Transporttjänster

Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och bedömning av framtida behov av utbildningar med inriktning mot nedanstående kompetenser inom området Transporttjänster.300

Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är framför allt arbetslivets efterfrågan av kompetens. De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB samt rapporter från och kontakter med bransch­ och intresseorga­ nisationer. Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från arbets­ livet, förväntade pensionsavgångar samt förändringar i omvärlden t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på utbildade. Utbildningsutbudet redovisas utifrån två dimensioner, befintlig volym med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i sepa­ rat bilaga på www.yhmyndigheten.se.

Sammanfattande bedömning

De faktorer som påverkar framtida behov av utbildade inom utbild­ ningsområdet är främst behov och efterfrågan på transporter och transporttjänster. Efterfrågan påverkas starkt av samhällsekonomin och när konjunkturen går ner minskar efterfrågan. I dag ser det ut som att konjunkturen är på väg upp och efterfrågan ökar. Oberoende av konjunkturen finns det indikatorer på att efterfrågan på transporter och transporttjänster ökar generellt.

Beskrivning av utbildningsområdet

Utbildningsutbud

Transporttjänster omfattar 5 procent av den totala andelen utbild­ ningsplatser inom yrkeshögskolan. Inom området finns utbildningar till yrken som logistiker, transportledare, transportplanerare, affärslo­ gistik, skärgårdskapten, lokförare och trafikflygare. Yrkeshögskolan är den enda utbildningsform som utbildar lokförare vilket för övrigt är det enskilt vanligaste yrket för de utexaminerade inom utbildnings­ området Transport.

Den senaste ansökningsomgången hösten 2009 har Myndighe­ ten för yrkeshögskolan minskat antalet beviljade utbildningsplatser till lokförare. Anledningen var en tillfällig men betydande minskad efterfrågan på lokförare. Samtidigt kunde man identifiera en ökad efterfrågan i en inte alltför avlägsen framtid på grund av de pensions­ avgångar som förväntades bland yrkesverksamma lokförare. I de diagram som redovisas i bilaga 1 står ”landtransporter” för samtliga faktiskt antagna studerande, alternativt beviljade plaster inom lokfö­ rarutbildningen.

300 Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) 840b – Utbildning för landtransporter, 840c – Utbildning för sjöfart, 840d – Utbildning för luftfart och 840x – Annan utbildning inom transporttjänster. SUN är en standard för klassificering av enskilda utbildningar och används i den officiella statistiken över be­ folkningens utbildningsnivå och inriktning.

Totalt fanns det drygt 1 800 studerande inom utbildningsområdet Transport under 2009. Den genomsnittliga examensgraden för hela utbildningsområdet är 70 procent, vilket är en något högre examens­ grad än för yrkeshögskolan totalt. Troligtvis är andelen studeranden som kommer ut på arbetsmarknaden ändå något högre eftersom 86 procent av de studerande är kvar vid sista rekvireringen av statsbi­ drag och hoppar av i slutet av sin utbildning.

Beskrivning av arbetsmarknaden

Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan

Efterfrågan på kompetens inom dessa yrken påverkas starkt av konjunkturen. När samhällsekonomin går ner sjunker efterfrågan på transporter och transporttjänster. I dag tyder dock det mesta på att konjunkturen är på väg upp igen efter den senaste nedgången. Detta och det faktum att kraven på att hålla kostnader nere med minskade lager och effektiva transporter kan innebära ett ökat behov av logistik och transportplanering. En ökning av internethandel där varor som köps på nätet distribueras hem till kunden kan också innebära en ökad efterfrågan på transporttjänster.

Sysselsättning, arbetslöshet och pensionsavgångar

Enligt SCB:s Arbetskraftbarometer 09 finns det i dag god tillgång på transportutbildade. Det betyder att konkurrensen om jobben kan vara hård, i synnerhet för de nyutexaminerade. På kort sikt bedöms behovet att rekrytera transportutbildade att vara oförändrat medan det på tre års sikt bedöms öka.301

Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för företag och hushåll från april 2010 tillhör transportbranschen de branscher som nu är på uppgång efter senaste konjunkturnedgången 2008/09.302

Sannolikt kommer efterfrågan på utbildade inom transporttjänster att öka så länge konjunkturen går upp.

Arbetslösheten inom transporttjänster har ökat under den senaste lågkonjunkturen och ligger relativt högt med 3064 öppet arbetslösa i mars 2010 enligt Arbetsförmedlingens statistik. Ökningen det se­ naste året har dock varit relativt låg och jämfört med samma tid 2009 är ökningen bara 1,3 procent, dvs. 39 personer. Detta kan också vara ett tecken på att konjunkturen har vänt uppåt.

Hur tillgång och efterfrågan av transporttjänster och yrkesgrup­ perna inom detta tjänsteområde kommer att påverkas av pensions­ avgångar de närmaste åren är svårt att säkerställa. SCB redovisar ingen statistik om antalet yrkesverksamma uppdelat på dessa yrken, med undantag för lokförare, fartygsbefäl och piloter och därför går det inte att se i vilken omfattning, och när yrkesverksamma inom dessa yrken uppnår pensionsålder.

Åldersfördelningen bland yrkesverksamma lokförare visar på en jämn fördelning i de olika åldersgrupperna mellan 16 och 65 år. Enligt SCB:s yrkesregister är pensionsavgångarna relativt små de närmaste tre åren då cirka 148 lokförare går i pension. Därefter kommer pen­

301 SCB (2009) – Arbetskraftsbarometern 09 302 Konjunkturinstitutet (2010), Konjunktur­ barometern, Företag och hushåll, April 2010

sionsavgångarna att öka med över 100 procent under de näst kom­ mande fem åren då 338 uppnår pensionsålder. Även nästkommande femårsperiod uppnår ytterligare 300 yrkesverksamma lokförare pensionsålder.303

I SCB:s yrkesregister finns inte yrkesbenämningarna skärgårds­ kapten eller sjökapten utan enbart ”fartygsbefäl” inom vilken de två yrkesbenämningarna ingår. Yrkesregistret visar en jämn ålders­ fördelning bland yrkesverksamma fartygsbefäl. Men det finns några undantag; de närmaste tre åren uppnår 220 yrkesverksamma fartygs befäl pensionsålder. Därefter kommer pensionsavgångarna att öka med 45 procent under de näst kommande fem åren då 320 fartygsbefäl uppnår pensionsålder. I åldersgrupperna som är yngre än 40 år sjunker antalet yrkesverksamma fartygsbefäl märkbart.304

För yrkesgruppen Piloter m.fl. vari trafikflygare ingår visar SCB:s yrkesregister att de förväntade pensionsavgångarna är små. De flesta yrkesverksamma piloterna finns i åldersgrupperna mellan 35 och 50 år. Det är dock värt att notera att de fackliga organisationerna har drivit kravet att en pilot ska gå i pension redan vid 55 eller 60 års ålder även om Luftfartsinspektionen medger en övre åldersgräns på 65 år.

Examinerades sysselsättning och etableringsgrad

I de uppföljningsstudier av Ky­studeranden som utförts tidigare år går det inte att särskilja sysselsättning för de enskilda yrken som utbildningarna leder till. Det man kan se är att studerande från det samlade utbildningsområdet Transportutbildningar tillhör gruppen som har den högsta sysselsättningsgraden jämfört med andra utbild­ ningsområden inom Ky. År 2009 sjönk dock sysselsättningsgraden från nästan 100 procent till runt 80 procent. De nyutexaminerade drabbades hårt av konjunkturnedgången.305

Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av framtida utbildningsbehov

Logistiker

Logistikyrket kännetecknas av att det är heterogent och det finns flera inriktningar att utbilda sig inom. Inriktningarna inom yrkeshög­ skolan återfinns främst inom transport men några ligger också nära ekonomiområdet.

Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass ökar efterfrågan på logistiker på lång sikt, främst inom industrin men också inom parti­ handeln och transportnäringarna. I dag är det dock balans på arbets­ marknaden för logistiker. Arbetslösheten som tidigare varit mycket låg har det senaste året ökat något, vilket främst drabbat nyexamine­ rade.306

Lagerchef/logistikchef

Efterfrågan på lagerchef/logistikchef har minskat samtidigt som befatt­ ningarna har blivit mer kvalificerade inom partihandel och industri. 307

303 SCB, Yrkesregistret 2008 304 SCB, Yrkesregistret 2008

305 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Ky­studerandes syssel­ sättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008

306 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö

307 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö

Transportledare

En transportledare övervakar och dirigerar transporter av olika slag så att det som ska transporteras når sina mottagare. Transportledare vid lokaltrafiken och taxiföretag benämns trafikledare eller vägtra­ fikledare. Vid lokaltrafiken övervakar man att tidtabellen följs och att trafiken fungerar bra.

Under lågkonjunkturen har behovet av transporter minskat och det har drabbat hela transportsektorn. Arbetslösheten inom yrkes­ gruppen transportledare har ökat det senaste året. Transportledarna har dock inte drabbats lika hårt av nedgången som flera andra yrkes­ grupper inom transportnäringen. Det behövs fortfarande ledning och planering av de transporter som sker. Arbetsförmedlingen bedö­ mer att det kommer att råda balans mellan tillgång och efterfrågan på transportledare det kommande året, även om det skett en viss ökning av konkurrensen om jobben. Det kommande året väntas en balanserad arbetsmarknad. Arbetslösheten bland transportpersonal är lägre än den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige.308

Transportplanerare

Transportplanerare vid företag och industrier undersöker hur de varor som företaget tillverkar eller säljer ska transporteras mest effektivt. Efterfrågan på transportplanerare påverkas av konjunkturen. När det går bra för exportindustrin ökar behovet av transporter. Det är san­ nolikt att efterfrågan på transportplanerare kan öka i framtiden som en följd av att e­handeln utvecklas då konsumenterna handlar på Internet och får varorna levererade hem.309

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen inte bör öka när det gäller logistiker, lagerchef/logistikchef, transportledare och transportplanerare.

Lokförare

Det vanligaste yrket för examinerade inom transporttjänster är lokfö­ rare. Drygt 26 procent av dem som tar ut en examen inom transport­ området gör det från en lokförarutbildning.310

Arbetslösheten bland lokförare har ökat det senaste året, men är ändå relativt låg. Under lågkonjunkturen har behovet av gods­ transporter minskat, vilket innebär ett minskat behov av lokförare. Passagerartrafiken påverkas inte i samma utsträckning, men det minskande behovet av lokförare för godstransporter innebär att kon­ kurrensen om jobben ökat totalt sett. Arbetsförmedlingen bedömer att efterfrågan på lokförare är i balans det kommande året.

Behovet av att rekrytera lokförare kommer enligt samma bedöm­ ning att öka de kommande tio åren. Anledningarna är att pensions­ avgångarna under denna tid blir mycket stora och dessutom ser man en fortsatt satsning på järnvägstrafik. Tillgången på utbildade lokfö­ rare bedöms inte vara tillräcklig eftersom för få utbildar sig till yrket idag. Arbetsförmedlingens bedömning är att utbildade lokförare får goda möjligheter till arbete på fem till tio års sikt.311

308 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö

309 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö

310 Myndigheten för kvalificerad yrkes­ utbildning (2009) – På längre sikt – Ky­ studenter på arbetsmarkanden, Etablering på arbetsmarkanden för KY­studenter tre år efter examen.

311 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka.

Skärgårdskapten

En skärgårdskapten arbetar som styrman eller som befälhavare/kap­ ten i den skärgårdsbaserade handelsflottan

Arbetsförmedlingen har inte gjort någon prognos om arbets­ marknaden för Skärgårdskaptener. Däremot finns en prognos för sjökaptener med sjökaptensutbildning. Tidigare har det varit brist på sjökaptener och arbetsmarknaden har varit god för dem med en sjökaptensutbildning. I lågkonjunkturen har efterfrågan sjunkit något och Arbetsförmedlingen beskriver tillgång och efterfrågan som balanserad i dagsläget. I vilken utsträckning arbetsmarknaden för skärgårdskaptener påverkas av arbetsmarknaden för sjökaptener är inte utrett. Det finns inte heller underlag för att bedöma i vilken ut­ sträckning utbildade sjökaptener konkurrerar med skärgårdskaptener inom den skärgårdsbaserade handelsflottan.

Enligt regeringens rekryteringsuppdrag till Sjöfartsverket uppnår de studerande inom Ky­utbildningen full teoretisk behörighet Klass VII, men de får inte fullständig praktik. Under utbildningen kan man tillgodoräkna sig 12 månaders sjötid i inre fart, vilket inte motsvarar kravet på 18 månader för den som vill arbeta som kapten.312

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen inte bör öka.

Trafikflygare

En trafikflygare är pilot på flygplan i den civila luftfarten. Vanligtvis ingår två piloter i besättningen, en kapten och en styrman.

Arbetsförmedlingen gör bedömningen att det kommer att råda stor konkurrens om jobben för piloter det närmaste året. Då piloter­ nas arbetsmarknad är internationell väljer en del att arbeta utom­ lands när jobben minskar i Sverige.

Behovet av att rekrytera trafikpiloter bedöms öka något de kom­ mande tio åren. En av anledningarna är att antalet passagerare på utrikes destinationer väntas öka. De förväntade pensionsavgångarna är dock små och bedöms inte påverka efterfrågan i någon större om­ fattning.313 Piloternas arbetsmarknad är internationell och en del väljer att arbeta utomlands när efterfrågan minskar i Sverige. Det omvända gäller när jobben ökar i Sverige. Då rekryteras piloter som utbildats utomlands till Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen inte bör öka.

312 Sjöfartsverket (2010) Regeringens rekry­ teringsuppdrag till Sjöfartsverket. Rapport 2010­03­31. Beteckning 08­03114 313 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö