Emotioner

”Emotions are the most important bond or glue that links us together” (Fineman 2008, sid.8).

Anledningen till att vi valt emotioner är för att de enligt Fineman (2008) är socialt

konstruerade i relation med andra individer, och är därmed någonting som produceras socialt i

16 socialisationsprocessen. Efter transkriberingen av intervjuerna, fick vi i ett första skede fram koderna skam, skuld och tillit. Detta i samband med att informanterna resonerade kring tillhörighet och försvarsmekanismer. Ett genomgående tema hos informanterna är att de i olika skeenden av livet upplevt övergivenhet, hopplöshet och känslor av otillräcklighet. Dessa faktorer gav oss anledning att införa begreppet emotioner som stödteori i uppsatsen för att kunna öka förståelsen för informanternas utsagor.

Emotioner har länge ansetts som en viktig del inom sociologin. Men hänvisning till emotioner, är generella och vaga (Sheff, 2000). Tidigare sociologer som Durkheim, Mead och Parson, har alla varit inne på emotioner, men har enligt Sheff (2000, sid. 85) inte utvecklat några begrepp inom emotionsperspektivet, eller undersökt emotionernas betydelse i verkliga livet. Deras diskussioner om emotioner, har därför inte varit relevanta enligt Sheff (ibid).

Sheff (2000, sid. 96) menar att skam är besläktat med emotioner som att bli, generad eller förödmjukad. Relaterade känslor som blyghet, vilka involverar reaktioner till att bli avvisad, eller känslor av misslyckande eller otillräcklighet, är även sammanlänkat med emotioner. Det blir tydligt att det finns variationer av emotioner, men de ovan nämnda är de mest anmärkningsvärda (Sheff, 2000). Vad som för dessa emotioner samman, är att de involverar känslan av ett hot, gentemot det sociala bandet. Sheff använder en sociologisk definition av skam, snarare än den mer vanliga psykologiska definitionen. Om någon gör ett antagande att skam genereras av ett hot till det sociala bandet, uppstår en förändring som inte bara medför att bli generad, blygsam och återhållsam, utan även känslor av avvisande och misslyckande, och förhöjande självmedvetenhet av något slag (ibid). Om skam är ett resultat av ett hot till det sociala bandet, skulle skam vara det mest sociala av emotioner. Rädsla är en signal av fara, som kroppen registrerar, ilska är en känsla av frustration. Källan till rädsla och ilska, till skillnad från skam, är inte unika socialt (ibid).

I en uppsats från 1989, behandlar Sheff (2000, sid. 13) diskursen i en familj där dottern lider av anorexia. Där framgår hur dottern och mamman var gömda i ett system av flera hot, dottern hotade med självsvält, mamman hotade med att överge sin dotter. Hoten beskyllningarna och förolämpningarna som kommunicerades, var så subtila att det verkade som omedvetna handlingar, av dottern och mamman (ibid).

I relationer märkta av konflikter, är bandet kontinuerligt hotat, detta gör det extremt svårt att reparera (Sheff, 2000 sid. 14). Då de prototypiska banden är otillräckliga, kan det vara svårt att forma ett nytt band, precis som att laga ett band som redan är trasigt.

Vi finner det relevant att förklara skam, detta då vi i vårt analysarbete fann denna aspekt, som en del i informanternas liv, sedan de lämnat det kriminella livet. Även de sociala

17 banden är relevanta, då dessa band varit en bidragande faktor till att de hamnade i

drogmissbruk och kriminalitet. Sheff (2000, sid. 85) menar att skam oftast är sett ur ett psykoanalytiskt perspektiv, vilket är problematiskt då de utelämnar den sociala mallen.

Känslor är av betydelse för att förstå människan är enligt Fineman (2008, sid. 8) att om vi människor helt saknade känslor skulle vi känna samma likgiltighet inför döden som inför att leva. Det är till följd av detta resonemang, emotioner är så viktiga att ha i beaktande, de påverkar oss genom hela livet.

Emotioner fungerar på ett sådant sätt utifrån Fineman (2008), att människor inte nödvändigtvis visar vad de har för privata känslor offentligt. Att visa rätt emotioner kopplat till specifika sociala situationer är för människan ett verktyg att klara av att leverera bra resultat på exempelvis en arbetsplats (ibid). Emotioner kan tillfälligt påverka en individs beteende till följd av hur individen ser på sig själv, men även hur andra ser på individen.

Känslor kan övertas till följd av att en individs emotioner projiceras över på en annan individ.

Fineman gör en distinktion mellan emotioner och känslor, där det förstnämnda är vad vi visar utåt, medan känslor åskådliggör vad vi subjektivt känner privat. Emotioner är något som är socialt konstruerat, då det ur ett emotionssociologiskt perspektiv är vad individer lärt sig från olika sociala sammanhang som visas utåt (ibid).

Fineman (2008) skriver att det går att dela upp emotioner i fyra olika typer nämligen;

biologisk emotion, emotioner till följd av tidiga erfarenheter, emotioner som kognitiva värderingar och social emotion. Något som samtliga typer har gemensamt är hur emotioner och känslor uppstår men det går att beskriva fenomenet emotioner ur olika synvinklar. Med biologisk emotion menas att vi har nedärvda anlag för hur vi känslostyrt agerar i olika situationer, exempelvis att hålla fram handflatan är en nedärvd egenskap för att visa på motstånd, alltså en primitiv egenskap till överlevnad (ibid).

Fineman(2008) beskriver hur Charles Darwin beskrev perspektivet, att ifall det gick att se samband i känslor bland olika kulturer i olika länder, så handlar emotioner till viss del om biologi (Fineman, 2008 sid 9-10). Något som fastställts är att de går att se likheter i känslor gällande glädje, avsmak, rädsla och sorg (ibid). När det gäller känslor som skam eller skuld så tillhör det mer emotionskategorin kultur och sociala preferenser, alltså emotioner som existerar till följd av socialisation. En individ kan visa en emotion med ansiktsuttryck, att personen är arg, men kanske har en helt annan känsla inombords, exempelvis

målmedvetenhet. På samma vis kan en individ utstråla glädje men vara sorgsen (ibid).

Att emotioner har med biologi att göra går inte att bortse ifrån då en del av hjärnan kallad amygdala, sänder ut signaler när människan behöver reagera på exempelvis faror, alltså

18 en funktion för överlevnad (Fineman, 2008). Människor med skador på denna del av hjärna har svårt att registrera exempelvis ansiktsuttrycks betydelser eller att hantera faror med aggression (Fineman 2008, sid. 11). Däremot är inte biologi enda förklaring till emotioner, biologin korrelerar med erfarenheter hos en individ och vi använder oss av detta för att hantera alla situationer som uppstår i livet.

Sigmund Freud, som i sin tur var inspirerad av Darwin sa; ”the past contained clues to present behaviour, and that once-functional responses can outlive their usefulness” (Fineman 2008, sid. 12). Fineman fortsätter, att en individ som upplevt trauman i barndomen och agerat emotionellt utifrån den situationen kan fortsätta med samma beteende individen hade som barn även i vuxen ålder (Fineman, 2008 sid. 13). Detta även om traumat som fick individen att agera på ett visst sätt inte längre är aktuellt, lever emotionen kvar i det omedvetna, och hindrar individen att förändra sitt emotionella beteende. Freud (ibid) menade att relationer till föräldrar och erfarenheter från barndomen formar vår identitet och att dysfunktionella

relationer så som misshandel, dålig skolgång eller frånvaro av föräldrar, i synnerhet påverkar en individs emotioner. Dessa emotioner uppstår i form av ångest eller smärta och är något individen försöker stänga ute. Denna utestängning leder enligt Freud (ibid) till att smärtan från emotionerna inte försvinner, utan övergår i andra former, i regel dysfunktionella sådana.

Det är här emotioner blir en viktig aspekt för att förstå våra respondenters utsagor. Samtliga har upplevt övergivenhet i barndomen vilket lett till att de alla börjat missbruka narkotika samt levt ett liv i kriminalitet.