Vad är ett väl fungerande team?

Vilka föreställningar finns om vad ett lyckat team kännetecknas av? Jag ställde frågan till lärarna på skolan och här följer deras beskrivning:

Lärarna i årskurserna F-2:

Arbetsklimatet är sådant att det ger personalen styrka och trygghet genom att deltagarna fortlöpande hjälper och stöttar varandra. Det är alla överens om. Lärarna visar på för- delarna med att inte stå ensam med vardagens problem t.ex. att ha någon att diskutera elev- eller föräldrakonflikter med. Lärandemiljön genomsyras av att alla vet vad det gemensamma uppdraget är, lär av varandra genom att diskutera om händelser och gene- röst dela med sig till andra arbetskamrater, allt enligt två utav lärarna. I elevarbetet pekar flera på vikten av att ha en gemensam syn på eleverna och exempelvis forma lik- artade regler för alla åldrar. Många pratar om ”andras barn är mina barn” och att kolle- gan kan ersätta ordinarie. Diskussionerna kring elevvården ska kännas som väl använd tid. Personalen träffar alla eleverna exempelvis på rasterna. Fungerande team samtalar kontinuerligt om värdefrågor anser en av lärarna. Många i teamet pekar på olika as- pekter av kommunikationen mellan lagets medlemmar. Uttryck som ”högt i taket” och ”öppenhet” används flitigt. Begreppens innebörd förklaras olika av olika personer t.ex. att våga vara sig själv, våga säga sin åsikt, blir sedd, få plats och känna att man ger och får.

Lärarna i årskurserna 3-5:

Pedagogerna lyfter många exempel som handlar om den psykosociala arbetsmiljön, framför allt rörande stämningen och kommunikationen i ett arbetslag. Förmåga att skapa trygghet i arbetsgruppen anges som en betydelsefull faktor och olika exempel räknas upp t.ex. att våga visa sina misslyckanden, vara öppen och ärlig, att alla får komma till tals, kunna prata om allting, försöka förstå och acceptera varandra och ha mod att ta tag i konflikter. ”Det ska vara lite kul också” och någon anser att ibland är det bra om laget åker iväg och ”gör annat”. Spörsmål angående värdegrunden är ett annat område som deltagarna tycker är värdefullt att diskutera i ett väl fungerande team. En lärare menar att det är viktigt att de vuxna är solidariska mot varandra. Två lärare pekar på be- tydelsen av att ha lika värderingar gällande exempelvis regler. Dels för en gemensam policy utåt och dels som en trygghet för barnen. Genom att diskutera olika elevärenden kan man lära sig hur man t.ex. löser elevkonflikter menar en utav lärarna. Lärande- klimatet präglas av att laget ”tänker tillsammans”, har pedagogiska och metodiska diskussioner, pratar om både barnens och personalens utveckling och att man delar med sig. Olika kompetenser kan komplettera varandra. En lärare antyder att det inte alltid är fruktbart med oliktänkande i ett team. Slutligen uttrycker två pedagoger att i ett effektivt team delar personalen på arbetsuppgifterna för att spara tid.

Lärarna i årskurserna 6-9:

Det vinnande arbetslagets lärklimat har lärare som är intresserade av sina arbeten. De kompletterar varandra, är öppna för idéer och nya grepp och alla drar sitt strå till stacken. Alla lärarna uppger att för att åstadkomma ett väl fungerande skolteam måste eleverna stå i främsta rummet, ”alla elever ska vara allas genom att alla känner och tar ansvar för varandras barn”. ”Eleverna ska känna trygghet och bli stimulerade till entusiasm”. Teamet pratar sig samman om grundläggande värderingar och har en över- gripande gemensam syn på barn. Regler diskuteras fram och därefter följs gemensamma beslut. Strävan mot något gemensamt betonas. Kommunikationen utmärkes av personer

som har en rak och öppen dialog. Två lärare beskriver att det innebär att individerna ger av sig själva och vädrar sina idéer eller sitt agerande (misslyckande likväl som fram- gångar) utan andras pekfingrar. Arbetsklimatet genomsyras av att människor hjälper och stöttar varandra i med- eller motgång. Inga stängda dörrar finns och alla tycker att det är roligt att gå till jobbet. En utav pedagogerna påpekar att ”det idealiska nog är att teamet inte har fler än tio deltagare” och en lärare tror på väl definierade arbetsuppgifter.

I avsnitt 5.1 beskriver jag hur lärarna uppfattar sina egna team.

4.2.1 Vad är skolledningens syfte med att organisera skolan i team?

Samtliga av de intervjuade lärarna uttrycker en tro på att arbetslagsarbete är till gagn för verksamheten. En gemensam nämnare är att de flesta av pedagogerna har svårt att svara på frågan: ”Varför vill skolledningen att lärarna arbetar i team”? De vet inte eller hoppas och tror att rektorerna skall ha just deras uppfattning. Två lärare uppger att det kanske ”ligger i tiden” eller att ”traditionen var sådan när de kom hit”.

I arbetsenhet F-2 finns disparata synpunkter gällande delaktighet och ansvarstagande. Å ena sidan nämns tron på att ledningen tycker att det är ”bekvämt” att arbetslagen själva tar ansvar medan andra hävdar att skolledarna har ett klart uttalat syfte som innebär att delegering ger större delaktighet. En vanlig kommentar är ”vi är ålagda att arbeta i arbetslag”. När lärarna i F-2 försöker uppge några skäl till att rektorerna organiserar i arbetslag nämns framför allt värdegrundsfrågor och det sociala klimatet. Exempel på dessa områden är att personalen diskuterar sig samman kring en gemensam elevsyn och styrkan i att vara flera vuxna ”när det blåser”

Lärarna i 3-5 förmodar att arbetsledningens främsta mål handlar både om det psyko- sociala klimatet och den pedagogiska verksamheten. I ett team kan man lättare stötta varandra pedagogiskt och metodiskt för att kunna utveckla skolans arbete.

Lärarna i 6-9 har en tro på att ledningen dels anser att ”arbetslagsarbete är grundplåten för skolans mål och ett led i detta arbete måste lärarna vara delaktiga. Rektorerna arbetar aktivt för att sprida ansvar”. Dels om ett arbetsklimat där personalen behöver finnas till hands för varandra både i svårigheter eller framgångar. Förutsättningarna för att lyckas är att det finns en heterogen sammansättning av kompetenser.

Vilka syften med teamarbete har då skolledarna själva på den utvalda skolan? För det första står det klart att skolledarna tror på själva idén med arbetslagsarbete och deras chef i sin tur anser att ensamarbete inte är bra. Alla skolledareteam i kommunen erbjuds handledning både i preventivt syfte och om något team inte fungerar. Rektorerna uppger först och främst betydelsen av att stärka det sociala klimatet. De anser att personalen har stor glädje av att stötta varandra genom att t.ex. ”diskutera om barn i svårigheter eller krävande föräldrar. Det kan vara tufft ibland”. Eller som en av rektorerna uttryckte det ”för att överleva”. Ett annat väsentligt skäl är tron på att komplementära egenskaper, kunskaper och åsikter föder utveckling. Till sist nämner ledarna att vägen dit måste präglas av en kommunikation som utmärks av ”högt i tak”. Detta är viktigt för att ”veta

var man har varandra”. Trivsel och arbetsglädje ökar av att arbetslaget har en stor portion humor.

Hur uppmuntrar ledningen teamarbetet? Personalen svarar att rektorerna sätter upp ramar och avsätter tid. Vanliga svar är att ”vi är ålagda” eller att rektorerna uppmanar ”det fixar ni”. Två lärare pratar om att skolledningen uppmuntrar arbetslagsarbetet genom att ”inte störa” deras arbete eller att de ger arbetslaget fria händer. En av lärarna kan inte komma på något konkret alls. Lärarna har helt olika åsikter, från att rektorerna uppmuntrar lite för mycket till att ”de inte uppmuntrar alls”. Tre av lärarna anser att rektorerna borde delta mer i arbetslagsarbetet.

In document Föreställningar om teamarbete i skolan (Page 37-40)