Normer och värden

”Det svåraste i ett arbetslag är de stora värdefrågorna. Även i ett väl fungerande arbets- lag är man mer osäker när man rör sig inom de områdena”, påstår en av lärarna. ”Man är inte beredd att lämna ut så mycket av sig själv…….Vi hamnar lätt i rätt eller fel”. För ca ett år sedan fick skolans personal möjlighet att delta på några kompetensutvecklings- dagar innehållande värdegrundsfrågor. ”Det var intressant….man var tvungen att börja reflektera. Det handlar inte så mycket om de andra. Det handlar mest om mig själv”. Flera lärare efterlyser djupare diskussioner om grundläggande värderingar och att enas om en grundläggande syn på barn. Gemensamma beslut t.ex. regler för eleverna, kräver solidariska lärare och personalens upplevelse är att alla arbetsenheterna inte har lyckats så framgångsrikt, ”var och en kör sitt race”.

Ledorden för en bra kommunikation är öppenhet och ärlighet anser lärarna. Vad som helst ska kunna diskuteras och ”ingen ska komma med pekfingrar …..”. En lärare häv- dar att ”när folk stänger om sig och inte vågar stå för den de är kan det bli en fasad. En fasad som inte är fruktbar. Man kan sätta sig på sina höga hästar”. Lärarna menar fort- sättningsvis att en utmärkt kommunikation präglas av en dialog där individerna vågar visa sina misslyckanden, ”idag gick det åt pipan….”, eller att ”den som sitter tyst kan vara en del i en konflikt. Man vet inte var man har personen. Då alla får plats reds lättare missförstånd ut”. Konflikthantering diskuteras på alla stadier. En lärare menar på att vissa människor inte klarar av konflikter. ”De är så konflikträdda att de drar sig undan snabbt som blixten medan andra skäller och skriker. Det händer så mycket i gruppen som vi inte har lärt oss att hantera. Jag tycker att alla som arbetar med människor borde ha jobbat mycket mer med det”. En annan lärare berättar att ”jag und- viker dock öppna konflikter”, medan en tredje säger ”vi har inga konflikter i vår lilla grupp men det kan uppstå med föräldrar eller andra…..”. En fjärde informant menar på att man inte har diskuterat svårigheten med att ”vissa drar mer till stacken än andra”. Elevvården tar en stor del av tiden på arbetslagsmötena. De flesta ser det som positivt och en pedagog menar att ”man lär sig mycket t.ex. hur man löser konflikter”. En lärare är missnöjd med arbetskamraternas synsätt och sätt att undervisa. ”Jag har inte pratat med mina kollegor………om att jag gör på ett annat sätt. Jag kan inte tänka mig att jobba på något annat vis”. Slutligen förklarar en respondent att det var problem i arbetslaget från början ”men det är något man måste ta sig igenom som sedan blev något positivt”.

5.4 Lärklimat

5.4.1 Klassrumssamarbete

Samarbetet i de två 1-2:orna, i varje arbetslag, består av både åldershomogen och ål- dersblandad verksamhet. Lärarna känner alla barnen och går in för varandra vid behov. Några röster från 1-2 klasserna: ”Om jag måste vara borta från skolan märker inte barnen det så mycket eftersom min kollega då har mina barn…”. ”En regnig dag skrev eleverna våra fröknar är bäst. De andras barn är mina barn”. En annan lärare säger: ”Jag har aldrig arbetet själv i klass. Jag förstår inte hur man redde ut det bara.” Lärarna menar ansvaret och planering för klassrumsarbetet eftersom man inte arbetar tillsamman i klassrummen.

Föskoleklassen arbetar mycket för sig själv. Samverkan F-2 sker framför allt gällande temaarbete (2 tim/vecka i en sexveckorsperiod under terminen). På vårterminen besöker förskoleklassbarnen den blivande 1-2:an, både i grupp och individuellt. Personalen i för- skoleklasserna har planeringar ihop men arbetar endast tillsammans vid till exempel temaarbete, sångsamlingar, uppvisningar och utedagar. ”Eftersom man arbetar ensam med sin grupp har man ännu mer glädje av sitt arbetslag. Tidigare diskuterade man mer med dem som man delade barngrupp med…”. Förskoleklasspersonalen önskar inte ut- ökad integrering. Några skäl som framkommer är ”inte med så många barn som vi har idag” och ”risken med integrerad verksamhet är att det blir för mycket skola. Det är viktigt med leken. Sexåringarna behöver röra mycket på sig”. Två timmar, två för- middagar per vecka arbetar fritidshemspersonal i förskoleklassen.

Klassläraren i 3-5 kan också ha ett åldersansvar t.ex. i årskurs 3 gällande svenska, mate- matik och engelska och ”plockar” då de andra treorna för undervisning. Eleverna ar- betar den största delen av tiden i åldershomogena klasser. Det förekommer skilda åsik- ter bland personalen i arbetslaget. ”Vi kände att vi inte klarade ut 3-5 bredden, speciellt med tanke på läsinlärning…”, medan andra lärare anser att ett åldersblandat arbetssätt är det som mest gynnar eleverna. Andra är mer osäkra på vad de tycker. Varje lärare ar- betar själv med eleverna men planeringen är ofta gjord tillsammans. Åldersblandade aktiviteter handlar mest om temaarbete, eller OÄ.

Högstadiet har ett mentorssystem som innebär att varje lärare är handledare för ca tio elever. Lärarna har skilda uppfattningar gällande klassföreståndarskap kontra mentors- skap. En del lärare arbetar individuellt medan andra försöker sig på andra arbetssätt t.ex. lag inom ämnesgrupperingar eller ämnesövergripande. En av lärarna efterlyser just mer ämnesövergripande verksamhet och tror att hindret är rädslan för att kursplanerna inte ska ”hinnas med”. Det är väsentligt att kunna ha öppna dörrar mellan klassrummen där man ”inte känner att man stör”. En dag i veckan arbetar 6-9 med en modell av åldersintegrering. Den innebär att eleverna väljer, tillsammans med sin mentor, vilka ämnen man vill arbeta med. De blandade grupperna arbetar i fyra pass, två på för- middagen och två på eftermiddagen. Varje lärare ansvarar för sitt ämne. Några lärare delar ibland på en elevgrupp. De flesta av lärarna i arbetslaget upplevs ta ansvar för alla elever.

5.4.2 Pedagogiskt lärklimat

Lärarna beskriver att de har en stor bredd på kompetens i arbetslagen men inom några områden önskar man en förändring. För det första önskar lärare någon som är bra på att leda pedagogiska frågor. Fortsättningsvis efterlyser en lärare ett mer avslappnat klimat. ”Vi är väldigt seriösa. Vi måste ha roligt också”. För det tredje saknas en data- och bib- liotekspedagoger på skolan. Specialpedagogen ses som en mycket viktig resursperson och handledare när det gäller elev- och pedagogiska frågor. Slutligen kan det också vara en utmaning att ta emot lärarkandidater. Ibland delger arbetslaget varandra fortbildning och en del diskussioner förekommer genom informella kontakter i vardagen. Nätverk med andra skolor är en annan möjlighet till ”påfyllning”. Arbetet med IUP i skolutveck- lingsgruppen nämns som ett exempel på att pedagogiska diskussioner har satt fart medan en annan lärare uppger att IUP borde ha förankrats mer.

Flertalet av lärarna beskriver att de inte hinner med de pedagogiska frågorna. Några röster från skolan meddelar att ”den pedagogiska punkten hamnar alltid längst ned på dagordningen”, ”vi har aldrig tid att diskutera färdigt”, ”vi behöver någon som kommer med nya infallsvinklar, forskning och idéer….” eller ”i det vardagliga nuddar man bara på ytan”. Mer tid till pedagogiska diskussioner önskas till arbetslaget, arbetsenheten eller till hela rektorsområdet.

En lärare tycker att skolledarna borde ha lite mer inblick i personalens pedagogiska verksamhet och en annan upplyser om att förr stannade lärarna kvar längre på skolan eller träffades på kvällarna och pratade pedagogik. Detta var före kommunaliseringen. Annan kritik handlar om EU pengar. ”Vi hade mål 3 pengar. Där hade vi en chans”.

5.5 Ledarskap

Skolledarnas nedskrivna tankar om pedagogiskt ledarskap: Vi vill: Sätta upp visioner och mål för rektorsområdet

Skapa mötesplatser och tid för vår personal för att genomföra dessa. Följa arbetet och se till att utvärdering sker.

Genomföra medarbetarsamtal/arbetslagssamtal Synas i det dagliga arbetet

”Se” och lyssna Vara tydliga

Verka för arbetsglädje och ”vi”-anda Vara ambassadörer för vårt rektorsområde

En förbättringsåtgärd inför höstterminen är att en av skolledarna har ambitionen att vara ute mer i arbetslagen. Ledaren kommer, efter en ny arbetsfördelning, att ha huvud- ansvaret för pedagogiska frågor och elevvård för hela rektorsområdet.

När rektorerna tillsattes fanns ett uttalat uppdrag att uppnå ett 1-16 års perspektiv. En av skolledarna nämner detta uppdrag som en speciellt viktig utmaning. ”Vi har ett geografiskt dukat bord” säger skolledaren och pekar på att skolan har årskurserna f-9. Förskolorna ligger också i närheten. En stor fördel är att rektorerna har olika bakgrund, nämligen från förskole- respektive skolverksamhet. De tror att de på så sätt har haft lättare att implementera uppdraget. Enbart en lärare tar upp denna strävan efter en ”hel” skola, från förskola upp till årskurs 9.

”Lärarna har full frihet att göra som de vill gällande pedagogiska frågor och elev- problem. Det lägger vi oss inte i så länge det fungerar”. Uttalandet kommer från en av skolledarna och bekräftandet av innehållet återkommer ofta i lärarnas beskrivningar. De flesta av pedagogerna ser det som positivt eftersom de tror att förtroendet som skol- ledningen ger genererar större delaktighet. En lärare ser det som positivt på grund av att rektorerna ”stör” lärarnas arbete så lite som möjligt. Två lärare upplever friheten som negativ. En anser att skolledningen inte bryr sig och en annan att de bara lägger på ännu mer arbetsuppgifter, mer ansvar.

Tre lärare, som representerar samtliga stadier, uppger att skolledarna borde delta mer på arbetslagmöte och i lärarnas diskussioner. ”De borde känna sina arbetslag….sina lärare… Nu blir det tyst om de skulle komma för alla undrar ”vad vill ni?” eller ”….de skulle kanske ha lite mer inblick i vår pedagogiska verksamhet. Egentligen vet de nog inte så där jättemycket hur vi jobbar. Jag under om inte de skall försöka vara med lite mer när vi har arbetsenhetsmöte”. Rektorerna vill också förändra situationen. En av skolledarna berättar: ”Jag har ambitionen att var mycket mer ute i verksamheten och att, till att börja med, vara med på alla arbetslagsmöten på alla olika nivåer. Att bara vara där. Att lyssna av”.

Flertalet av lärarna tycker att kommunikationen mellan personal och ledning är bra ”De har alltid en öppen dörr om man vill fråga om något….De är väldigt öppna med vad som händer och sker” är en uppfattning och en annan av skolans lärare säger ”…jag går direkt till chefen och x lyssnar alltid på mig”. Andra röster från skolans personal menar tvärtom på att arbetsledningen inte lyssnar eller att det finns anställda på skolan som t.ex. inte delger sina kollegor på grund av att inte rektorerna värdesätter deras arbete (de

har fått mindre lönelyft än sina arbetskamrater). ”Det drabbar inte rektorerna utan arbetslaget”. En annan lärare från ett annat arbetslag talar om andra personer som inte är engagerade av samma anledning nämligen ”värdesätts jag för så här lite så ska jag inte göra mer än vad som precis är nödvändigt”.

Olika personer har olika uppfattningar om hur lärarna får feedback på väl utfört arbete. ”Skolledningen stimulerar oss och stöttar oss i arbetslagsarbetet” tycker en lärare medan en annan formulerar sig annorlunda ”De säger inte – vad ni är duktiga eller så….”. Delegeringen av många arbetsuppgifter har skapat problem för vissa lärare. ”Jag jobbar ihjäl mig…..Det som håller mig uppe är att jag känner mig så oerhört uppskattad av rektorer, lärare……”.

5.5.1 Teamutveckling

År 2002 gjorde skolans personal en arbetslagsprofil som skulle ”ta tempen” på arbets- lagen. Områdena som undersöktes var mål och inriktning, kompetens, insikt om varandra, arbetsklimat, lärande/nytänkande och verkställighet/genomförande. ”Resul- tatet visade på att vi i vårt arbetslag behövde lära känna varandra lite bättre”. Lednings- gruppen har genomgått en annan form av arbetslagsanalys. För knappt ett år sedan igångsatte skolan ett arbete på temat arbetslagsutveckling. Uppstarten under hösten innehöll föreläsningar och praktiskt arbete. ”Vi upptäckte styrkor och svagheter…...Det har hjälpt oss. Det var en god satsning”. En annan lärare anser att ”man borde ha något liknande varje kick off där lärarna kommer nära varandra utan att det är farligt. När någon ny kommer in i gruppen förändras den”. En tredje informant funderar också på att det är svårt för nya i gruppen. ”Vi andra har ju pratat oss samman….”.

Ett arbetslag har anlitat didaktiker som hjälp för reflektioner kring olika synsätt i laget. Många lärare pratar om att göra olika aktiviteter för att lära känna varandra. Här följer några exempel: ”Vi tyckte ett tag att vi kände varandra lite dåligt. Då skrev vi ner en liten biografi om oss själva. Den har bara vi…”, ”Att gå på löneöl eller fest kanske också är ett sätt…” eller ”.. det ska vara lite kul. Man skall inte bara var fokuserad på jobbet hela tiden……….Det stärker sammanhållningen”.