Intervjusituationen - Svensson är inget för mig

4. Metod

4.7 Intervjusituationen

Lalander (2001) berättar hur viktigt det är att som forskare respektera informanternas gränser.

Intervjuaren ska inte pressa den som intervjuas, utan ha förmågan att kunna läsa av

informantens signaler, genom att exempelvis byta samtalsämne om stämningen blir obekväm.

Det går eventuellt senare att återgå till frågan. Man bör även undvika moraliseringar, då detta visar en tendens på att det informanten berättar, inte anses som värdefullt. Detta går att likna med en förälder som har en auktoritär uppfostran utifrån Lalander (2001 sid. 261).

28 Vi har försökt eftersträva att vara neutrala i våra möten med informanterna. Vi

upplever det dock svårt att lägga stereotypiska bilder åt sidan, vilka delvis format vårt syfte.

Vi anser däremot inte att vi korrigerat svaren vi erhållit av informanterna, utefter vår

förförståelse, men med vår kunskap och erfarenheter, har vi utarbetat teman efter empiri och förförståelse. Vi är medvetna om att detta inte är idealiskt, men som Thurén (2007 sid. 60) beskriver, för att utföra en intressant undersökning är det oundvikligt att inte ta med

förförståelsen i beaktande. Ahrne & Svensson (2015, sid. 27) skriver att väl utförd forskning ska tåla kritik. En studie där resultatet i en mån bekräftar förförståelsen kan uppfattas som tautologisk (ibid). Med andra ord, ointressant och inte nytänkande. Samtidigt anser vi inte att detta varit ett problem under intervjuerna, då vi verkligen varit genuint intresserade för det informanterna delgivit oss.

Vi valde att utföra intervjuerna tillsammans, detta ur ett säkerhetsperspektiv, då intervjuerna utfördes hemma hos tre av respondenterna. I samråd med handledaren kom vi fram till att detta kändes tryggast för oss alla tre. Utifrån Trost (2010, sid.67) beskrivs att det är en fördel att intervjua informanter enskilt. Detta då informanten kan uppfatta det som att denne befinner sig i ett underläge ifall mer än en person ställer frågor. Men som vi nämner ovan, ansåg vi att det i denna studie vara lämpligast att utföra intervjuerna tillsammans. Vi märkte dessutom att det gav oss en större bredd vid frågeställandet, då vi som intervjuare har olika erfarenheter och därav skiljer sig vår förförståelse inför fenomenet något åt. Vi

meddelade även vår handledare när vi var på väg till informanterna, samt meddelade när vi åkte därifrån. Detta medförde även en trygghet för vår handledare. Vi frågade informanterna, vart de ville träffas, vilket resulterade i tre hembesök och ett på en arbetsplats.

Vi hade olika känslor efter våra möten med informanterna. En av oss fick en dålig magkänsla, och den andre fick ett rus av stark iver. Detta är såklart beroende på vilka erfarenheter vi har sedan tidigare i våra liv, och om vi lägger till våra egna värderingar i informanternas utsagor. Detta är något som vi finner svårt att inte göra, att vara helt neutrala i samtalet med informanterna.

Fenomenet vi undersökt, kriminalitet, är ett fenomen som per definition är olika från individ till individ, vilket märktes när Tarja, Patryk, Mikaela och Adrian själva definierade kriminalitet. Våra fördomar försvinner inte bara för att vi sitter som intervjuare, men genom att försöka vara så neutrala i våra ansiktsuttryck som det bara gick, anser vi ändock att informanterna inte upplevde något som helst obehag, eller känslan av att bli nedvärderade.

29 4.8 Etik

De etiska faktorerna har varit rådande när vi genomfört våra intervjuer samt vid bearbetningen av materialet. Vi har informerat informanterna om att vi som intervjuare har tystnadsplikt och att inget de säger riskerar att hamna i orätta händer. Tystnadsplikt är något som är av vikt att informera om enligt Trost (2010, sid. 61), när det gäller kvalitativa studier.

Vi har tagit hänsyn till nu gällande regler kring lagrande av data enligt

dataskyddsförordningen (GDPR) och att personuppgifterna därmed lagras konfidentiellt. Vi har helt uteslutit känsliga personuppgifter när vi utfört intervjuerna för att säkerställa att vi följer rådande riktlinjer. Informanterna har informerats om syftet med uppsatsen, att det är frivilligt att deltaga samt att deras namn eller vilken stad de bor i, inte kommer tas med i uppsatsen. Vi har i enlighet med gällande lagstiftning avseende GDPR, haft våra telefoner inställde på ”flygplansläge” och frånkopplad från Wi-Fi under inspelningarna. Detta för att säkerställa informanternas integritet.

Vi har informerat informanterna om att de kan avbryta sin medverkan när helst de vill under intervjun, ifall någonting inte känns bra. Detta är viktigt enligt Trost (2010, sid. 63), då respondenterna inte ska känna tvång inför att deltaga.

Innan vi påbörjat intervjuerna har informanterna fått fylla i ett samtyckesformulär där syftet med studien framställts. De har även fått läsa igenom intervjuguiden innan intervjuerna påbörjats, detta för att få möjlighet att bilda sig en uppfattning om studien och därmed

bestämma ifall de vill medverka eller ej.

De informanter som medverkat i studien är personer med ett kriminellt förflutet, där missbruk också varit det primära. Detta anser vi vara ett känsligt ämne, vilket medförde att vi var extra tydliga med informationen att deras namn, och övrig information som kan kopplas till deras liv, inte figurerar i uppsatsen.

Eftersom vi medvetet valt att inte ställa frågor som kan leda till känsliga uppgifter har vi minimerat risken till att obehag eventuellt skulle uppstå under intervjuerna. Skulle det trots detta ha uppstått känsliga uppgifter under intervjuerna hade detta raderats från

ljudinspelningarna samt strukits ur protokollet.

Informanterna är samtliga över 18 år och vi har fått intervjuguiden godkänd av Karlstads universitet. Vi har även fått godkänd anmälan om behandling av personuppgifter i uppsatsarbetet via registrator vid universitetet.

Ljudfilerna från intervjuerna kommer att, när uppsatsen blivit godkänd, raderas. Detta gäller även personuppgifter som skickats in till universitetet för behandling.

30 4.9 Analysarbetet

Vi har gemensamt lyssnat igenom ljudinspelningarna i sin helhet, där vi transkriberat de delar vi ansåg relevanta för vår studie. Detta skedde fortlöpande parallellt med fältarbetet. Detta är något Aspers (2011) beskriver som en fördel, då det inte blir lika ansträngande att analysera på detta sätt jämfört med att analysera flera intervjuer, efter det att fältarbetet är utfört. Då intervjuerna var långa var transkriberingen ändå något vi upplevde som väldigt tidsödande.

Då valet av teori redan tänkts ut vid förstudien underlättade detta för oss under analysen och gjorde kodningen av materialet mindre komplicerat, något som är en fördel enligt Aspers (2011). Koder är utifrån Aspers (2011, sid. 168) en definition på hur ett material struktureras. Aspers (ibid) menar vidare att koderna kan härstamma ur antingen teoretiska begrepp, eller så uppstår de till följd av empirin som samlats in.

Vi transkriberade var för sig, för att sedan jämföra vad vi kunnat utläsa ur materialet.

Det vi märkte var att vi noterat liknande ord och meningar, som varit återkommande vid analysarbetet. Enligt Kvale (1997) är det en fördel att vara fler än en person, som analyserar ett material. Då det medför att ensidig subjektivitet motverkas (Kvale, 1997, sid. 188).

Exempel på ord som uppväxt, droger, kriminalitet, skoltid, pappa och våld upptäcktes.

I ett tidigt stadie av kodningen hade vi en tanke om att sortera in materialet under åtta teman.

Detta för att inkludera så mycket information som möjligt. Vi insåg dock efter att ha försökt sortera in materialet under dessa teman, att analysen blev allt för stor och dessutom blev strukturen inte vad vi från början hoppats på. Vi tänkte vid denna tidpunkt om, och återgick till att analysera råmaterialet ännu en gång. De koder vi då arbetade fram genererade ut i fyra teman, under vilka vi sorterat in empirin som i sin tur utgör analysen i uppsatsen.

Då vi utgått från en narrativ metod vid intervjuerna, så medför det ett stort mått av tolkning. Utifrån Johansson (2005) innebär detta att tolkningen leder till reflexivitet, att den som arbetar med ett material baserat på narrativ metod, tolkar både sin egen konstruktion men även tolkar sina egna tolkningar (Johansson, 2005 sid. 28-29). Det blir ett samband mellan den kunskap forskaren producerar, och hur forskaren går till väga för att göra detta. I vårt fall innebär det att våra förutfattade meningar, vilka är skapade av våra erfarenheter, utgör ett fundament till hur vi arbetat med studien. Det går alltså inte att bortse från ens egna

förförståelse i analysarbetet, där vår egen tolkning i slutändan generar ut i uppsatsens resultat.

Johansson (2005) beskriver utifrån Atkinson & Hammersly (1993) att det är av vikt att inse att forskare inom samhällsvetenskapliga ämnen, själva är en del av den sociala värld som studeras. Detta medför att forskningen som bedrivs baseras på forskarens egna normer och värderingar. Känslor, tankar och hur vi ser på ett fenomen, formar alltså materialet som

31 framställs (ibid). Detta är något som vi i studien försökt eftersträva att vara medvetna om, att inte låta våra egna värderingar påverka analysen av livsberättelserna allt för mycket.

4.10 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet, eller tillförlitlighet, är ett sätt att avgöra om mätningen utsatts för slumpmässigt inflytande (Trost 2010). Detta innebär, att vi som intervjuare ska ställa frågor på samma sätt, med samma tonläge och betoning på ord och begrepp menar Trost (2010, sid. 131-132). Detta är något vi varit medvetna om, men anser varit svårt att förhålla oss till då vi inte är vana intervjuare. För att erhålla en hög reliabilitet ska upprepade mätningar visa på samma resultat.

Ur ett statistiskt perspektiv så har vår studie inte hög reliabilitet, då vi enbart utfört fyra intervjuer. Samtidigt är inte detta avsikten vid kvalitativ ansats. Ur ett symboliskt

interaktionistiskt perspektiv, handlar det snarare om en process, där vi bör förvänta oss olika resultat (ibid). För att exemplifiera; om vi intervjuar Adrian om 10 år, ser hans liv antagligen inte likadant ut som det gör nu, detta då socialisation handlar om processer som egentligen aldrig upphör. Adrians uppväxt går däremot inte att förändra, däremot var han nu befinner sig i livet och tiden framöver.

När det gäller reliabilitet skiljer det sig mellan fyra komponenter (Trost 2010).

Kongruens innebär att det finns likheter mellan frågor där frågeställaren vill mäta samma sak (ibid). Exempel, när vi ville få reda på orsaken till ett liv i kriminalitet så har vi ställt flera frågor gällande uppväxt, fast formulerade på olika sätt och utifrån olika kontexter, så som skola, hemmiljö och andra sociala miljöer.

Precision handlar om hur väl intervjuarens förmåga att registrera det som sägs under intervjun är (Trost, 2010). Exempelvis hur vi tolkat det vi fått berättat för oss i intervjuerna, vilket sedan mynnat ut i analysen. Här fås återigen Johanssons (2005) resonemang, gällande hur vi tolkar saker, en viktig plats när det kommer till reliabiliteten för en kvalitativ studie.

För att erhålla större säkerhet kring ett fenomens precision, krävs att vi som skribenter

kontrollerat vårt material flera gånger för att säkerställa att vår analys blir tillförlitlig. Detta är något vi försökt eftersträva då vi exempelvis noterat kroppsspråk och ansiktsuttryck kopplat till de frågor vi ställt samt läst materialet flera gånger.

Objektivitet handlar om hur objektivt intervjuaren förhåller sig vid en intervju (Trost, 2010). I vår studie, där vi varit två som intervjuat, har det visat sig att vi tolkat ut flera

resonemang på liknande sätt. När vi exempelvis jämförde vilka ord vi båda noterat efter att ha lyssnat igenom ljudfilerna, hade vi i mångt och mycket noterat liknande ord och samband.

32 Detta medför att studien får en något högre objektivitet, helt enkelt för att vi varit två

individer som arbetat med studien.

Konstans handlar om hur ett fenomen som ska undersökas inte ändrar sig nämnvärt under tiden det undersöks (Trost, 2010). Detta är något som är viktigare vid kvantitativa studier där exempelvis samband vill påvisas (ibid). Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, som vi använt oss av i studien, är det snarare förändringar som är av intresse vilket inte gör konstansen till en relevant punkt i vår studie.

Gällande validiteten, eller giltigheten, i en studie beskrivs den med orden; ”att instrumentet eller frågan skall mäta det den är avsedd att mäta” (Trost 2010, sid. 133).

Utifrån Kvale (1997) innebär att validera detsamma som att kontrollera. Forskaren ska med kritiska ögon syna sin analys och i så stor mån som möjligt, kontrollera att förförståelsen inte är det primära i materialet menar Kvale (1997, sid. 218). Som skribenter ska vi utifrån Kvale ha en självinsikt med en kritisk inriktning, detta för att eliminera att egna värderingar påverkar materialet (ibid). Återigen, det är inte helt möjligt att uppnå detta, särskilt inte då kvalitativa studier handlar om tolkning (Johansson, 2005). Kvale (1997, sid. 219) menar vidare, att för att erhålla en hög validitet i en studie, krävs att flera försöka till falsifiering av en frågeställning gjorts. Med andra ord, trovärdigheten i tolkningarna är av vikt. I vår studie, anser vi, att vi genom att ställa frågor gällande det fenomen vi avsett undersöka, erhållit en hög validitet.

Detta då informanternas utsagor, samtliga pekar på, att uppväxten ligger till grund för ett liv i kriminalitet.

Ahrne & Svensson (2015) skriver om hur trovärdigheten i kvalitativa studier baseras på läsarens upplevelser kring sanningshalten i materialet. Som skribent handlar det i mångt och mycket om att övertyga läsaren om att materialet bygger på empiri och inget annat. Ifall denna känsla om trovärdighet erhålls av läsaren anses studien som lyckad enligt Ahrne &

Svensson (2015, sid. 26-28). Detta är något vi strävat efter. Vi har baserat studien på empiri från informanternas livsberättelser, där vi försökt undvika att exempelvis ställa

påståendefrågor eller inte ställa följdfrågor. Vi har även undvikit att ha med allt för många citat på grund av etiska skäl. Dessa faktorer vid frågeställandet är av vikt för att öka trovärdigheten och i sin tur validiteten enligt Trost (2010, sid. 134).

Idéen om reliabilitet och validitet är enligt Trost (2010), egentligen utformad för kvantitativa studier. Därmed blir användningen av dessa begrepp vid kvalitativa studier annorlunda menar Trost (2010, sid. 133). Detta på grund av att kvalitativa studier grundar sig i att förstå eller förklara ett fenomen och inte att se på ett samband eller skillnad, som vid

33 kvantitativa studier. Med detta sagt, är ändå dessa begrepp av vikt vid kvalitativa studier, på grund av att en studie ska upplevas både som tillförlitlig och giltig.

Potentialen att kunna generalisera en kvalitativ metod, anses som en svaghet (Ahrne &

Svensson 2015). En ansats av generalisering pekar på hur studien kan appliceras på andra individer, kontexter och sociala miljöer, som på något sätt liknar de individer, kontexter och sociala miljöer som vi studerat i uppsatsen (ibid). Ett sätt att generalisera vår uppsats är att jämföra med andra uppsatser, som undersökt samma fenomen. Detta kan generera i ett mer trovärdigt resultat för studien menar (Ahrne & Svensson 2015, sid. 26-27). Generaliserbarhet bör, precis som med validitet, ses på med försiktighet. I kvalitativ forskning finns inga exakta referensramar när det gäller generaliserbarhet, utan här används termen

generaliseringsanspråk istället. Inom kvantitativ metod är det däremot möjligt att generalisera, med hjälp av exempelvis inferentiell statistik (ibid), där det går att räkna på sannolikheter för ett fenomen. Med detta sagt är inte generaliserbarhet irrelevant vid kvalitativa studier, men det måste ses på med försiktighet i hur det överförs och appliceras till andra områden (ibid).

Då vår studie är baserad på fyra personer ur populationen ”före detta kriminella”, anser vi det svårt att kunna generalisera vår uppsats. Vi läste många c-uppsatser inom

fenomenet kriminalitet. Det vi uppfattade var att skribenterna kommit fram till samma resultat som vi gjort i vår uppsats.

Hirschis (2002) forskning pekar på att uppväxten är den primära faktorn, till ett liv i kriminalitet. Med stöd av forskning skulle vi kunna generalisera vår studie, men med tanke på att studien endast är baserad på fyra deltagare och endast en intervju per deltagare, anser vi materialet vara för tunt. Dessutom skiljer sig informanternas kriminella verksamhet åt. En informant har exempelvis levt ett liv som yrkeskriminell, vilket gör att han skiljer sig från resterande informanter. Detta är också något vi måste ta i beaktande gällande generalisering.

Kategorin yrkeskriminell, anser vi är ett fenomen i sig, i motsats till de kriminella handlingar som de andra informanterna utfört. Det blir två olika grupper i en undersökning, där en person är en grupp, och där tre personer är en grupp. Baserat på detta, anser vi att en undersökning med två grupper, inte går att generalisera till andra miljöer och personer.

34 5. Analys

Under denna rubrik redovisar vi analysen av den insamlade empirin i studien. För att göra analysen överskådlig delas den in i teman, detta för att förtydliga samt strukturera upp

analysen så att läsaren får en djupare inblick. Temana härstammar från de koder vi från början fick fram vid transkriberingen av materialet och är därmed relevanta för studiens analys. Vi lyssnade igenom ljudfilerna tillsammans för att sedan övergå till att individuellt transkribera materialet, två intervjuer var. Detta för att sedan individuellt ta fram koder, för att sedan jämföra dessa med varandra. Det vi då insåg var, att vi i mångt och mycket noterat liknande ord och resonemang. Utifrån detta formades till sist de teman vi i detta avsnitt redovisar. Vi anser att temana, svarar på de två frågeställningarna;

➢ Vad i intervjupersonernas socialiseringsprocess har bidragit till att de blivit kriminella?

➢ Vad i intervjupersonernas socialiseringsprocess har bidragit till att de valde att lämna ett liv i kriminalitet?

Fyra teman; auktoriteter, handlingens försvar, tillhörighet och jaget, samt fängelsestraffets betydelse. Anledningen till att vi valt att benämna de likt ovan är följande:

Auktoriteter härstammar ur att samtliga informanter beskriver hur de upplevt att auktoriteter varit en stor orsak till att de socialiserats in i ett liv av kriminalitet.

Handlingens försvar har vi valt att kalla detta tema då flera av informanterna berättat att de försvarar sina kriminella handlingar med att de haft en dålig uppväxt.

Tillhörighet och jaget kallar vi det då tillhörighet varit ett starkt återkommande ord under arbetet med materialet och att samtliga informanter uttryck hur de upplevt problem med att känna tillhörighet, både i hemmiljö och skolan. Detta kopplar vi samman med

informanternas jag.

Slutligen har vi med temat fängelsestraffets betydelse. Detta då vi vill se vilken roll kriminalvården haft på informanternas liv samt förmåga att upphöra med kriminalitet.

Analysen har gjorts utifrån symbolisk interaktionism som teoretisk ram. Vi har därtill applicerat anknytningsmönster, emotioner samt makt som ytterligare perspektiv för att erhålla en djupare förståelse för fenomenet kriminalitet.

35 5.1 Auktoriteter

Under intervjuerna uppstod ett samband mellan samtliga informanter, nämligen att alla uttryckte att de hade problem med auktoriteter och har så haft under hela livet. Detta är en bekräftelse på våra frågeställningar, där auktoriteter uppges vara en orsak till att de hamnat i kriminalitet, samt att auktoriteter varit närvarande även då de lämnat det kriminella livet.

Vårdnadshavare, lärare, socialtjänst eller polis, är samtliga exempel på vad informanterna kallar för auktoriteter. För informanterna likställs auktoriteter med synonymen antagonister, alltså en form av motståndare eller rent av fiende. Det som skiljer informanternas syn på auktoriteter i deras utsagor är att; Adrian, Mikaela och Patryk beskriver vårdgivare och lärare i skolan som deras största auktoritärer. För Tarja var fienden socialtjänsten, denna myndighet representerade allt som var ont i samhället.

“Fru Månsson” var en kvinna från socialtjänsten som Tarja kom i kontakt med redan som väldigt liten. Denna “fru Månsson”, har för Tarja kommit att symbolisera samhällets utövande makt som ständigt närvarande. “Fru Månsson” hade makten att separera Tarja från hennes farmor, hon hade även makten att ta Tarjas egna barn ifrån henne, då hon själv var vuxen och levde ett liv i missbruk. “Fru Månsson” är enligt Tarja anledningen till att hon inte litar på myndigheter över huvud taget. Utifrån symbolisk interaktionism är social interaktion en viktig beståndsdel när det kommer till förståelsen för en människas socialisationsprocess, i vilken en människa lär sig hur hon beter sig i olika situationer och mot andra människor (Levin & Trost 2010). Som vi tolkar det utifrån Howes (2011) anknytningsteori, så utvecklades inom Tarja ett jag, där hon inte riktigt visste vilken vuxen hon kunde lita på.

In document Svensson är inget för mig (Page 30-0)