Makt

Enligt Goffman (2000) finns en maktaspekt närvarande i hur situationer definieras. Varenda gestaltning av makt måste framställas med motiverande metoder, maktens effektivitet kommer att variera, beroende på hur den framställs dramaturgiskt (Goffman, 2000 sid. 209).

En individ som ska agera ledare, kommer enligt Goffman (ibid) att dra fördelar av att hemlighålla sin strategi för de andra individerna. Detta kan ske genom att exempelvis en ledare hemlighåller ett mål gentemot underordnade individer. Detta kan enligt Goffman (ibid) ske genom manipulation, övertalning, hot, bestraffning eller tvång. Detta kommer utifrån Goffman (ibid) göra att individen, oberoende vilken maktposition denne besitter, på ett slagkraftigt vis markera vad individen vill ha uträttat. Villigheten att på ett verkningsfullt sätt formulera en definition av situationen, har inget värde, om inte individen besitter en position där hen kan agera med med gott exempel enligt Goffman, (2000 sid. 209).

19 Informanternas kriminella liv, började redan i tidig ålder. Hemma hade de en otrygg uppväxt, vilket resulterade i att de inte kände sig trygga i sin hemmiljö, med sina vårdgivare.

Allt utanför hemmets väggar kan ses som informanternas bakre region. Enligt Goffman (1959/2004) är den bakre regionen där vi människor kan lägga våra roller åt sidan (Johansson

& Lalander, 2018 sid. 165). I informanternas fall var exempelvis, att vara rädd, vara en

syndabock och av andra anses som ett problem, faktorer som i hemmiljön påverkades av makt andra hade över dem. I skolan kunde de lägga dessa roller åt sidan. Med detta menas inte att makt inte utövas på skolan där informanterna gick, men där hade de själva en makt över sin roll som elev. Detta kan appliceras på begreppet egenmakt. Baumans citat visar på individens maktresurser, som kan skapa alternativ där individen kan känna en större frihet, inför egna val i livet.

Makten är alltså något möjliggörande. Ju mera makt människor har, desto fler är deras alternativ och desto vidare är utrymmet för de resultat som de realistiskt kan eftersträva (Bauman 2004 sid. 89).

Makt definieras ofta som något negativt, men i sammanhanget här nedan, har makt en positiv prägel. Johansson & Lalander (2018, sid. 166) skriver att makt är en utgångspunkt, där individen kan utveckla sig själv, i förbindelse till världen omkring. För att förtydliga; en individ som inte kan vistas utomhus, då individen är beroende av ett hjälpmedel, i form av exempelvis en rullstol. Johansson & Lalander (ibid) menar att denna individ behöver pengar som en maktresurs, för att kunna röra sig obehindrat utomhus, pengar till en rullstol skulle då underlätta vardagen för denna individ. Men makt innebär även att människor lever i tyranni, degraderas och benämns som icke-värdiga (ibid). Det är generellt det sistnämnda som vi människor förknippar med makt.

Vi anser makt vara ett relevant begrepp att använda då vi likt Goffman (2000) menar att makt är situationsbunden och definieras utifrån situationer. I intervjupersonernas utsagor är makt ett återkommande tema, där de många gånger i sin socialisationsprocess blivit utsatta för maktutövning i relationen med deras vårdnadshavare. Foucault (2003) menar att makt

genomsyrar människors liv genom samhällets normer och regler. Detta anser vi som positivt för vår analys. Makt blir som begrepp relevant vid analysen av vår studie då det väl beskriver hur människor förhåller sig till auktoriteter.

Delar av socialpsykologin har handlat om folkmord. Men socialpsykologer har även bekräftat att dessa mönster (fascistiska rörelser, där sadistiska handlingar utförs) existerar i

20 vardagslivet, i vanliga livssituationer (Johansson & Lalander, 2018). Att ingå i ett kriminellt gäng, där tortyr och död existerar, och där individen utför dessa handlingar är ett exempel.

Johansson & Lalander (2010, sid. 168) frågar sig, hur en individ plötsligt kan bli en del av en kedja, där individen blir fråntagen sin mänsklighet, ansvar och etiska position. Varför faller individer i detta mönster? Fenomenet ter sig intressant, då våra respondenter utfört handlingar som för oss verkar oetiska. Med vår analys vill vi att ovan förda resonemang, ska inbringa en större förståelse i varför informanterna har utfört dessa kriminella handlingar, med hjälp av begreppet makt.

Symbolisk makt är något som existerar runt människor dagligen. Enligt Foucault (2003) är makten som inte upplevs som makt, exempelvis statens abstrakta makt över oss individer i samhället. Makten är då att staten har våra personnummer registrerade och bestämmer vilka normer och regler människor måste förhålla sig till. Människor går inte omkring och tänker på att exempelvis personnummer finns tillgängliga i myndigheternas system, även fast det är så, men det är ändå faktorer som dessa som kontrollerar oss. Vi förhåller oss omedvetet till regler utan att vi tänker på det, den abstrakta makten, exempelvis att inte gå mot rött eller köra för fort. Vetskapen individer har om att eventuellt göra fel är i sig en maktutövning som fungerar, detta då människor överlag inte begår brottsliga

handlingar på grund av enbart vetskapen att det är fel. Den abstrakta makten som inte syns, men som finns närvarande hos individer, det är den makten Foucault (ibid) beskriver.

Foucault (2003) menar att makten inte ska bedömas som ett karaktärsdrag eller ägodel, utan som en metod (Foucault, 2003 sid. 36). Panopticon är en speciell fängelsebyggnad, där det finns ett vakttorn i mitten av alla cellerna. Cellerna är byggda runt vakttornet, vilket betyder att vakten kan se internerna dygnet runt, utan att de är medvetna om detta (Foucault, 2003 sid. 10-33). Motivet till att bygga ett fängelse på detta sätt var, att makten skulle vara synlig för interner, men också okontrollerbar. De visste att de var övervakade, men inte var, när och hur (ibid).

Denna makt menar Foucault (2003) även genomsyrar vårt samhälle. Han menar att denna typ av makt kan appliceras på både skolor, sjukhus och andra institutioner, där intentionen är att disciplin och kontroll ska förekomma (ibid).

21 4. Metod

I detta avsnitt klargör vi hur vi arbetat med studien. Vi redogör för hur vi gått tillväga vid utförande av intervjuerna samt insamlandet av empiri. Vi redogör även noggrant för de etiska aspekter vi har att förhålla oss till samt regler gällande GDPR.

Syftet med studien är, att undersöka hur intervjupersonernas socialiseringsprocess legat till grund för ett liv i kriminalitet, samt hur de blev hederliga. Vi vill se om uppväxten varit en bidragande faktor till att de hamnade utanför samhällets normativa ramverk.

4.1 Vetenskaplig ansats

Vår ontologiska ansats är att förstå hur relationer påverkar individers utveckling i den sociala interaktionen med andra människor, vilket sker i socialisationsprocessen. Individer utvecklas och roller framträder i den sociala interaktion de har med andra människor. Det är i mötet med andra människor vi blir de människor vi är, utifrån Trost & Levin (2010, sid. 111). Med detta som grund är det även på detta vis samhället i stort utvecklas, då det är individers normer och värderingar som i slutänden mynnar ut i lagar och regler (ibid). Genom individers sociala interaktion med andra så skapas människan och socialisationsprocessen är en viktig del för varje enskild individ, men även för samhället i stort.

4.2 Kvalitativ metod

Vi har valt att undersöka fenomenet kriminalitet genom en kvalitativ undersökning med en etnografisk inriktning, vilket betyder att; “forskaren skapar en förklaring som uttrycks genom teori som är grundad i meningen hos aktörerna som studeras” (Aspers, 2011 sid. 13). Här ligger betoningen på metod, där forskaren kan använda sig utav intervjuer och observationer.

Vi har använt oss utav livsberättelser, med en narrativ metod och analys. Johansson (2005) beskriver att det kan vara svårt att anta “narrativa studier”. Detta då det är ett tvärvetenskapligt och tvärdisciplinärt fält, som kan medföra mycket förvirring när det

kommer till de olika begreppen, som avser att förklara metoden (Johansson, 2005, sid. 20). Vi instämmer i Johanssons uttalande, gällande narrativa studier. En narrativ metod innefattar, att erhålla muntlig eller skriftlig data för analys (ibid).

En livsberättelse är enligt Johansson (2005) en berättelse, där individen berättar om sitt liv, eller delar ur sitt liv. I vår uppsats berättar informanterna om deras liv, när de levde i missbruk och kriminalitet. Forskning som har livsberättelser som inriktning, vill söka förståelse utifrån olika perspektiv, aspekter och teman, och hur individerna ger livet mening

22 och hur de formar sin identitet enligt Johansson (2005, sid. 23). Johansson menar att

individens egna tolkningar av sig själv blir mittpunkten, med alla deras tankar, fördomar, motsägelsefullhet och komplexitet.

Att utföra en narrativ analys, handlar om att tolka andra individers uppfattningar av sig själva. Deras livsberättelser, är en tolkning på deras berättelse, som forskaren sedan ska tolka och analysera. Johansson (2005) beskriver hur forskaren ska tänka i banor som; ”vad betyder den här berättelsen” (Johansson, 2005 sid. 27). Det är inte bara en enda tolkning som är den sanna tolkningen i en narrativ analys, utan här utgår skribenten ifrån att berättelsen kan tolkas på en mängd olika sätt. Detta är något som vi tycker är oerhört spännande, och valet till varför vi valt denna metod. Att analysera och tolka en livsberättelse som en annan individ delgivit oss, anser vi vara både fascinerande, men även berikande. Att få en inblick och lärdom om en annan del av vårt samhälle, eller som Aspers (2011) så bra uttrycker det; ett ”främmande land”.

Varför vi valt en kvalitativ ansats, är för att vi är genuint intresserade av andra

människors berättelser, att söka förståelse i deras livsval och liv. Vi hade kunnat använda oss utav en kvantitativ ansats, men vi ville inte se på en skillnad eller ett samband utan fokusera på att förstå.

Det finns en skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. Utifrån Aspers (2011, sid. 33) kan vi tolka att kvantitativa metoder, ibland anses mer strikta och

vetenskapliga, där en kvalitativ ansats inte ses lika strikt på. Det menas inte att en kvalitativ metod inte bör vara strikt, däremot behöver den inte vara lika regelstyrd som en kvantitativ metod (ibid). Metoder inom kvantitativ forskning, exempelvis statistisk metod, är regelstyrda, där finns regler om när nollhypoteser ska behållas eller förkastas. Denna metod kan generera i omfattande problem. Att omvandla insamlad data till siffror, medför enligt Aspers (2011, sid.

34) exempel, att samhällsvetare som inte har en bakgrund med matematik eller statistik kan uppleva problem. Eller som författaren själv beskriver det, att samhällsvetare blir; ”fångar i redskapsboden” (Aspers, 2011 sid. 34).

De kunskapsprogram som används inom kvantitativ metod, är baserade på

surveyundersökningar. Frågan som forskaren avsett att mäta, blir ofta inte besvarad (Aspers, 2011). Orsaken till detta kan vara att frågan inte passar in i dataprogrammet, eller att frågan blivit omformulerad. Detta beror på att operationaliseringen av fenomenet, inte

operationaliserats tillräckligt bra, vilket ger en låg validitet (ibid).

Vi är medvetna om att det finns både fördelar och nackdelar vad gäller kvalitativ och kvantitativ metod. Därför vore en studie där ett frågeformulär (kvantitativ metod),

23 konstruerats utefter materialet från en kvalitativ metod, det optimala. Aspers (2011, sid. 235) menar att det är förvånande att det är så få undersökningar som innefattar denna design.

När det kommer till vår uppsats, hade vi kunnat anta en kvantitativ metod, med en surveyundersökning. Vi skulle exempelvis kunnat mäta skillnaden mellan män och kvinnor, och deras roller eller status, som de besitter inom den kriminella hierarkin. Vi skulle även ha kunnat använda oss av en feministisk teori, för att titta på skillnader mellan män och kvinnors ekonomi inom den kriminella sfären. Detta är något som vi kommit att diskutera efter att analysen slutförts.

Skälet till att många forskare antar en kvalitativ ansats beror på att det finns en generell syn, på att kvalitativa metoder är ett bra sätt att tillföra ny kunskap inom fältet (Aspers, 2011 sid. 13). Enligt Kvale (1997) så är ämnet för den kvalitativa forskningen att fokusera på den intervjuades livsvärld och hur personen förhåller sig till den. Målet är enligt Kvale (1997, sid. 34), inte att informationen som delges under intervjuerna samlas in med kvantifiering som mål. Det är upplevelserna och förståelsen som är det primära. Kvale (1997, sid. 36-37) tar som exempel en läkare som frågar en patient vad som är fel. Läkaren börjar då inte med frågan; ”varför är du sjuk?”, utan snarare, ”hur känner du dig?”. Fokus ligger alltså på att det är den intervjuades egna upplevelser kring ett fenomen som ligger i fokus.

4.3 Urval

Vi intervjuade fyra personer, vilkas livsberättelser ligger till grund för denna studie.

Informanterna är mellan 25-65 år gamla och samtliga har levt ett liv i kriminalitet.

Vår population var från början, medlemmar ur Kriminellas Revansch I Samhället (K.R.I.S). Ett problem som snabbt uppstod var att K.R.I.S sedan 2014 inte längre har någon aktiv lokalavdelning i Värmland. Efter att ha ringt till organisationens huvudkontor i

Stockholm, fick vi svaret att söka oss till närmsta ort där K.R.I.S finns representerat, vilket visade sig vara Västerås. Vi ansåg ändock att det vore enklast att hitta informanter i värmland, vilket medförde att vi efter viss efterforskning hittade en Facebook-grupp för värmlands tidigare K.R.I.S-avdelning, med ett offentligt medlemsregister. Vi kontaktade en

slumpmässigt utvald medlem ur Facebook-gruppen, för att sedan via denne person få tips om andra tänkbara informanter. Detta var något som visade sig vara framgångsrikt. Urvalet skedde med andra ord genom en så kallad snöbollsselektion.

Snöbollsselektion är en process där forskare eller studenter, med hjälp av fältet, finner de egenskaper vi är intresserade av att undersöka (Aspers, 2011). Enligt Aspers (2011, sid.

95) är snöbollsselektion en bra metod när vi vill undersöka grupper som kan vara svåra att

24 särskilja, som exempelvis kriminella gäng. Den person som forskaren/studenten kommer i kontakt med, kan hjälpa till att hitta fler personer inom fenomenet vi söker kunskap om. I denna studie kom vi i kontakt med en informant, som ovan nämnts, som genererade tre till informanter, med liknande bakgrund.

Vi anser urvalsgruppen relevant då den ringar in människor med information kring det

fenomen vi avsett att undersöka, nämligen; vad i intervjupersonernas socialiseringsprocess har bidragit till att de blivit kriminella, samt, vad i intervjupersonernas socialiseringsprocess har bidragit till att de valde att lämna ett liv i kriminalitet?

4.4 Förstudie

Aspers (2011, sid. 78) beskriver att det som forskare är rimligt att se fältet, och de område som ska undersökas, som ett “främmande land”. Han menar att det fält som är av intresse att undersöka, kan vara främmande för forskaren (ibid). Detta då forskaren inte själv har någon erfarenhet, inom det fenomen som forskaren avser att undersöka, likt kriminalitet var för oss.

För oss är kriminalitet ett fenomen som vi inte har någon erfarenhet av, rent fysiskt. Ingen av oss har levt ett kriminellt liv, vilket medförde att vi stundtals blev väldigt chockade över informationen som berättades för oss.

Aspers (2011, sid. 15) beskriver vikten av en förstudie, vilken är en bra strategi. Hade vi exempelvis valt att intervjua individer som idag är aktivt kriminella, istället för icke-kriminella, menar Aspers (ibid) att en interaktion med dessa aktörer varit positivt för vår studie. Han menar fortsatt att detta kan vara svårt, och att vi då kunnat använda oss av informanter som har insyn i fältet.

Vi valde att utföra en pilotintervju med en person som är, för en utav oss, bekant. Personen har levt ett liv i missbruk och kriminalitet, vilket gör att hen har insyn i fältet, även om det är en längre tid sedan hen var aktivt kriminell. Efter intervjun ansåg vi att intervjuguiden var bra konstruerad, utifrån fenomenet vi avsett att undersöka, vilket är; vad i socialisationsprocessen är orsaken till ett liv i

kriminalitet samt vad i socialisationsprocessen som får människor att sluta vara kriminella.

Vi hade redan innan förstudien tanken på symbolisk interaktionism som teori.

Aspers (2011, sid. 15) menar att forskaren redan innan förstudien, kan ha en tanke kring vilken teori som forskaren vill använda sig av. Han menar fortsatt att denna idé kan vara påverkad av andra studier (ibid). För oss var symbolisk interaktionism som

25 teori, ett naturligt val. Vi båda har diskuterat både privat och sinsemellan, och när vi

funderade på vilket fenomen vi ville undersöka kom vi fram till att uppväxten måste vara en bidragande faktor till att individer hamnar i kriminalitet.

Det vi anser som positivt med vår förstudie är, att vi fick en insyn om hur det är att leva med missbruk och kriminalitet, vilket medförde att vi kände oss mer avslappnade inför de intervjuer som vår analys skulle baseras på. Vår uppfattning är att intervjuerna inte kommer att skilja sig så mycket från pilotintervjun, vilket de inte gjort, förutom i intervjun med Adrian (fingerat namn). Vi anser att vi inte kunnat förbereda oss på något annat sätt än detta, på grund av att det var svårt att komma i kontakt med individer som levt ett liv i kriminalitet.

4.5 Insamlandet av data

För att undersöka våra frågeställningar har vi utgått från en tematiskt öppen intervjuform, detta för att vi är intresserade av informanternas historia och vill återberätta dessa. Den tematiskt öppna intervjun, är utformad utifrån teman frågeställaren är intresserad av (Aspers, 2011). Enligt Aspers (2011, sid. 143) medför den tematiskt öppna intervjuformen att

informanterna i viss mån själva är med och konstruerar frågorna, detta är något som ger oss som utformat studien utrymme att vidareutveckla intervjun under tiden den pågår. Intervjun följer dock en viss struktur då vi under varje tema haft åtta stycken stödfrågor. Vi vill se ifall informanterna upplever att deras barndom påverkat deras livsval, vilket den tematiskt öppna intervjuformen möjliggör.

Vi finner det intressant att undersöka upplevelser kring varför vissa människor hamnar i kriminalitet, men även varför de valt att lämna det kriminella livet. Med denna förförståelse som fundament har vi valt att undersöka fenomenet.

Den tematiska öppna intervjun är en metod där intervjuaren vill att informanten öppnar upp sig så mycket som det går och ställer därefter frågor utifrån information som uttrycks (Aspers, 2011). Det finns samtidigt ett mönster som forskaren, eller vi studenter, utformar genom olika teman (ibid). Vi har i denna studie utarbetat fyra teman vilka är;

hemmiljö, skola, social miljö och kriminalitet. Under samtliga teman finns åtta stödfrågor (se bilaga). Detta är ett val vi medvetet gjort, då vi är genuint intresserade av att ge informanterna eget utrymme att återberätta sina livsberättelser. Ett citat som tydliggör vår tanke kring detta är:

26 Jag vill förstå världen ur din synvinkel. Jag vill veta vad du vet på

det sätt som du vet det. Jag vill förstå meningen i din upplevelse, gå i dina skor, uppleva tingen som du upplever dem, förklara tingen som du förklarar dem. Vill du bli min lärare och hjälpa mig att förstå? (Kvale 1997, sid. 117)

Intervjuerna varierade mellan 1.5 till 2.5 timme, där det totala timantalet slutade på 8.5. Detta ger ett snitt på 2.2 timmar per intervju. Vi informerades på uppstartssammankomsten

avseende uppsatsen, att vi totalt skulle ha intervjumaterial på 10 timmar då vi jobbade i par.

Vi fick vi dispens till 8.5 timmar, då vi utförde samtliga intervjuer tillsammans. Samtliga intervjuer spelades in som ljudfil med hjälp av mobiltelefon. Detta för att sedan i lugn och ro kunna lyssna på, och transkribera materialet.

Vi var nervösa innan intervjuerna, med aspekten, att de skulle bli för korta tidsmässigt.

Vi blev positivt överraskade efter varje intervju, att de varade närmre två timmar varje gång.

Detta är enligt vår tolkning, att vi hade frågor som medförde utförliga svar. Detta märktes även i analysarbetet.

Inför varje intervju, mejlade vi intervjuguiden till informanterna. Detta för att

förbereda informanterna på vilken riktning intervjun skulle ta, och vad vi var intresserade av att undersöka. Alla informanter var väldigt trevliga och tillmötesgående, vi fick uppfattningen att de tyckte det var roligt att medverka och berätta deras livsberättelser.

Vi har informerats av lärare vid universitetet, att om det erbjuds fika, bör detta inmundigas innan intervjun. Detta är något vi verkligen tagit till oss, och även

kommunicerade till informanterna. Det vi dock märkte under tiden vi fikade innan

intervjuerna, var att informanterna började berätta om sina liv redan då, vilket medfört att vi missat en del intressanta utsagor. Vi tar med oss, att fikat bör antingen hoppas över, eller inmundigas efter intervjun. Detta på grund av intressant information, som i vårt fall, gått

intervjuerna, var att informanterna började berätta om sina liv redan då, vilket medfört att vi missat en del intressanta utsagor. Vi tar med oss, att fikat bör antingen hoppas över, eller inmundigas efter intervjun. Detta på grund av intressant information, som i vårt fall, gått