Beskrivning av skolan och dess organisation

Skolan ligger i ett skånskt villasamhälle ca en mil från närmaste stad. Upptagnings- området kan karaktäriseras av medelklassfamiljer med stort engagemang i sina barns skolgång och stora krav på skolverksamheten. Den har inte många elever med ”stora problem”. Rektorsområdet består av ca 400 elever från 6 till 16 år det vill säga förskole- klass upp till årskurs 9, två förskolor (1-5 år) och dagbarnvårdare.

Skolledning och lärare berättar att organisationen kring arbetslag redan fanns innan rektorerna började på skolan. De förändringar som skett har inneburit att team F-2 har förnyats genom att förskoleklassen flyttats närmare årskurserna 1 och 2. Arbets- ledningen ansåg att det dåvarande arbetslaget var för stort, både för vuxna och barn. Tidigare var det svårt att veta vilka frågor som skulle lyftas var. Fritidshemmen var då kopplade till arbetslaget men är idag skilda från teamarbetet. Rektorernas intentioner var att elever och lärare skulle arbeta i spår från förskoleklass till årskurs 9.

Gällande anställningsförfarandet deltar alltid både lärarrepresentanter från arbetslaget och skolledare vid rekrytering av ny personal. Även om den formella kompetensen an- ses vara väsentlig beaktas också andra egenskaper såsom att kunna samarbeta i arbets- lag.

4.1.1 Grupperingssystem

Tabell 4.1: Arbetslagen på skolan är organiserade i tre arbetsenheter:

Arbetsenhet F-2 Arbetsenhet 3-5 Arbetsenhet 6-9

Arbetslag 1 Arbetslag 2 Arbetslag 3 Arbetslag 4 Arbetslag 5

2 lärare 1 barnsköt.

2 lärare 1 förskollär.

3 lärare 3 lärare 16 lärare

specialpedagog +  1 speciallärare 1 speciallärare

F 1-2 1-2 F 1-2 1-2 3-5 3-5 3-5 3-5 3-5 3-5 6 6 7 7 8 8 9 9 Fritidshem

Arbetsenhet F-2

Arbetsenhet förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2 består av sju kvinnliga pedagoger och knappt 100 elever. 1-2:orna i varje arbetslag är varje förmiddag uppdelade årskurs- vis för undervisning i svenska respektive matematik. Vissa eftermiddagar arbetar 1-2:an åldersblandat. Förskoleklasserna arbetar mycket för sig själva men under en sexveckors- period per termin arrangeras hela arbetsenheten i tvärgrupper med olika teman. Sång- samlingar, uppvisningar och avslutningar är andra exempel på samarbete mellan för- skoleklasserna och årskurserna ett och två. På vårterminen besöker förskolegruppen 1- 2:an inför skolstarten. De båda förskoleklasserna har ibland aktiviteter tillsammans t.ex. gymnastik, lekar och bakning. Fritidshemspersonal arbetar i förskoleklasserna ca två timmar, två gånger i veckan och personalen från förskoleklasserna vistas några timmar i veckan på fritidshemmet. För ca sex-sju år sedan arbetade skolan mer integrerat. Förskoleklass, årskurs ett och årskurs två jobbade då tillsammans i tre spår. Efter personalneddragningar ändrades organisationen. Under min vistelse på skolan för- bereddes arbetslagen på ännu en förändring. Lokalmässigt kommer nu förskoleklasserna närmare varandra.

Arbetsenhet 3-5

Enheten består av fem kvinnliga och två manliga lärare (exklusive slöjd-, idrotts- och hemkunskapslärare). Årskurserna 3-5 arbetar åldersintegrerat max 15 % av skoltiden, som en utav lärarna uttryckte det. Eleverna i varje arbetslag delas in i traditionella klasser, treor, fyror och femmor, i basämnena matematik, engelska och till viss del svenska. Varje lärare har ett åldersansvar som innebär att läraren följer elevgruppen från trean till femman. Tiden i åldersblandade grupper används framför allt till temaarbeten. I arbetslag 3 har lärarna utvecklingssamtal med sina ansvarselever i basämnena medan arbetslag fyra har valt att ha dessa samtal med sin 3-5 klass. Lärarna samarbetar även i hela arbetsenheten kring bl.a. teman och utflykter. För ca sex-sju år sedan arbetade mellanstadiet årskursvis. Skolan var då treparallellig. Den tidigare ledningen splittrade dåvarande konstellationer, från F till årskurs 5, för att införa ett åldersintegrerat arbetssätt. Personalen i nuvarande arbetslag har olika åsikter om arbetssättet med åldersblandade grupper gynnar elevernas lärande och arbetsmiljö eller ej. I dag, på grund av bl.a. minskat elevantal med personalneddragningar som följd, kommer de sex 3-5 klasserna att splittras. Till hösten består mellanstadiet av två klasser med årskurs 3 och tre 4-5:or.

Arbetsenhet 6-9

Högstadiet är organiserat i åtta årskursklasser. Lärarna har inte klassansvar utan men- torsgrupper bestående av 8-12 elever från olika årskurser. Årskurserna 6-9 arbetar åldersintegrerat under fyra pass, en dag per vecka. Tillsammans med sin mentor kan eleven välja vilket ämne/område som han eller hon vill arbeta med under dagen. Några lärare försöker sig på olika former av samarbete även under lektionstid men det van- ligaste förekommande är att varje lärare arbetar själv i sitt ämne. Arbetsenheten har 16 lärare varav 7 manliga och 9 kvinnliga.

Skolan profilerar sig genom att beskriva arbetslagens arbetssätt som åldersintegrerade. Alla lärare deltar i någon grupp på skolan. Vem som ska sitta var väljer lärarna själva förutom till ledningsgruppen.

Ledningsgrupp:

Skolledningen utser ledningsgruppen. Syftet är att få ”naturliga, direkta, snabba kanaler ut i verksamheten”. Gruppen består av de två skolledarna, två lärare från 6-9, en från 3- 5, en från F-2 och en förskollärare från förskolorna. Gruppen sammanträder en gång varannan vecka. Rektorerna berättar att organisatoriska och strategiska frågor finns på dagordningen. Vid tidpunkten för denna fallstudie diskuteras t.ex. hur skolan skall or- ganiseras i framtiden p.g.a. sviktande elevunderlag. Skolledningens kriterier för del- tagande är bl.a. att ledningen har förtroende för personerna, att det finns intresse av att utveckla hela skolan, långsiktigt tänkande, blandat män och kvinnor och slutligen att medlemmarna har legitimitet i sitt arbetslag. Det är många som vill delta i lednings- gruppen.

Skolutvecklingsgrupp:

Gruppen träffas en gång var fjortonde dag. Här sitter representanter från varje arbetslag tillsammans med skolledningen. Pedagogiska frågor avhandlas t.ex. utarbetande av IUP för hela rektorsområdet. Skolan har tidigare haft svårt att veta vilka frågor som ska lyftas var – ledningsgrupp eller skolutvecklingsgrupp. Nu har gruppernas deltagare be- slutat att den pedagogiska diskussionspunkten stryks från ledningsgruppens föredrag- ningslista i ett försök att ”renodla” och tydliggöra gruppernas uppdrag.

Elevvårdsteam:

Skolledning, skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagoger/lärare. Träffas en gång per månad.

Andra grupper är internationell grupp, trivselgrupp, kulturgrupp, hemsidegrupp, hälso- grupp, stödgrupp, friskvårdsgrupp och fackliga representanter. Under min vistelsetid på skolan skedde en utvärdering av gruppernas arbete. Den är inte slutförd men, enligt rektor, lutar det åt att gruppernas antal kommer att minska. Dessutom har varje arbetsenhet en så kallad arbetsenhetsledare med samordningsfunktion.

På frågan om var lärarna känner sin stolthet och sin tillhörighet svarar övervägande delen av personalen på 6-9 stadiet; skolan i första hand medan förskoleklassen svarar min grupp som första alternativ. I 1-2:an och 3-5:an varierar svaren men det finns en högre benägenhet att svara skolan eller F-2(5) om man arbetar eller har arbetat på olika stadier.

4.1.2 Hur är arbetslagen komponerade

Strategier för rekrytering av ny personal handlar enligt en av rektorerna om formell kompetens å ena sidan och krav på samarbete å andra. Arbetslagen är delaktiga i pro- cessen. Enligt tre lärare på F-5 blev personerna ”satta” i olika arbetslag och teamen blev inte skapade utifrån några kriterier, enligt en annan lärare. En av högstadielärarna in- formerar ”I dag kan man inte önska att teamen skall komponeras. Skolan skall vara glad om den hittar behöriga lärare”. För ca sex-sju år sedan splittrade dåvarande ledning de traditionella grupperingarna (och därmed personalsammansättningen) och införde ett åldersintegrerat arbetssätt, från F till årskurs 5. Högstadiet fick prova en modell där årskurserna blandades en dag i veckan.

Skolledarteamet uppstod genom att dåvarande chefer hade en ambition att forma team som kompletterade varandra gällande olika egenskaper. Metoden var s.k. ”profil- analyser” och intervjuer. Analysen var hämtad från Thomas International och sade sig mäta graden av t.ex. dominans och inflytande. Skolans rektorsteam uppkom dock till slut mer av en slump eftersom några skolledare i kommunen hoppade av i det slutliga skedet. Dessa profilanalyser har även gjorts på ledningsgruppsdeltagarna på den aktuella skolan. En annan liten profilanalys kring arbetslagsarbete genomfördes för ca två år sedan. Utifrån 60 frågor grupperades svaren i sex olika områden: mål och inriktning, kompetens, insikt om varandra, arbetsklimat, lärande och nytänkande och verkställighet och genomförande. En lärare från F-2 minns att resultatet från deras analys blev att lärarna behövde lära känna varandra lite bättre. Lärarna i 6-9 hade ”till 95 % dominanta och drivande egenskaper”.