Företag och entreprenörer i nationalekonomisk teor

Som tidigare redovisats i kapitel två har intresset för ekonomins utbudssida ökat sedan 1990-talet. Företag och entreprenörskap är återkommande diskussions- ämnen såväl inom som utom den akademiska världen. Företagsledningars över- väganden och beslut kan resultera i avsevärda, positiva som negativa, konse- kvenser för anställda, underleverantörer, andra producenter samt i vissa fall för enskilda samhällen och städer. Vissa av de största företagen som IBM, Ford och General Motors har t.o.m. större omsättning än många nationer.184 _{Även mindre}

företag kan lokalt vara avgörande för ett områdes utveckling. Givet en viss företagsstorlek kan, ur ett lokalt perspektiv, ett företags relativa betydelse hävdas vara omvänt proportionell med ortens storlek.

Få förnekar den ekonomiska betydelsen av entreprenörer som Ingvar Kamprad, Leif Lundblad, Richard Branson eller, för att nämna ett norrländskt exempel, Yngve Bergqvist, mannen bakom det världsberömda Ishotellet i Jukkasjärvi.185 _{Betydelsen av den senares verksamhet är i högsta grad konkret för}

den lokala arbetsmarknaden och det lokala näringslivet. Ishotellet, egentligen en sorts gigantisk igloo, genererar över hundra arbetstillfällen och omsätter med avknoppningar årligen 65 miljoner kr. Där andra såg mörker, kyla och perifer position såg Bergqvist möjligheten till en lönsam affärsverksamhet. En förmåga som för många andas mera dynamik och nytänkande än förvaltning och rutiner.

Inom disciplinen nationalekonomi som helhet återfinns ett växande antal publikationer om företaget och entreprenören – ekonomins två nyckelaktörer på utbudssidan. Detta gäller emellertid i väsentligt mindre omfattning inom den neo-

184 _{Se exempelvis Hertz N, [2004], Det tysta övertagandet.}

185 _{Ingvar Kamprad, grundare av IKEA idag värderat till ca 400 miljarder; Leif Lundblad har}

startat ett tiotal företag och erhållit över 300 patent. Kanske mest känd som grundare av Inter Innovation, med världsledande tillverkning av utrustning för uttagsautomater och sedeluppräkning; Richard Branson grundare och ägare av Virgin Group med över 200 före- tag exempelvis skivbolag, mobiltelefoni, flygbolag, bokförlag m m; Yngve Bergqvist skapare av Ishotellet i Jukkasjärvi – en av Sveriges främsta turistattraktioner. Bergqvist har bl.a. tilldelats utmärkelserna Årets Gnosjöare 2000, Årets Turistfrämjare 2001, Årets Svensk i världen 2002 m.m.

klassiska mittfåran.186 _{När det gäller entreprenören har ett flertal ekonomer,}

exempelvis Baumol,187 _Casson,188 _Kirzner,189 _Kirchhoff,190 _Dahmén,191 _Elias-

son,192 _Ripsas,193 _Henrekson194 _{m.fl. noterat de svårigheter som föreligger att}

arbeta in denne i den neoklassiska teorin. Entreprenören har, trots tidiga och be- tydelsefulla bidrag av exempelvis Cantillon, Say, von Thünen, Menger, Marshall, Knight, Schumpeter, von Hayek, von Mises m.fl., i det närmaste marginaliserats i standardutbudet av nationalekonomiska läroböcker vilket bekräftas av flertalet studier – varav en färsk svensk sådan av Dan Johansson.195 _{Wennekers och}

Thurik uttrycker det som att: ”The mainstream modern neoclassical economists apparently have not cared to include the entrepreneur in their formalized model”.196 _{Liknande tendenser kan även skönjas för företagen, exempelvis när}

det gäller att teoretiskt förklara deras existens, storlek eller roll som aktiva beslutsenheter. Ett företag har i det närmaste regelmässigt betraktats som en ”svart låda”, en vinstmaximerande enhet som inte närmare behöver under- sökas.197 _{Sedan mitten av 1970-talet har dock intresset för studier av organi-}

sationer i allmänhet och företaget i synnerhet börjat vinna mark.198 _Betydande

bidrag har exempelvis lämnats av Alchian och Demsetz, Jensen och Meckling,

186 _{För en översiktlig genomgång av entreprenören i ekonomisk teori se exempelvis: Baumol}

WJ, [1968], ”Entrepreneurship in economic theory”; Hébert RF & Link AN, [1989], ”In Search of the Meaning of Entrepreneurship”; Julien P-A, [1989], ”The Entrepreneur and Economic Theory”; Landström H, [1999], Entreprenörskapets rötter.

187 _{Baumol WJ, [1968], ”Entrepreneurship in economic theory”.} 188 _{Casson M, [1982], The Entrepreneur: An Economic Theory.}

189 _{Kirzner IM, [1997], ”Entrepreneurial Discovery and the Competitive Market Process: An}

Austrian Approach”.

190 _{Kirchhoff BA, [1991], ”Entrepreneurship’s Contribution to Economics”.}

191 _{Dahmén E, [1994], ”Dynamics of Entrepreneurship, Technology and Institutions”.}

192 _{Eliasson G, [1992], ”Business Competence, Organizational Learning, and Economic}

Growth: Establishing the Smith-Schumpeter-Wicksell (SSW) Connection”; Eliasson G, [2005], ”Competence Blocs in the Experimentally Organized Economy”.

193 _{Ripsas, S, [1998], ”Towards an Interdisciplinary Theory of Entrepreneurship”.}

194 _{Henrekson M, [1999], ”Drivkrafter för entreprenörskap, nyföretagande och företagstillväxt”;}

Henrekson M, [2003], ”Entreprenörskapet: Välfärdsstatens svaga länk?”

195 _{Julien P-A, [1989], ”The Entrepreneur and Economic Theory”, sid: 29; Kent CA & Rushing}

FW, [1999], ”Coverage of Entrepreneurship in Principles of Economics Textbooks: An Up- date”; samt Johansson D, [2005], ”Entreprenören i läroboken: Förekomst, innebörd och konsekvens”.

196 _{Wennekers S & Thurik R, [1999], ”Linking Entrepreneurship and Economic Growth”, sid:}

31.

197 _{Ett ofta nyttjat uttryck för att beskriva den neoklassiska synen på företaget, se exempelvis}

Jensen MC & Meckling WH, [1976], ”Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure; Demsetz H, [1997], ”The Firm in Economic Theory: A Quiet Revolution”; Henrekson M, [1999], ”Drivkrafter för entreprenörskap, nyföretagande och företagstillväxt”.

Williamson, Nelson, Winter, Liebenstein, Nobelprisvinnarna Simon och North, m.fl.199

Utgångspunkt i detta arbete

Ovanstående diskussion antyder ett vanligt ointresse hos den traditionella nationalekonomen för entreprenörer och företagare i deras roller som aktiva beslutsenheter – ”levande” aktörer och ett underförstått antagande att entrepre- nören inte spelar någon väsentlig roll för det jag anser viktigt, t.ex. tillväxt och förnyelse. I praktiken blir tillväxten i en sådan teori exogen och betydelsen av ”levande” aktörer mycket liten. Eliasson skriver om detta som ett beskrivande perspektiv till skillnad mot ett mera förklarande ”mikro till makro” perspektiv:

”Economic growth can be described at the macro level [by neoclassical theory], but it can never be explained at that level. To understand economic growth, and to design policy we have to take the analysis down to the micro market level where live individuals and firms behave and new innovative technologies are created.”200

I detta arbete kommer jag inte att starta från en sådan ”beskrivande” a priori utgångspunkt. Entreprenören antas spela en stor roll för den ekonomiska utveck- lingen till dess motsatsen bevisats i litteraturen. Aktörerna kommer inte att anonymiseras, tvärtom kommer uppmärksamhet att riktas mot faktorer som initiativförmåga, aktiva val och samspel med omgivningen. De tre fallstudierna, utförligt presenterade i kapitel fyra, är därför exempel på ”levande” aktörer i ett ekonomiskt-geografiskt gränsland. Utifrån denna utgångspunkt kommer neo- klassiska tillväxtmodeller inte att diskuteras.

Innan jag ger mig i kast med begreppsdiskussioner och teoretiska bidrag kan det, som ovanstående stycke antyder, vara befogat att kortfattat beröra några aspekter på den neoklassiska nationalekonomins svårigheter med det teoretiska handhavandet av två av sina främsta ekonomiska aktörer.

199 _{Exempelvis: Alchian AA & Demsetz H, [1972], ”Production, Information Costs, and Econo-}

mic Organization”; Jensen MC & Meckling WH, [1976], ”Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure”; Williamson OE, [1975], Markets and Hierarchies: Analysis and Antitrust Implications; Nelson RR & Winter SG, [1982], An Evolutionary Theory of Economic Change; Nelson RR, [1991],”Why Do Firms Differ, and How Does it Matter?”; Winter S, [1991], ”On Coase, Competence, and the Corporation”; Leibenstein H, [1975], ”Aspects of the X-Efficiency Theory of the Firm”; Simon HA, [1991], ”Organizations and Markets”; North DC, [1990], Institutions, institutional change, and economic performance.

200 _{Eliasson G, [2003], ”Global Economic Integration and Regional Attractors of Competence”,}