5 Redovisning av resultat – skolans kultur
7 Sammanfattande diskussioner
Utifrån min egen erfarenhet och litteraturstudier i ämnet formulerade jag i initialskedet av undersökningen möjliga hinder för ett lyckat arbetslagsarbete (se s. 23). En del av dessa problem har blivit synliga på skolan i denna fallstudie. Samtidigt som andra nya svårigheter har upptäckts. Valet av skola har varit ändamålsenligt ur många aspekter (se s. 54). Skolans ringa storlek kan vara en nackdel med tanke på att resultatredovisningen ibland, på grund av anonymitetsskäl, utesluter detaljer kring t.ex. från vilket stadie ett uttalande kommer. Fler observationer av arbetslagsmöten hade troligtvis ökat tillför- litligheten. Intervjusituationen, hur väl den än är genomförd, uppfattas dock som en mer onaturlig situation och som ett annat maktförhållande. För att kompensera dessa brister genomförde jag telefonsamtal under sommaren. Dessa bekräftade mestadels de ”fynd” studien upptäckt. Något jag saknat under hela undersökningen är en medforskare att analysera, tolka och diskutera med. Det hade utan tvekan tillfört studien andra perspektiv.
Målens kraft
Att gemensamma och tydliga mål är väsentliga för ett väl fungerande teams effektivitet m.m. har omfattande forskning visat (Katzenbach & Smith, 1993; Leithwood, 1999). Men hur betydelsefulla är de för faktorer såsom t.ex. tidsupplevelse och lönesättning? Den frågan har jag ställt mig, flera gånger, under studiens gång. Lärarna fokuserar ofta på den tid som inte finns. Tid till samtal. Tid till att diskutera mål och utvärdering. Ett omvänt resonemang innebär att det är graden av tydliga mål som styr tiden. Kan skolans svårighet med målhantering vara en bidragande orsak till att lärarna ofta framhäver tids- brist som en orsak till problem av olika slag t.ex. att inte hinna diskutera pedagogik? Att en otydlig färdriktning frambringar en saknad på fokusering och därmed ”allt blir viktigt”. Vad är det då som hindrar personalen att styra mot samma mål? Är det problem med att implementera mål från andra nivåer, mängden av mål eller behöver man utmaningar och stöd från ledningen? Finns det lärare som bromsar den kollektiva strävan genom att det är tillåtet att ”var och en kör sitt race?”. Eller är det, som många lärare tror, tiden som är ett hinder?
förstådda förankrade
gemensamma Upplevelse
S MÅL S
A A
Syfte med arbetslag
Analys av nuläge M M Tid till….
T Verksamhetsmål T Tillfredställelse
A A Trygghet
L L
S A M T A L
Figur 7:1: Målens kraft utifrån de hinder som identifierats i undersökningen Klar arbets- och upp- uppgiftsfördelning prioritering Tydliga krav och uppdrag Tydliga lönekriterier Bas för rekrytering Organisation t.ex. elev- indelningar, storlek på arbetslag MÅL
t.ex. Syftet med arbets- lagsarbetet Verksamhetsmål
Utifrån fallstudiens resultat illustrerar figuren ovan min modell om hur oklara mål skulle kunna bidra till de hinder som framkommit t.ex. tidshantering, belöningssystem och val av grupperingar. Trots att skolan har ett system för gemensamma målformuleringar upplever lärarna ändå inte alltid att de ”äger” eller är eniga om målen. Tid är avsatt för olika grupp- och arbetslagsmöten men dessa träffar innehåller framför allt planering av praktiska ting och elevvård. Är det tid till samtal som saknas eller är det otydliga mål som ger en upplevelse av tidsbrist, en känsla av att aldrig bli riktigt klar. Synligast blev otydligheterna när syftet med själva arbetslagsarbetet diskuterades. Vad vill vi med vårt samarbete? Lärarna hade olika förväntningar på innehållet och mötena uppfattades som ”snuttifierade” med många dagordningspunkter. Det visade även mina observationer. En stor nackdel var att jag inte fick möjlighet att besöka arbetslag F-2. Det hade varit intressant eftersom pedagogerna här var, enligt intervjusvaren, mest positiva till sina arbetslagsmöten och inte upplevde lika stor tidsbrist, samtidigt som de ansåg att målhanteringen fungerade bra. Enhet F-2 hade få mål och samtliga var, till skillnad från de andra enheterna, direkt nedbrutna från hela skolans vision/mål. Syftet med arbetslagsarbetet handlade nästan uteslutande om sociala strävanden och samsynen var stor. Kan enigheten kring målen vara ett skäl till att lärarna här kände en större tillfredställelse?
Krav ställs på de högre skolstadierna i form av kursplaner, nationella prov m.m. det vill säga krav som kommer ”uppifrån”. Det kan sannolikt inverka negativt så till vida att det blir svårt att ”sålla” men bör även kopplas till andra kvalitativa aspekter. Timplaner och kursplaner hör hemma i en regelstyrd skola och är svåra att förena med målstyrning. Vad blir viktigast? Läroplaner, kursplaner, kommunplaner, skolans gemensamma mål eller egna mål? Jacobsen och Thorsvik (1997) talar om en risk för målförskjutning d.v.s. att de lättast mätbara målen träder i stället för andra viktigare gemensamma verksam- hetsmål. Två lärare påtalade betydelsen av att eleverna bör involveras mer för att ha större inflytande över, känna mer ansvar och öka motivationen genom att just ”äga” sina mål. Precis som för lärarna. Lärare från alla stadierna ansåg att utvärderingarna kunde göras mycket bättre. Mål uttrycker ett önskat framtida tillstånd och kan vara utformade av ledningen eller genom en beslutsprocess där de anställda är involverade. Målen kan också vara ett resultat av förhandlingar mellan olika intressegrupper, rena tillfälligheter i interna processer eller slutligen vara resultat av tryck från omgivningen (Jacobsen & Thorsvik, 1997). Gemensamt för alla skolor i landet är ett ”tryck från omgivningen” i form av läroplaner och skolplaner. Tanken är att forma en likvärdig skola i hela landet. Lärare i undersökningen kände sig trängda av att tvingas följa kursplaner samtidigt som man ville arbeta mer ämnesövergripande. Rädslan finns för att inte hinna med alla krav som kursplanerna ställer i de olika ämnena.
Hur stor inverkan har tydliga mål, egna eller gruppens, på människans förmåga att prioritera? Denna frågeställning har väckt min nyfikenhet under studiens gång och jag ska, under vårterminen 2005, tillsammans med en kollega undersöka 80 pedagogers tankar kring mål å ena sidan och uppfattningar om tid t.ex. förmåga att prioritera å andra. En stor överraskning för mig var lönesättningens negativa inflytande över arbetslagsarbetet. Lärare från samtliga arbetslag påtalade vilka konsekvenser det hade fått eftersom andra lärare inte upplevdes t.ex. dela med sig eller engagera sig. Efter första begrundan och tolkning trodde jag att en stor del av ”sanningen” kunde hämtas från problematiken och svårigheten med att belöna människor individuellt samtidigt som det förväntas ett samarbete i team. Efter ytterligare analys funderar jag även kring
hur otydliga mål och lönekriterier kan påverka känslan av att inte få ”rätt lön”. Även det här området har väckt mitt intresse och är ett presumtivt forskningsområde i framtiden. Skolan beslöt för ca sju år sedan att arbeta åldersintegrerat och profilerar sig som en skola med ett åldersblandat arbetssätt. Varför? Det är inte många lärare som arbetar mot en klasslös verksamhet, tvärtom. Återigen är målen inte klara. Följden blir att det varje år skapas slitningar mellan olika synsätt och en långsiktig strategi uteblir. Kan peda- gogiska samtal vara en utgångspunkt? Samtal som mynnar ut i mål som kan visa vägen till vilken organisation skolan skall ha i framtiden. Pedagogikens syfte är att undersöka, analysera och påverka företeelser som står i relation till uppfostran och utbildning. I vidaste mening blir pedagogiken en analys av hela kulturen och hela samhället eftersom den omfattar kunskaper, värderingar, attityder m.m. (Vestergaard, Löfstedt & Ödman, 1976). Värdegrunden som begrepp infördes under 1990-talet och finns inte med i Nationalencyklopedin eller pedagogiska uppslagsböcker men utgör ett fundament i de nya läroplanerna. Värderingar tar sig i uttryck i relationer och läroplanerna sätter fokus på ett demokratiskt och humanistiskt förhållningssätt, som är beroende av ömsesidiga samtal. Samtal och reflektion är grundplåten för att kunna bygga gemensamma, förstådda, förankrade och tydliga mål. Teamens mötestid borde vara en självklar plats för dessa samtal. Åtta av elva lärare efterfrågade fler pedagogiska diskussioner.
Rektorernas syfte med arbetslagarbete beskriver först och främst ett stödjande klimat, arbetsglädje och trivsel. Skolans vision/mål handlar också framför allt om sociala mål såsom trygghet, respekt och må bra. Några utav skolans styrkor är just det sociala klimatet och allmän trivsel. Elevinflytande är ett annat skolmål. Merparten av lärarna känner också stor delaktighet. Skolledarna betonar vidare betydelsen av komplementära egenskaper och kunskaper i teamarbetet. Beträffande skolans pedagogiska arbete tror de på lärarnas egna krafter genom att ge stor frihet och inte ”lägga sig i pedagogiska frågor”. I uppsatsen inledning skrev jag att det innebär en större utmaning för skolledarna att åstadkomma dubbel-loopslärande för att förhindra att uppfinna lösningar som redan finns i stället för verkliga varaktiga effekter. Det krävs målinriktat strategiskt tänkande och ifrågasättande av rådande system. Utan systemtänkande blir framtids- visioner bara vackra drömmar utan helhetssyn. Verkligen består av cirklar men vi ser raka linjer. Däri ligger vår begränsning som systemtänkande. Jag vill återigen citera en mening hämtad från Blossing (i Berg & Scherp, 2003, s. 118).
Satsa på en struktur där lärare ges möjlighet att samarbeta kring praktiskt pedagogiska frågor på ett sätt så att kulturellt, för givet tagna uppfattningar utmanas samt ställs i relation till målen för verksamheten.
Utifrån mina tolkningar av resultatet kan det vara viktigt att reflektera kring följande: 1) Har arbetslagen ställt sig frågan: ”Varför har vi arbetslagsmöte och vilka dagord- ningspunkter ska stå överst på listan? Vad ska göras när vi är hela teamet och vad kan göras individuellt? När utvärderar vi detta?
2) Hur utarbetar vi strategier för att skapa tydliga, förstådda, förankrade och gemen- samma mål? Hur får vi målen att bli grundplåten för uppdrag till t.ex. arbetslag och ledningsgrupp, till lönekriterier och nyrekrytering?
3) Hur stödjer och utmanar skolledningen arbetslagen i den process som kräver kontinuerlig kartläggning av arbetslagens kultur, samtal om pedagogik, förhållningssätt, människosyn, kunskapssyn m.m. Olika team behöver olika stöd vid olika tidpunkter.
Till sist vill jag citera en av lärarna som beskriver sin uppfattning om teamarbete: ”För en sju, åtta år sedan hade jag inte trott detta om mig. Jag hade svårt att tänka mig att arbeta i arbetslag. Det var något vi var tvungna till. Om någon frågar mig idag kan jag inte tänka mig något annat”.
Referenser
Alexandersson, M. (Red.). (1999). Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur. Alvesson, M. (2001). Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber.
Antonovsky, A. (1992). Hälsans mysterium. (M. Elfstadius, övers.). Stockholm: Natur och Kultur.
Belbin, M. (1996). Teamroller i praktiken. (H. Pålsson, övers.). Göteborg: IHM Förlag AB. Berg, G., & Scherp, H-Å. (Red.). (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling: Liber.
Berg, G. (1994). Skolkultur, lärare och skolledare. Uppsala: Pedagogiska institutionen. Blossing, U. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Bolman, L. G., & Deal, E. (1997). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. (B. Nilsson, övers.). Lund: Studentlitteratur.
Börjeson, L. (2000). Utveckla teamet – en bok om gruppers utveckling. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Carlsson, P. (2001). Lönesättning. Uddevalla: Mediapunkt.
Dahlberg, G., & Lenz Taguchi, H. (1994). Förskola och skola: om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm: Gotab.
Dalin, P., Rolf, H-G., & Kleekamp, B. (1993). Changing the School Culture. London och New York: Cassell.
Eales-White, R. (1996). Teambuilding – att utveckla arbetslag. Lund: Studentlitteratur. Ekholm, M., Blossing, U., Kåräng, G., Lindvall, K., & Scherp, H-Å. (2000). Forskning om
rektor – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket: Liber. Fredriksson, G. (1996). Schopenhauer. Borås: Bonniers.
Granberg, O., & Ohlsson, J. (2000). Från lärande loopar till lärande organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Granér, R. (1991). Arbetsgruppen, den professionella gruppen psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Granér, R. (1994). Personalgruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Granström, K. (2000). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur.
Guzzo, R.A., & Dickson, M.W. (1996). Teams in organizations: Recent Research on Performance and Effectiveness. Annual Review Psychology, 47, 307-338.
Hackman, J.R. (1990). Groups That Work (and Those That Don´t). San Francisco: Jossey- Bass Publisher.
Hackman, J.R. (2002). Leading Teams: setting the stage for great performances. Boston: Harvard Business School Publishing.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. (S. Andersson. övers.) Lund: Studentlitteratur. (Original publicerat 1994).
Hirschhorn, L., & Gilmore, T. (1992). The New Boundaries of the “Boundaryless” Company. Harvard Business review. May-Juni 1992, 104-115.
Hopkins, D. (2001). School Improvement for Real. London: Routledge Falmer.
Jacobsen, D.I., & Thorsvik, J. (1998). Hur moderna organisationer fungerar. (G. Sandin & A.Sandberg, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Original publicerat 1997).
Jönsson, H. (2000). Skolan, arbetslagen och ledarskapet. Östersund: Håkan J Konsult AB. Katzenbach, J.R., & Smith, D.K. (1993). The Wisdom of Teams: creating the High-
Performance Organization. New York: Harvard Business School Press. de Klerk, A. (1996). Intelligent organisation.
Kommunförbundet. (1996). En satsning till två tusen. Stockholm: Kommunförbundet. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, S. (1999). Interaktionsmönster i arbetsgrupper: offensiva och defensiva handlings Rutiner. Göteborg: Psykologiska institutionen.
Lauvås, P., Hofgaard Lycke, K., & Handal, G. (1997). Kollegahandledning i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Leithwood, K., Jantzi, D., & Steinbach, R. (1999). Changing Leadership for Changing Times. Open university press.
Lind, J-I., & Skärvad, P-H. (1998). Nya team i organisationens värld. Liber. Läroplan för grundskolan (Lgr 80). SÖ
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (Lpo 94). Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer
Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder. Lund: Studentlitteratur.
Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration. Luleå: Luleå tekniska universitet. Myndigheten för skolutveckling. (2003). Att granska och förbättra kvalitet. (best.nr.uo3:011). Ohlsson, H., & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.
Persson, A. (Red.). (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, J., & Targama, A. (1998). Ledning och förståelse: Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Scherp, H-Å. (1998). Utmanande eller utmanat ledarskap. Göteborg:
Senge, P. (1995). Den femte disciplinen.. Stockholm: Nerenius & Santérus förlag. Sewerin, T. (1996). En plats i stolen. Lund: Studentlitteratur.
Silverberg, B. (2003). Skolledningsnytt, (6/03, s.4-6).
Svedberg, L., & Zaar, M. (1989). ”Skolans själ”. Stockholm: Utbildningsförlaget. Svedberg, L. (2000). Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
SOU (197:121). Om en skola i en ny tid.
Vestergaard, E., Löfstedt, J-I., & Ösman, P-J. (1976). Perspektiv på pedagogiken. Lund: Wahlström & Widstrand.
Viggósson, H. (1998). I fjärran blir fjällen blå. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Vinterek, M. (2003). Åldersblandade klasser: lärares föreställningar och elevers erfaren- heter. Lund: Studentlitteratur.
Zackari, G., & Modigh, F. (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: AB Danagårds Grafiska
Övriga referenser:
Projektarbete i rektorsutbildningen vid Malmö högskola (2003), kursgrupp 20: Danielsson, D., Jönsson, M., & Palmquist, M. (2003): Teamutveckling
BILAGA 1
MALMÖ HÖGSKOLA Skolutveckling och ledarskap 04 03 04
Hej!
Jag heter Diana Danielsson och går ett magisterprogram i utbildningsvetenskap/ledarskap. I utbildningen ingår att skriva en uppsats utifrån ett forsknings- och/eller utvecklingsarbete. Mitt arbete handlar om vilka föreställningar som finns om arbetslagsarbete i skolan – hinder och möjligheter.
Jag behöver Din hjälp med att få intervjua rektorer och lärare på Er F-9 skola. Det krävs också ett rum där vi kan samtala ostört.
Intervjuerna beräknas genomföras under mars och april och tar ca en timme per samtal. Vi kan tillsammans diskutera fram lämpliga datum och klockslag.
Intervjumaterialet behandlas naturligtvis konfidentiellt. Samtliga utav de intervjuade
personerna har möjlighet att läsa igenom vad jag skrivit och rätta till eventuella missförstånd. När uppsatsen är klar skickar jag ett exemplar till varje respondent.
Det krävs inga förberedelser inför intervjun
Jag arbetar som rektor på Munka rektorsområde i Ängelholms kommun. Ring gärna om Du har frågor och varmt välkommen till samtalsstunden!
Med vänlig hälsning
Diana Danielsson Tel. 0431-879 83 070-2667083
BILAGA 2
Intervjuguide
Kön, ålder, utbildning, erfarenhet, hur länge på skolan Hur kom teamet till?
Hur sammansatt? Beskrivning av teamet Vad är väl fungerande team? Är teamet väl fungerande?
Vad känns mest respektive minst meningsfullt? Lättast/svårast? När är lagandan störst/minst? Förutsättningarna för arbetslagsarbete
Är alla med på tåget?
Var finns tillhörigheten? Skolan/arbetslaget/klassen/ Nästa steg?
Vilka är rektorernas främsta syften?
Vilka beslutsgångar finns? Vilka beslutar om vad? Delaktighet/Befogenheter/ Vilka system för information och kommunikation finns?
Tid som är avsatt till olika mötesplatser Hur används arbetslagstiden?
Kommunikationsmönster
Hur hanteras målen på skolan? Gemensamma/individuella/teamets roll Utvärderingsrutiner?
Hur nyttjas kompetenser?
Vilka forum finns för diskussioner kring ”lärandet”, värdegrunden, elevvård………….. Kartläggningar/utvecklingsarbete/teamutveckling………..
Vad hade du ändrat på om du var skolledare? Hur upplevde intervjun?
Återkoppling/ny intervju
Kompletterande frågor till skolledarna:
Uppmuntrar din chef/politiker skolledarna att arbeta i team? På vilket sätt? Vilka är deras främsta syfte tror du?
Varför har du organiserat verksamheten just på detta sätt?
Vem har initierat arbetslagsarbete på din skola? Hur komponerar du ett lärarteam?
Vilket är de viktigaste syftena med att organisera lärarna i team? Finns det några nackdelar? Vilken inställning tror du att lärarna har till teamarbete?