Policyrelaterade kommentarer

Politiker och administratörer på olika nivåer inom den offentliga sektorn visar genom återkommande uttalanden och ett flertal åtgärder sitt intresse för nyföre- tagande och tillväxt i befintliga företag (se diskussionen i kapitel två). Några av dessa sätt att intervenera på marknaden kan vara att erbjuda särskilda lånemöjlig- heter, bidrag eller rådgivning till potentiella eller existerande företag. Brister i finansieringsutbudet anförs ofta som skäl till statens s.k. marknadskomplette- rande insatser. En vanlig uppfattning är att det föreligger särskilda finansierings- svårigheter för småföretag.586 _{Vad det gäller externt kapital finns det emellertid}

även anledning att reflektera över bestämningsfaktorerna på efterfrågesidan.587

I det här aktuella fallet har finansieringen lösts genom eget kapital, till stor del avhängigt en kraftig värdestegring på skogsmark och fastigheter samt genom s.k. bootstrapping (hanteringen av media). Det senare kan betraktas som en entrepre- nöriell färdighet medan det förstnämnda gäller exogena makroekonomiska för- ändringar som är omöjliga för den enskilde företagaren att påverka. Om inte denna värdestegring hade ägt rum hur skulle då Moosegarden ha finansierat sin uppkomst och expansion? Sune uttrycker ett kraftigt behov av oberoende och en motvilja mot att använda externt kapital då han förutser att detta även medför åsikter och krav från utlånarnas eller eventuella nya delägares sida, en inställning som ibland kallas kontrollaversion.588 _{Min uppfattning är att denna inställning}

585 _{Cantillon R, [1755/2001], Essays on the Nature of Commerce in General; Knight FH, [1921/}

1971], Risk, Uncertainty and Profit; Kirzner IM, [1973], Competition and Entrepreneur- ship; Casson M, [1982], The Entrepreneur: An Economic Theory.

586 _{Ds 1994:52, Småföretagens riskkapitalförsörjning.}

587 _{Landström H & Winborg J, [1995], ”Small Business Managers’ Attitudes Towards and Use}

of Financial Sources”.

588 _{Cressy R, [1995], ”Business Borrowing and Control: A Theory of Entrepreneurial Types”.}

Cressy betonar att sådan ”finansieringsinterferens” är vidare än delägande, även olika åsikter, krav på affärsplan o.dyl. är relevant.

hos Sune är så stark att han inte skulle ha sökt extern finansiering om han saknat fastigheter och skogsinnehav. I fallet Moosegarden är det således inte brister i utbudet av externt kapital som förklarar företagets finansieringsbild utan snarare denna attityd hos Sune.

Detta enskilda fall väcker alltså frågan om attityderna gentemot externt kapital hos aktörerna på efterfrågesidan. Det hjälper föga att staten medverkar till ett ökat utbud av externt kapital om attityden mot detta är sådant att efterfrågan ute- blir. Denna reflexion stärks även av tidigare kvantitativa studier, exempelvis Cressy samt Cressy och Olofsson.589

Kanske är det en riktig bedömning av Sune att hävda sin suveränitet över företagets utveckling, men å andra sidan kan externa kapitaltillskott i många fall medföra tillgång till ny kompetens och därmed gagna företaget på också andra sätt än det rent finansiella. Eliasson betonar exempelvis venturekapitalisternas betydelse för den experimentella selektionsprocessen.590

Förutom åtgärder syftande till ett ökat utbud, finns det kompletterande möjlig- heter för staten att förbättra småföretagens tillgång till kapital? Tänkbara möjlig- heter kan vara förändringar i skattesystemet men också attitydpåverkan. Juste- ringar i skattesystemet kan utformas så att möjligheterna och incitamenten till eget sparande förbättras och därmed även tillgången på eget kapital. En dylik diskussion förs av exempelvis Henrekson och Sanandaji.591 _{Givet att en negativ}

attityd till externt kapital hos småföretagare delvis baseras på ogrundad skepti- cism kan informationsinsatser medverka till en nyansering. Därmed inte sagt att externa kapitaltillskott med automatik är fördelaktiga för det enskilda företaget.

Ett mer generellt problem i fråga om selektiva statliga insatser i företags- stödjande syfte rör bedömningen av potentialen i de olika idéer och planer som presenteras. Går det att sålla agnarna från vetet så blir avkastningen av de satsade resurserna självklart högre än om selekteringen sker mer planlöst. Detta är emellertid en känslig process. När Eliasson beskriver denna selektionsprocess bland företag och deras projekt ser han två möjliga felkällor: dels att ”förlorare” behålls för länge, dels att framtida ”vinnare” förkastas. Den senare risken ses som väsentligt allvarligare än den förra. Eliasson ser även skillnader mellan stora och små företag i denna process. Storföretag med betydande finansiella resurser är ”excellent at terminating bad projects early, but also lacks the creative under- standing of explorative research needed to recognize new, but odd winners”.592

Låt oss för ett ögonblick anta att resonemanget om de stora företagens svårig- heter att upptäcka de ”udda” vinnarna har relevans även för vårt lands största

589 _{Cressy R, [1993], ”Loan Commitments and Business Starts: An Emperical Investigation on}

UK Data”; Cressy R & Olofsson C, [1996], ”Financial Conditions for SMEs in Sweden”.

590 _{Eliasson G & Eliasson Å, [1996], ”The Biotechnological Competence Bloc”.}

591 _{För en genomgång av svenska förhållanden, se exv. Henrekson M & Sanandaji T, [2004],}

Ägarbeskattningen och företagandet.

aktör – den offentliga sektorn. Eliassons argument kan sedan appliceras på Moosegarden. Hur skulle en rådgivare från ALMI eller en kommunal närings- livssekreterare ha reagerat om en potentiell företagare efterfrågat (risk-) kapital för papperstillverkning av älgspillning?

Det enskilda fallet Moosegarden illustrerar att det kan finnas anledning att inta en ödmjuk hållning gentemot tillsynes märkliga affärsidéer och i att ifrågasätta det ändamålsenliga i ett system med tjänstemän som innovations- och entrepre- nörskapsöverprövare. I förlängningen leder det till en mer generell diskussion om för- och nackdelar med selektiva respektive generella stimulansåtgärder för entreprenörskap och företagsutveckling.

Erfarenheter från fallet Moosegarden visar knappast på några konkreta åt- gärder från den offentliga sektorn som på något avgörande sätt skulle ha påverkat processen. Intrycket är att statliga aktörer i detta fall inte utmärkt sig vare sig som ivriga tillskyndare eller motsträviga bromsklossar. Den inledande skepticism från kommun- och länsmyndigheter som Sune noterade verkar inte ha influerat upp- byggnaden i någon större grad. Denna attityd har också över tid skiftat till uppskattning. Regelsystemet för djur i hägn har periodvis upplevts som ”kantigt” och inneburit en hel del arbete för Sune. Hans kompetens och erfarenhet har emellertid fungerat som verktyg för att hantera detta. Det går givetvis att spekulera om hur utfallet skulle ha blivit för en person med en annan bakgrund, men det blir då också bara spekulationer.

Epilog

Under slutförandet av detta arbete har några nya händelser inträffat för Moose- garden. Dessa har inte analyserats men indikerar på en fortsatt expansion.

Efter visst övervägande har Sune sommaren 2004 öppnat en ny anläggning med samma koncept vid Höga Kusten. Anläggningen är fortfarande i ett upp- byggnadsskede varför det är för tidigt att uttala sig om utfallet. Den preliminära besökssiffran för de första tre månaderna 2004 uppgår till ca. 10 000 personer. Sune har även haft konkreta förhandlingar avseende etableringar på andra orter. Hitintills har detta resulterat i beslut om uppstart under 2005 i två anläggningar utomlands (Polen och Norge) samt en ytterligare i Sverige (Leksand).

4.4 Samarbete mellan lokalt rotade småföretag: