknande.398 Uttrycket ”rent-seeking” säger en del om

de två senare följderna.399 I diskussionen nedan förutsätts dock en sådan utform-

ning av de ekonomiska spelreglerna att den aggregerade effekten blir produktiv. Effekten av entreprenörskap kan betraktas på olika nivåer: företaget, regionen, branschen samt nationen.400 En framgångsrik entreprenör kan på mikronivån

iakttas t.ex. genom en enskild innovations utveckling och lansering på mark- naden eller genom det enskilda företagets framväxt och konkurrensförmåga.401

En sådan framväxt får även en betydelse för andra individer genom sin roll som förebild. Sundin och Holmqvist finner exempelvis i en studie av kvinnliga före- tagare att: ”De i glesbygden verksamma [kvinnliga företagarna] hänvisar också förhållandevis ofta till betydelsen av andra företagarförebilder i sin om- givning…”.402 På makronivån skapar ett aggregat av mikroeffekter ett genomslag

398 Baumol WJ, [1990], ”Entrepreneurship: Productive, Unproductive, and Destructive”. Jämför

även bidragen från North, Lowrey och Raiser i avsnitt 3.4.

399 Kreuger AO, [1974], ”The Political Economy of Rent-Seeking Society”.

400 Carree MA & Thurik AR, [2003], ”The Impact of Entrepreneurship on Economic Growth”. 401 Resonemanget kan sägas vara giltigt för ”fristående” entreprenörer och delvis även intra-

prenörer (entreprenörer i befintliga företag) i den mån deras insatser kan urskiljas i före- tagets sammanlagda prestationsförmåga. Samhällsentreprenörernas insats, agera för att stimulera lokal utveckling eller hjälpa andra att starta och utveckla företag, kan vara svårare att särskilja och kvantifiera.

402 Sundin E & Holmquist C, [1989], Kvinnor som företagare, osynlighet, mångfald, an-

i nationens ekonomiska prestanda, den s.k. bron mellan mikro- och makronivån som den svenska tillväxtskolan utrycker det (se avsnitt 3.3.2). Vilka effekter kan då urskiljas av entreprenörskap på nationell nivå? Antalet skapade jobb är kanske den effekt som mest tilltalar policy-makers och media, men som avsnitt 3.3.5 visade knappast utgör någon framträdande drivkraft för entreprenören själv. Betraktat ur den senares perspektiv är anställda en kostnad och, som Davidsson skriver, möjligen: ”a hesitantly accepted consequence of realizing ones real goals”.403

Frågan är egentligen komplex och inbjuder till en diskussion om hur entre- prenörskap respektive ekonomisk prestationsförmåga skall mätas, huruvida det föreligger en korrelation mellan dem samt kausalitetsriktningen. Entreprenörskap kan tänkas yttra sig i nystartade företag, genom (kommersialisering av) inno- vationer, lansering av produkter på nya marknader, variation i utbudet, omvand- lingstryck (såväl in- som utflöde av företag) m.m. Ekonomisk prestationsförmåga kan exempelvis mätas i termer av BNP respektive sysselsättning. Sambandet mellan entreprenöriell aktivitet och sysselsättning kan tänkas fungera i två rikt- ningar. Å ena sidan kan hög arbetslöshet öka benägenheten till entreprenöriella aktiviteter (egenföretagande), s.k. push-kraft. Å andra sidan kan lockelsen att bli egenföretagare aggregeras i en hög entreprenöriell aktivitet vilken skapar nya jobb och därmed sänker arbetslösheten (se diskussionen i avsnitt 3.3.5 om s.k. push/pull faktorer).404

Svårigheten i att mäta entreprenörskapets omfattning visas av Carree och Thurik, vilka presenterar en genomgång av empiriska studier rörande entrepre- nörskapets påverkan på ekonomisk tillväxt.405 Författarna särskiljer därvidlag

fem olika inriktningar, d.v.s. olika sätt att operationalisera entreprenörskapet i detta sammanhang. Den första använder ekonomisk turbulens – summan av starter och nedläggningar av företag – som en entreprenöriell indikator. Den andra inriktningen utgår från andelen små företag i olika regioner, medan den tredje ser antalet aktörer (företag) i en specifik bransch som ett sätt att mäta entreprenörskap. Det fjärde spåret koncentrerar sig på antalet företagare utan anställda och den femte och sista inriktningen tar som utgångspunkt utvecklingen i Östeuropa och då närmare bestämt framväxandet av små företag. De fyra första av dessa behandlas vidare i Carrees och Thuriks studie. Enbart uppdelningen i dessa fem olika sätt att mäta entreprenörskapet påvisar svårigheten med empi- riska studier. Några exempel följer nedan.

Givet att nyföretagande anses vara en god approximation för entreprenörskap (ett starkt antagande som kan ifrågasättas teoretiskt) kan en första ansats vara att

403 Davidsson P, [2004], Researching Entrepreneurship, sid: 159.

404 För en mer utförlig diskussion om detta se exv. Wennekers S & Thurik R, [1999], ”Linking

Entrepreneurship and Economic Growth”; Audretsch DB, Carree MA & Thurik AR, [2001], ”Does Entrepreneurship Reduce Unemployment?”.

titta på antalet nystartade företag – vilket i sig är en tydlig ekonomisk influens. 2003 startades 36 771 företag i Sverige vilka sammanlagt sysselsatte 59 676 personer, vilket är ca. 1,5 procent av det totala antalet förvärvsarbetande.406 I

Jämtland startade under samma år 496 nya företag vilka sysselsatte 782 personer. Audretsch m.fl. finner i en studie av 23 OECD-länder mellan 1974 och 1998 att sambandet mellan entreprenörskap (här mätt som antalet företagare) och arbetslöshet, är både negativt och positivt. Ökad arbetslöshet leder till en efter- följande ökning av entreprenöriell aktivitet samtidigt som en ökning av entrepre- nöriell aktivitet leder till en efterföljande minskning av arbetslösheten.407 En

svensk studie av Fölster, baserad på data från Sveriges 24 län under perioden 1976-1995, rapporterar ett positivt samband mellan entreprenörskap (egenföre- tagande) och sysselsättning.408 Audretsch och Fritsch har undersökt samband

mellan nyföretagande (start-up rate) och sysselsättning i 74 regioner i (Väst-) Tyskland både under 1980- och 1990-talet.409 Resultatet visar att det finns olika

vägar att gå för att nå tillväxt. Både områden med stora befintliga företag och en relativt låg grad av nyföretagande (routinized regimes) samt de med en hög grad av nyföretagande (entrepreneurial regimes) förmår att skapa tillväxt. Långsiktigt finner man dock tecken som talar för att de senare, regioner präglade av en hög grad av nya och små företag, har större sannolikhet att utvecklas väl jämfört med de förra, regioner med ”routinized regimes”.

Det stora forskningsprojektet Global Entrepreneurship Monitor undersöker årligen sedan 1998 entreprenöriella aktiviteter i ett stort antal länder. Ett av resultaten från 2003 års omfattade studie av 40 länder visar att Sverige för andra året i rad, bedöms vara Nordens minst entreprenöriella land.410 Studien visar ett

svagt positivt samband mellan nyföretagande (mätt som ett TEA-index) och BNP.411

De flesta nya företag är av lättförståeliga skäl små, medan det omvända inte behöver vara korrekt. När det gäller frågan om småföretagens betydelse för skapandet av nya jobb är forskningsläget inte helt klart. Ett stort antal studier, exempelvis Birch; Storey; Loveman och Sengenberger; Davidsson m.fl. rappor- terar om småföretagens betydelse medan andra som exempelvis Harrison och Davis förhåller sig mer kritiska.412 Harrison finner inga tecken på förändringar

406 ITPS, [2004], Nyföretagandet i Sverige 2002 och 2003.

407 Audretsch DB, Carree MA & Thurik AR, [2001], ”Does Entrepreneurship Reduce Unem-

ployment?”.

408Fölster S, [2000], ”Do Entrepreneurs Create Jobs?”.

409 Audretsch DB & Fritsch M, [2002], ”Growth Regimes over Time and Space”. 410 Reynolds PD et al., [2004], GEM 2003 Global Report.

411 Med TEA avses Total Entrepreneurial Activity. Ett index som visar andelen (%) individer

mellan 18-64 år som endera är involverad i uppstarten av ett företag eller driver ett företag yngre än 42 månader.

412 Birch DL, [1979], The Job Generation Process; Storey DJ, [1994], Understanding the Small

Business Sector; Loveman G & Sengenberger W, [1991], ”The Re-emergence of Small Scale Production: An International Comparison”; Davidsson P, Lindmark L & Olofsson C,

när det gäller storleksdistributionen bland amerikanska företag mellan 1960 och 1987 och pekar på storföretagens betydelse och hur företeelser som makt över mindre företag (exempelvis leverantörer), ”outsourcing”, ”down-sizing” och nät- verksdeltagande är relevanta att ta i beaktande. Davis metodologiska kritik av- visas dock till största delen av Davidsson m.fl.413 De senare påpekar dock att det

snarare är nya än små företag som är betydelsefulla ur jobbskapande synpunkt. Sammanfattningsvis indikerar detta avsnitt en något splittrad bild. Problem med definitioner, operationaliserbarhet samt dubbelriktade samband medför att empiriska studier blir svårtolkade. Det verkar dock som att det finns samband även om dessa knappast är okomplicerade och linjära. Ett behov av mer kunskap om den entreprenöriella processen synes föreligga, vilket bekräftas av Reynolds m.fl.:

”While entrepreneurs contribute so much to our society, we know little about them. While we can see the results of entrepreneurial activity in the form of new businesses and new innovations, we have limited information on how these new businesses actually came into existence.”414

Omsatt till uppsatsens kontext kan ovanstående konstaterande omformuleras till följande fråga, att empiriskt pröva i kapitel fyra: Hur kan framväxten av ett före-

tag inom gränslandets ekonomi se ut?

I nästa avsnitt diskuteras entreprenören utifrån de resurser han eller hon för- fogar – eller inte förfogar – över.