Arbetsklimat – hur upplever lärarna sina team?

Arbetsenhet F-2

Lärarna från förskoleklass upp till årskurs 2 har en generell upplevelse av att arbetslaget fungerar bra, att alla är med på tåget och att arbetslaget består av ett lagom antal personer. Många medlemmar fokuserar på fördelarna för elevernas bästa t.ex. vinsterna med att alla i arbetslaget har pratat sig samman kring regler och elevvård. ”Alla barn är allas barn” är ett vanligt uttryck. Lärarna hjälps åt med varandras elever, två klasser eller förskoleklasser emellan. Förskoleklasserna är ganska mycket för sig själva men man upplever inte det som ett problem. Förskoleklasspersonal pratar i stället om risken med ökad integrering – ”det kan bli för lite lek och för mycket skola”. Positiva kommentarer om F-2:s arbetslagsarbete handlar om att personalen trivs och har arbets- glädje. Gruppen ses som ”stark” där alla får plats, blir sedda och praktiserar en öppen dialog. Deltagarna delar med sig och uppfattas som ”generösa”. För att nå hit berättar en av personalen att ”det har funnits trösklar som vi tagit oss igenom och som mynnat ut i något positivt”. Slutligen berättar en lärare att arbetslaget träffas i stort sett en gång per månad för att göra något trevligt ihop. ”Vi lär känna varandra. Det är roligt”. Några skiljer på det ”stora arbetslaget”, det vill säga arbetsenheten, i sin helhet och de två arbetslagen som den består av. Lärarna tycker att arbetsenheten borde ”öppna upp”, ha mer planering tillsammans för att undvika dubbelt arbete och hjälpa varandra i större utsträckning. Planering av teman fungerar bra men en lärare tycker att sedan ”sköter var och en sitt”. De flesta i arbetsenheten anser att man tar tillvara varandras kompetenser (förutom visst ämne). Någon i arbetslaget sägs inte delge andra. En av personalen pekar på vikten av att ha en bättre strategi för att nya i arbetslaget lättare ska kunna kliva in i teamets arbete.

Arbetsenhet 3-5

Personalen i arbetsenhet 3-5 uppfattar sitt team som väl fungerande. De flesta är enga- gerade och teamet är bra på att planera sitt arbetslagsarbete, hjälpa och stötta varandra och komma med idéer. Arbetslaget har bra stämning men en av lärarna berättar att det inte alltid varit bra. Alla de intervjuade lärarna tar upp huruvida de vill arbeta ålders- integrerat eller ej. Personer i arbetslaget har skiftande åsikter i frågan och det har satt sin prägel på arbetslagets klimat. Medlemmarna av teamet anser dock att arbetslaget har ”öppnat upp” och att man idag försöker förstå och acceptera varandra, jämka och lyssna mer. Man har konsulterar några didaktiker för att få hjälp i diskussionerna kring frågan om åldersintegrering. Kompetenserna erfars utnyttjas på ett bra sätt t.ex. gällande teman, bild, idrott och engelska men några utav personalen anser att de kunde användas mer optimalt. På frågan om alla är med på tåget svarar samtliga ”ja”, men med viss tvekan, ”Ja, det tror jag” eller ”inte när det gäller åldersintegrerad verksamhet” och att inte alla bidrar lika mycket. Det finns lärare som ”inte känner varandra” över de två arbetslagens gränser. Fördelningen av arbetsuppgifter upplevs som fungerande men två lärare tycker att vissa uppdrag kunde fördelas på sex personer (arbetsenheten 3-5) i stället för på tre (arbetslaget) ”Ibland arbetar vi med samma saker”. Under intervjusamtalen framkommer att alla i arbetsenheten inte är solidariska och att ”vissa

drar mer till stacken än andra”. En lärare menar på att det finns en risk att alla i gruppen inte delar med sig till den person som inte bjuder till. Man har inte pratat med varandra om detta.

Arbetsenhet 6-9

Lärarna på högstadiet känner sig mycket stolta över sin arbetsenhet (16 personer). De tycker att det är en stor fördel att alla ämnena är representerade, speciellt med tanke på elevvårdsdiskussioner. Lärarna anser att de flesta kompetenserna finns i arbetslaget men saknar någon som är erfaren i att leda pedagogiska diskussioner. Eftersom eleverna på 6-9 har många olika lärare i olika ämnen är det av största vikt att detta stora forum samlas kontinuerligt för diskussioner kring elever och att ”man kan få svar direkt”. Lärarna betonar syftet med att dessa samtal kan öka förståelsen och ansvaret för alla elever. Trots det uppfattas inte alla ta sitt ansvar. Det finns medlemmar som inte ser ”allas elever som allas”. Personalen trivs tillsammans och många uppfattas som ambitiösa, intresserade, öppna för idéer och nya grepp. Alla är seriösa, ja kanske till och med ”för seriösa” om vi lyssnar till en av lärarna. ”Vi kanske skulle behöver släppa lite på allt det allvarliga”. Arbetslag 6-9 upplever sig driva många skolfrågor och aktiviteter, komma med nytänkande och ta tag i uppgifter t.ex. från skolledningen direkt.

I ett annat perspektiv upplevs arbetslaget för stort: ”Det blir onödigt tjafs om små triviala frågor” säger en lärare och ibland är det svårt att komma överens när arbetslaget ska enas om t.ex. mål för terminen. Arbetslaget utesluter möjligheten att själva styra över en större summa pengar: ”Annars hade det blivit slagsmål om pengarna”. Därför vill man att skolledningen gör ekonomifördelningen mellan de olika ämnena. Arbets- laget har gjort en så kallad profilanalys (se sid. 35) som visade att 95 % hade dominanta och drivande egenskaper. En annan svårighet med att vara ett stort arbetslag är att ”vissa smyger undan i mängden och några säger inte ett ord på någon konferens”. Kom- munikationen upplevs annars som öppen. Allt kan diskuteras och ingen kommer med pekfingrar säger en av lärarna men ”jag vet inte om alla upplever det på samma sätt. Det är kanske någon som tycker att det som de säger inte faller i god jord”. Trots att en av personalen anser att alla drar åt samma håll menar andra att arbetslaget borde prata sig samman mera i stället för att ”köra sitt eget race”. De flesta är med på tåget men inte alla. En del lärare har ”slutat arbeta och är på skolan så lite tid som möjligt”. Då sköter de sitt jobb med ”minsta möjliga ansträngning och tillför ingenting”. Några lärare tror att det beror på att de helt enkelt har tröttnat, inte orkar eller är missnöjda med lönen. På frågan om vad det kan få för konsekvenser svarar en lärare ”….att det finns personer som inte gör sitt bästa, sitt yttersta, men man accepterar dom. De får köra som de vill. Man tycker att det är ok”. Många lärare arbetar ganska individuellt medan andra betonar vikten av ett rikt utbyte av varandra både för eleverna eller lärarnas bästa. En lärare berättar om att det inte finns några stängda dörrar och att de känner sig välkomna att gå in och ut hos varandra. Personen anser att det åldersintegrerade passet, en dag i veckan, underlättar eftersom man då har varandras elever men att 6-9 borde arbeta mer ämnesövergripande.

Skolledarna

Båda de två skolledarna upplever att de har ett väl fungerande team och att det hela tiden utvecklas till det bättre. Det tog tid att bli samstämmiga men nu är teamet hel- täckande anser en av rektorerna. Båda noterar att deras profilanalyser nästan är iden- tiska. De pekar på vikten av att vara medvetna om detta. ”Vi får jobba på det. På vissa områden är vi starka på andra svaga”. En av skolledarna tror att det är bra om per-

sonerna är mer lika än olika i team som inte är större än två medlemmar. Vid årsskiftet gjorde rektorerna en ny arbetsfördelning utifrån sina kunskaper och intressen. Under en femårsperiod har rektor ansvarat för de äldre stadierna och biträdande rektor för de yngre. De har alltid delat på personalfrågor. Nu är rektors huvudansvar budget och per- sonal. Biträdande rektor ska arbeta med pedagogiska frågor och elevvård. I samtliga medarbetarsamtal kommer båda två att delta. Skolledarna känner sig nöjda med den nya arbetsfördelningen. Nackdelen är att det tar tid att hinna eller att komma ihåg att in- formera varandra anser en av rektorerna. Speciellt i början eftersom de var två ”ensamvargar” som var vana att arbeta själva.