Framtida forskning

En informant anser sig vara tidigare yrkeskriminell. De andra tre informanterna menar att de utfört kriminella handlingar, för att få pengar till droger. Vi har kunnat utläsa att det finns en skillnad mellan hur informanterna ser på sin egen roll som kriminell. Vi vill mena att det går att dra en parallell till samhällets klasser, och applicera begreppet klass, inom den kriminella världen, för att se på en skillnad, mellan de olika kriminellas status i samhället.

Adrian har varit tungt kriminell i en av Sveriges större städer. Hans fängelsevistelser har inte varit en bidragande faktor till ett liv utan droger och kriminalitet. På frågan; “var du nervös inför din tid i fängelset, tänker om du hade många fiender” svarar Adrian; “Nej, jag hade status i fängelset, så det var mer att de andra var rädda för mig”. Genom

informanternas utsagor, tycker vi oss utläsa en kriminell hierarki. Tre av informanterna menar att de utfört kriminella handlingar, för att få pengar till droger. Adrian menar att han

“arbetade” som kriminell, där han exempelvis hade hand om pengar, upp till fem miljoner i veckan. Adrian jobbade sig upp i ett kriminellt nätverk och fick sedan en position förknippad med status och makt, precis som om han jobbat på ett stort företag och där erhållit en högt uppsatt yrkesposition.

Tarja sålde droger på torget i staden hon bodde i, hennes position i den kriminella världen är längst ner i hierarkin enligt vår tolkning. Mikaela befann sig på plattan i Stockholm under sin tid som missbrukare, hon hade inte en fast bostad. Hon sov där hon fick plats, hos vänner eller på härbärgen. Patryk uttryckte; “jag var en småkriminell”. Enligt Patryk är

60

“småkriminell” en person som stjäl bilar och säljer droger, handlingar som inte medför höga fängelsestraff.

Enligt informanternas utsagor är denna hierarki inget som de själva reflekterat över, men genom vår analys kan vi utläsa att den återfinns likt i övriga sektorer i samhället. Därav tänker vi oss en framtida forskning rörande hierarkier som återfinns inom fenomenet

kriminalitet. Det hade möjligtvis gått att utföra en kvalitativ studie med frågor rörande status inom olika kriminella falanger, eller en kvantitativ jämförande studie, mellan olika kriminella aktörer. Utifrån en artikel från brottsförebyggande rådet (2001) nämns att en väldigt liten del människor av kriminella (5 procent) utgör 50 procent av den totala brottsligheten. Vi tänker oss alltså att det vore relevant att forska om hierarkier inom kriminalitet som fenomen, då det uppenbarligen skiljer mycket mellan vilka som har makt och de som makt utövas över, inom fenomenet.

Vi noterade även under analysen att det blev en generationsfråga, mellan oss som intervjuare och Tarja. Tarja berättade om sin tid som ung med missbruk, detta var i slutet av 1960-talet. Vi hade ingen som helst insyn innan intervjun hur det var detta årtionde. Med facit i hand, skulle vi läst på om drogmissbruk under 60-talet. Detta då Tarja berättade om droger som vi inte kände igen namnen på, eller att ungdomarna kunde röka hasch när de var på fritidsgården, helt enkelt eftersom gemene man inte hade någon större kunskap i ämnet. Hade vi varit mer pålästa om droger under 60-talet, hade vi kunnat ställt andra följdfrågor, istället för att bli förvånade och säga; “men ni rökte väl inte på fritidsgården”, vilket kanske hade inbringat en bredare bakgrund rent historiemässigt, vad gäller droger. Men då vi

uppmärksammat detta i analysen, tänker vi att framtida forskning skulle kunna undersöka droger och generationsfrågor. En annan intressant aspekt rörande ovan nämnda resonemang är där Tarja beskriver hur “Svensson” inte ens visste vad marijuana var, förens drogen

uppmärksammades på baksidan av mjölkpaketen. Det var en annan tid, en mindre värld, och där befann sig Tarja.

61

Referenser

Litteratur

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. (2., [uppdaterade och utökade] uppl.) Malmö: Liber.

Bauman, Z. & May, T. (2004). Att tänka sociologiskt. (2., omarb. [och utvidgade] uppl.) Göteborg: Korpen.

Becker, H.S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv.

Bowlby, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. (2. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Fineman, S. (2008). Understanding emotion at work. London: Sage Publications.

Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (4., översedda uppl.) Lund:

Arkiv.

Goffman, E. (2000). Jaget och maskerna. (4. uppl.) Stockholm: Prisma

Harris, J.R. (2006). Myten om föräldrars makt: varför barn blir som de blir. (2. uppl.) Stockholm: Svenska fören. för psykisk hälsa (Sfph.

Hirschi, T. (2002). Causes of delinquency. New Brunswick, NJ: Transaction Publishers.

Howe, D. (2011). Attachment across the lifecourse: a brief introduction. New York: Palgrave Macmillan.

Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund:

Studentlitteratur.

Johansson T, Lalander P. Vardagslivets socialpsykologi. Upplaga 3. Stockholm: Liber; 2018.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lalander, P. (2001). Hela världen är din: en bok om unga heroinister. Lund: Studentlitteratur.

Levin, I. & Trost, J. (2010). Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Maffesoli, B. (1996). The Times of Tribes. The Decline of Individualism in Mass Society.

London: Sage.

Mead, G.H. (1972[1934]). Mind, self, and society: from the standpoint of a social behaviorist.

Chicago: University of Chicago Press.

Smart, C. (2007). Personal life: new directions in sociological thinking. Cambridge: Polity.

62 Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Williams, F.P. & McShane, M.D. (1998). Criminology theory: selected classic readings. (2.

uppl.). Cincinnati, OH: Anderson Pub. Co.

Artiklar

I, Bretherton. (1992). The Origins of Attachment Theory: John Bowlby and Mary Ainsworth Per-Olof H. Wikström (2014). Why Crime Happens. Institute of Criminology, University of

Cambridge, UK https://doi.org/10.1002/9781118762707.

T, J. Sheff (2000). Shame and the social bond: A Sociological Theory. American Sociological Association.

Ross, L. Matsueda (2006). Differential social organization, collective, action, and crime.

DOI 10.1007/s10611-006-9045-1

Hemsidor

T, Andersson. (2001). Kriminell utveckling: Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser.

Hämtad 26 december, 2019, från Brottsförebyggande rådet,

https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800018789/2001_15_kriminell_utveckli ng.pdf

Cederquist, E. (2019). Epigenetik: En bro mellan arv och miljö. Hämtad 10 januari, 2020, från Karolinska institutet, https://ki.se/forskning/epigenetik-en-bro-mellan-arv-och-miljo

Elmström, A. (2007). Barns väg till kriminalitet: En kartläggning på kommunnivå. Hämtad 3 januari, 2020, från Brottsförebyggande rådet

https://www.bra.se/download/18.760f410713455c50f3780003395/1371914752391/2006_050 9_Barns_väg_till_kriminalitet_Västervik.pdf

Lindahl, D. 2019, 18 september). Jakob var kriminell som ung: Det är en jävla fasad alltihop.

SVT. Från https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/jacob-var-kriminell-som-ung-det-ar-en-javla-fasad-alltihop

Svensson, F. (2017, 1 januari). Rekordmånga klagomål på BUP: Oro för barns liv. Svenska dagbladet. Från https://www.svd.se/bup-krisen-foraldrar-oroliga-for-barns-liv.

63 Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

Berätta lite om dig själv?

Tema 1: Hemmiljö Var är du uppväxt?

Beskriv hur din uppväxt var?

Växte du upp med båda dina föräldrar? (Om ”nej”-vem bodde du mest hos, eller bodde du i fosterfamilj?)(Om ”ja”- hur var det?)

Vad var dina/din föräldrars/förälders sysselsättning?

Kände du dig trygg hemma?

Hade du syskon?

Hur såg en typisk dag ut hemma hos er? (Beskriv vardagsrutiner mm.)

Hur involverade var dina föräldrar i ditt liv? (Intresse i ditt liv, fritidsaktiviteter osv.)

Tema 2: Skola Var gick du i skola?

Gick du i samma skola hela grundskoletiden?

Beskriv din upplevelse kring din skoltid? (Hur trivdes du mm.) Beskriv om du hade lätt, eller svårt, för dig i skolan?

Hur var din upplevelse av lärarna? (Fanns det någon speciell lärare du anförtrodde dig åt osv.)

64 Upplevde du att du fick hjälp med skolarbetet av dina föräldrar?

Vad tycker du var det roligaste med skolan? (Träffa vänner osv.)

När du ser tillbaka på din skoltid, önskar du då att du hade gjort någonting annorlunda? (Kan gälla både din egen insats men även hjälp från lärare osv.)

Tema 3: Social miljö utanför hem och skola

Beskriv vad du hade för fritidsintressen under tonåren?

Vad var det första du ägnade dig åt när skolan slutat för dagen?

Beskriv hur din umgängeskrets såg ut?(Grupptillhörighet, coola gänget, plugghästar, förlorare, töntar osv)

I vilka miljöer umgicks ni?

Umgicks du med personer i samma ålder som dig själv?

Upplevde du att din umgängeskrets hade positiv inverkan på dig? (Eller negativ)

Hur tror du att din umgängeskrets kategoriserades av andra i samhället (Andra ungdomar, vuxna osv)

Om du tänker tillbaka, hade du önskat att du haft ett annat socialt umgänge?

Tema 4: Kriminalitet

Vad innebär kriminalitet för dig? (definition av fenomenet)

Har du utfört kriminella handlingar? Om ”ja” - Hur gammal var du första gången? (Vill du berätta om dina handlingar)

Vad var den största konsekvensen av din/dina kriminella handling/handlingar?

Hur upplever du att samhället har hjälpt dig att inte återfalla i gamla mönster?

65 Har du suttit i fängelse? Om ”ja” - Kan du berätta om din upplevelse när du satt i fängelse?

Tycker du att fängelsestraff är en bra metod för att förhindra människor att återfalla i kriminalitet?

Hur hamnade du i kriminalitet?

Hur tror du att ditt liv hade sett ut ifall du haft en annan uppväxt? (ß Avslutande fråga!)