bedömning av framtida behov av utbildningar med inriktning mot nedanstående kompetenser inom området Teknik och tillverkning239.
Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är framför allt arbetslivets efterfrågan av kompetens. De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB samt rapporter från och kontakter med bransch och intresse organisationer. Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från arbetslivet, förväntade pensionsavgångar samt förändringar i om världen t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på utbildade. Utbildningsutbudet redovisas utifrån befintlig volym med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal exa minerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat bilaga på www.yhmyndigheten.se.
Sammanfattande bedömning
Teknik och tillverkning påverkas av ny teknik, konjunkturen samt kommande pensionsavgångar. Bristen på yrkesutbildade tekniker är fortsatt tydlig. Efterfrågan på kompetens kommer att bli stora inom områden såsom enerigi samt inom kemi och bioteknik. Detta till följd av utbyggandet av hållbar energi via biogas och vindkraft. Bl. a kan vindkrafttekniker komma att efterfrågas till följd av de stora satsning ar som planeras i byggandet av vindkraftverk. Tekniska yrken påver kas av de stora bygg och infrastrukturprojekt som planeras.
Beskrivning av utbildningsområdet
Utbildningsutbud
Utbildningsområdet omfattar Teknik och tillverkning. Antalet Ky och Yhutbildningar som pågick någon gång under 2009 var 189 stycken.
Utbildningarna inom Teknik var inriktade mot
• Maskinteknik och verkstadsteknik240, med utbildningar till bl. a CAD designer, CADkonstruktör, CNCoperatör, drifttekniker, servicetek niker, inspektions och provningsingenjör, svetsare, kvalitetstekni ker, produktionstekniker samt styr och reglertekniker.
• Energi- och elektroteknik241 , med utbildningar till bl. a distributions elektriker, anläggningsmontör, drift och underhållstekniker, el ingenjör, elkrafttekniker, automationstekniker, kyl och värme pumptekniker, operatör vid värme och fjärrkraftverk och vindkrafttekniker samt kyl och värmepumptekniker
• Elektronik, datateknik och automation242, med utbildningar till bl.a.automationstekniker, automationsingenjör, robottekniker, hy draulsystemtekniker, elektronik och dataingenjör, samt arbete med fiberoptik, installation och nätplanering
239 Motsvarar Svensk utbildningsnomen klaturs (SUN) inriktning 52 (Teknik) och 54 (Tillverkning). SUN är en standard för klassifi cering av enskilda utbildningar och används i den officiella statistiken över befolkningens utbildningsnivå och inriktning.
240 Motsvarar SUN inriktning 521 241 Motsvarar SUN inriktning 522
• Kemi- och bioteknik243, med utbildningar till bl. a processtekniker, biogastekniker och vatten och miljötekniker
• Fordons- och farkostteknik244, med utbildningar till tågtekniker, busstekniker, flygtekniker, helikoptertekniker
• Industriell ekonomi och organisation245, med utbildningar till bl.a. produktionsledare, produktionslogistiker och produktionsutvecklare
Inom Tillverkning finns tre utbildningsinriktningar inom yrkes-hög skolan
• Livsmedelstillverkning246, med utbildningar till bagare och konditor samt bryggeritekniker
• Tillverkning av textilier, konfektion och lädervaror247, med utbild ningar till konfektionstekniker, mönsterkonstruktör, skräddare samt sko och kläddesigner
• Tillverkning av trä-, pappers- glas/porslin- och plastprodukter248, med utbildningar till finsnickare, träsnickare, möbelsnickare och inredningssnickare
Merparten av utbildningarna var inriktade mot Maskinteknik och verkstadsteknik samt Energi och elektroteknik. Utbildningsområ det som helhet omfattar ca 16 procent av utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan. Totalt fanns det 2009 cirka 6 900 studerande inom detta utbildningsområde. Det genomsnittliga antalet sökande per plats 2009 inom utbildningsområdet var 2,9, vilket är lägre jämfört med snittet totalt för alla utbildningsområden (3,8). Examensgraden249
varierar mellan utbildningsområden och mellan olika utbildnings inriktningar. Den genomsnittliga examensgraden för hela utbildnings området var cirka 62 procent, vilket är något lägre än den genom snittliga examensgraden, 66 procent, för samtliga utbildningar.
Näraliggande utbildningsformer
Det finns program inom gymnasieskolan som angränsar till teknik utbildningar inom yrkeshögskolan. I den nya gymnasieskolan finns El och energiprogrammet (inriktning automation, dator och kommu nikationsteknik, elteknik och energiteknik), fordons och transport programmet (inriktning godshantering, karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner, personbil, transport)samt teknikprogrammet (inriktning design och produktutveckling, informations och medi eteknik, produktionsteknik, samhällsbyggande och miljö och teknik vetenskap)
Inom högskolan finns utbildningar i CAD, CAM, CNCteknik, eltek nik och automation samt utbildningar till högskoleingenjör (med in riktning mot maskinteknik och elektroteknik med automationsteknik).
Det finns också program inom gymnasieskolan som angränsar till tillverkningsutbildningar inom yrkeshögskolan. I den nya gymna sieskolan finns Restaurang och livsmedelsprogrammet (bl. a. med inriktning Bageri och konditori), Hantverksprogrammet (bl. a. med inriktning finsnickeri, florist, textil design).
Även inom högskolan finns utbildningar inom tillverkning som angränsar till de utbildningar som finns inom yrkeshögskolan. Konst
242 Motsvarar SUN inriktning 523 243 Motsvarar SUN inriktning 524 244 Motsvarar SUN inriktning 525 245 Motsvarar SUN inriktning 526 246 Motsvarar SUN inriktning 541 247 Motsvarar SUN inriktning 542 248 Motsvarar SUN inriktning 543 249 Examensgraden är framräknad utifrån den faktiska examensgraden perioden 2008–2009 (antal antagna 2008– 2009/antal examinerade 2008–2009) och har applicerats på antagna och beviljade framtida platser för att beräkna framtida förväntat antal examine rade. Antagna är de studerande som är kvar tre veckor efter start.
närligt kandidatprogram i möbeldesign med inriktning trä, Konstnär ligt kandidatprogram i textil – kläder – formgivning samt Konstnärligt masterprogram i mode och textildesign.
Beskrivning av arbetsmarknaden
Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan
Åtta procent av Sveriges förvärvsarbetande står för hälften av Sveri ges export. Enligt Teknikföretagens rapport Viktigast kommer nästan varannan krona som satsas på forskning och utveckling från teknik företag. För att teknikbranschen ska få fortsatt framgång förutsätts också att samhället ser behoven av att satsa mer på naturvetenskap och teknik och t.ex. tillhandahålla attraktiv utbildning till svenska och utländska studenter.250
Verket för innovationssystem (VINNOVA) satsar 46 miljoner till forskningsprojekt inom fordonsindustrin. Interaktionen mellan förare och fordon, bärigheten i vägnätet och elarkitektur till framtidens hy bridbilar är innehållet i några av de tretton projekt som nu finansieras inom ramen för programmet FFI – Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, en gemensam satsning av staten och fordonsindustrin på forskning och innovation.251
Regeringen beslutade under mars 2010 om en proposition som lägger fast nya kvoter i elcertifikatsystemet252. Förslaget betyder att elcertifikaten förlängs till år 2035. Fram till 2020 kommer därför utbyggnadstakten av förnybar elproduktion att öka kraftigt, bland an nat i form av 2 000 nya vindkraftverk.253 Efterfrågan på utbildade till t ex yrken såsom vindkrafttekniker, m. fl. kan därmed komma att öka.
Konjunkturen har stark påverkan på branschen. Enligt under sökningen Uppföljning av Ky-studerandes sysselsättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008 är Teknik och tillverkning tillsammans med Transporttjänster de utbildningsområden som tydli gast har påverkats av konjunktursvackan.254 Teknikföretagens kon junkturbarometer visar att det är bilindustrin med leverantörer som är de som främst bidrar till att ordervolymerna fortsätter uppåt.255
Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer företag, andra kvartalet 2010, visar att tillverkningsindustrin kommer att få betydande tillväxt i såväl orderingång som produktionsvolym jämfört första kvartalet 2010. Kapacitetsutnyttjandet har stigit ytterligare och ligger nu på närmare 80 procent. Sysselsättningen har upphört att minska och industrin räk nar med fortsatt god order och produktionstillväxt. Barometern visar att Livsmedels, dryckes och tobaksindustrin, Övrig trävaruindustri, massaindustri samt pappers och pappindustri, Textil, beklädnads och lädervaruindustrin, Gummi och plastvaruindustrin, Järn och stål verk samt Metallvaruindustri och maskinindustri är på väg uppåt. 256
Sysselsättning, arbetslöshet och pensionsavgångar
Arbetsmarknaden för utbildade inom teknik och tillverkning ser ljus ut på lång sikt. SCB beräknar att efterfrågan på arbetskraft med utbild ning inom teknik och tillverkning kommer att öka med cirka 125 000
250 Teknikföretagen (2009) Viktigast 251 Verket för innovationssystem (VIN NOVA) – http://www.vinnova.se/sv/Press/ Pressmeddelanden/2010/2010030346 miljonertillforskningsprojektinomfordons industrin/
253 Elcertifikatsystemet är ett stödsystem som syftar till att öka produktionen av förny bar el på ett kostnadseffektivt sätt. Genom systemet ökar de förnybara energikällornas möjlighet att konkurrera med icke förnybara. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. 252 Dagens nyheter – http://www.dn.se/de batt/viskabygga2000nyavindkraftverk patioar1.1054315
254 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Kystuderandes sysselsätt ning ett år efter examen – studerande och examinerade 2008
255 Teknikföretagen (2010) Konjunkturbaro meter kvartal 1 2010
256 Konjunkturinstitutet (2010) Konjunktur barometern Företag och hushåll April 2010
fram till år 2030, medan tillgången endast kommer att öka med ca 15 000. Den främsta orsaken till bristen är inte åldersstrukturen med framtida pensionsavgångar utan snarare svårigheten att rekrytera till tekniska utbildningar. Personer med teknisk utbildning kommer att efterfrågas i allt högre utsträckning och det är främst personer med t ex elektro och datateknisk utbildning, fordonsutbildning samt energi och VVSutbildning som bedöms få en större arbetsmarknad. Efterfrågan på högskoleingenjörer väntas öka med drygt 20 procent fram till 2030.257 Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass är det brist på vissa slags ingenjörer och om hänsyn inte tas till tillfälliga konjunktursvackor bör arbetsmarknaden för de flesta slags tekniker vara god de närmaste åren.258
Inom teknik och teknisk industri blir det allt viktigare med auto matiserade processer varför ITkompetens kommer att efterfrågas alltmer. IT i kombination med det traditionella yrket kommer därför att efterfrågas. Rätt utbildning med de nya tekniska inslagen från utbild ning ger större möjligheter att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta leder i sin tur att nyutbildade är efterfrågade eftersom de har med sig det tekniska kunnandet i kombination med IT.259
Enligt Teknikföretagen uppgår den genomsnittliga volymtillväxten för teknikföretag i Sverige till omkring 4 % per år, men med stora årliga variationer. Detta göra att arbetskraftsbehovet är högt. Totalt anställs brutto mellan 18 000–30 000 personer per år beroende på konjunkturläge.
Arbetslösheten inom teknikområdet var 4,6 procent högre i mars 2010 än samma period föregående år. Störst procentuell ökning är det i Industriell ekonomi och organisation samt Energi och elektro teknik som vardera hade 21,1(69 personer) respektive 14 procent (258 personer) högre arbetslöshet. De områden som procentuellt sett minskat mest var Kemi och bioteknik som minskat med 11 procent (10 personer) och Fordons och farkostteknik som minskat med 8,2 procent (415 personer). Antalsmässigt minskar gruppen fordons och farkostteknik mest medan det är gruppen Maskinteknik och verk stadsteknik som ökar mest (567 personer).260
Arbetslösheten inom tillverkningsområdet minskade med 3,1 pro cent i mars 2010 jämfört med samma period föregående år. Gruppen Tillverkning av textilier, konfektion och lädervaror ökade mest och var 6,2 procent (62 personer) högre än motsvarande period 2009. Grupp erna Tillverkning av trä, pappers, glas/porslin och plastpro dukter och gruppen tillverkning och hantering av livsmedel minskade med 12,5 (140 personer) respektive 5,8 procent (73 personer).261
Examinerades sysselsättning och etableringsgrad
Under många år har Teknik och tillverkning varit ett område där stor andel av de examinerade från Kyutbildningar erhållit arbete efter examen. I undersökningen som gjordes av examinerade 2008 hamnade däremot utbildningsområdet bland de områden som hade lägst andel i arbete efter examen. Mycket tyder på att konjunkturned gången har haft en stor inverkan på de studerandes möjligheter att
257 SCB (2009) Trender och prognoser 2008 befolkningen utbildningen arbetsmarknaden med sikte på år 2030
258 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö
259 SCB (2009) Trender och prognoser 2008 befolkningen utbildningen arbetsmarknaden med sikte på år 2030
260 Arbetsförmedlingen (2010), Arbets löshetsstatistik mars 2009–mars 2010, bearbetad statistik av antal arbetslösa inom utbildningsområden, SUN 3siffernivå. 261 Arbetsförmedlingen (2010), Arbets löshetsstatistik mars 2009–mars 2010, bearbetad statistik av antal arbetslösa inom utbildningsområden, SUN 3siffernivå.
få arbete efter examen. Området hade den högsta andelen arbets sökande/arbetslösa bland de som utexaminerades under 2008, cirka 20 procent.262
76 procent av dem som examinerats från Kyutbildning 2008 hade arbete inom ett år efter avslutad utbildning. Av dessa hade 82 procent ett arbete som helt eller delvis motsvarade utbildningsom rådet. 54 procent av dem som fick ett arbete hade redan ett arbete när utbildningen avslutades. 58 procent av de examinerade ansåg att arbetet motsvarade utbildningsnivån på utbildningen.263
Området var ett av de områden som hade högst andel etable rade264 på arbetsmarknaden tre år efter examen.265 70 procent av dem som examinerades 2003 inom Teknik och tillverkning var etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen.
Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av framtida utbildningsbehov
Teknik
Maskinteknik och verkstadsteknik
Utbildningarna leder till yrken såsom CADdesigner, CADkonstruk tör, CNCoperatör, drifttekniker, servicetekniker, inspektions och provningsingenjör, svetsare, kvalitetstekniker, produktionstekniker samt styr och reglertekniker. Dessa yrkesbenämningar finns inom yrkesgrupperna Ingenjörer och tekniker266, Verktygsmaskinoperatö-rer267 och Driftmaskinister268.
Det fanns ca 57 100 anställda 2008 inom yrkesgruppen Ingenjörer och tekniker. Andelen anställda åldern 55–64 år var 21 procent, varav gruppen 60–64 år stod för 10 procent. Inom yrkesgruppen Verktygs-maskinoperatörer, dit t ex CNCoperatörer hör, fanns ca 48 700 an ställda 2008. Av dessa kommer 17 procent att gå i pension inom de närmaste 10 åren.269 Enligt Arbetsförmedlingen kommer behovet av att rekrytera påverkas av både automatiseringen och rationalisering en som sker samt de kommande pensionsavgångarna. Tillgången på utbildade beräknas inte bli tillräcklig.270 Inom yrkesgruppen Driftma skinister fanns ca 9 000 anställda 2008. 32 procent av de anställda kommer att gå i pension inom 5–10 år.271
Energi- och elektroteknik
Utbildningarna leder till yrken såsom distributionselektriker, anlägg ningsmontör, drift och underhållstekniker, elingenjör, elkrafttekniker, kyl och värmepumptekniker, operatör vid värme och fjärrkraftverk och vindkrafttekniker. Dessa yrkesbenämningar återfinns inom yrkes grupperna Ingenjörer och tekniker272, Installationselektriker273, Elmon-törer, tele- och elektronikreparatörer274 samt Drifttekniker, energi275. Det fanns ca 91 000 anställda totalt sett i yrkesgrupperna ovan. Åldersgruppen 55–64 år stod för 20 procent av de anställda. Inom gruppen Ingenjörer och tekniker fanns ca 27 100 av de anställda och 19 procent av dem väntas gå i pension på 5–10 års sikt. I gruppen In-stallationselektriker fanns ca 25 700 av de anställda och andelen som väntas gå i pension på 5–10 års sikt är 14 procent. 2008 fanns ca 29 000. Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer varav 20 procent av
262 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Kystuderandes syssel sättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008
263 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Kystuderandes syssel sättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008
264 En person klassas som etablerad på arbetsmarknaden om denne under 2006 hade en arbetsinkomst som översteg 175 400 kronor, var sysselsatt enligt definitionen i SCB:s sysselsättningsregister, inte hade några händelser som indikerade arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inte var definierad som studerande. 265 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbild ning (2009) På längre sikt – KYstudenter på arbetsmarknaden – Etablering på arbets marknaden för KYstudenter tre år efter examen
266 Avser Standard för svensk yrkesklassifi cering (SSYK) 3115 och 3119
267 Avser SSYK 8211 268 Avser SSYK 8160 269 SCB, Yrkesregistret 270 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 271 SCB, Yrkesregistret 2008 272 Avser SSYK 3113 och 3114 273 Avser SSYK 7136 274 Avser SSYK 7241 och 7242 275 Avser SSYK 8160
dem väntas gå i pension inom 5–10 år. I gruppen Drifttekniker, energi fanns ca 9 000 anställda. 32 procent av dessa väntas gå i pension inom 5–10 år.276
Elektronik, datateknik och automation
Utbildningarna leder till yrken såsom automationstekniker, automa tionsingenjör, robottekniker, hydraulsystemtekniker, data och elek tronikingenjör samt fiberinstallatör och nätplanerare. Dessa yrkesbe nämningar hamnar inom yrkesgrupperna Ingenjörer och tekniker277, Tele- och elektronikreparatörer278 och Industrirobotoperatörer279.
I yrkesgruppen Ingenjörer och tekniker fanns ca 51 900 anställda 2008. Åldersgruppen 55–64 år utgjorde 20 procent av de anställda. Yrkesgruppen Tele- och elektronikreparatörer var 12 500 anställda och i åldersgruppen 55–64 år fanns 22 procent av de anställda. Gruppen Industrirobotoperatörer hade endast ca 1 100 anställda och den äldre åldersgruppen, 55–64 år var 10 procent av de anställda.280
Kemi- och bioteknik
Utbildningarna leder till yrken såsom processtekniker, biogastekniker samt vatten och miljötekniker. Dessa yrkesbenämningar återfinns i yrkesgruppen Ingenjörer och tekniker281. Det fanns 40 800 anställda i yrkesgruppen 2008. I åldersgruppen 55–64 år fanns 22 procent av de anställda.282
Fordons- och farkostteknik
Utbildningarna leder till yrken såsom tågtekniker, busstekniker, flygtekniker och helikoptertekniker. Dessa benämningar återfinns i yr kesgrupperna Flygtekniker283 och Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer284. Inom yrkesgruppen Flygtekniker fanns ca 1 100 anställda 2008 och åldersgruppen 55–64 år var 21 procent. Inom yrkesgruppen Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinrepara törer fanns ca 22 500 anställda och 23 procent av de anställda fanns i åldersgruppen 55–64 år.285
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka när det gäller inriktningar mot vindkraft samt mot kemi- och bioteknik. När det gäller övriga inriktningar bedömer myndigheten att volymen inte bör öka. När det gäller flygtekniker/helikopterutbildningar avser myndigheten att utreda detta i särskild ordning.
Tillverkning
Livsmedelstillverkning
Utbildningarna leder till yrken som bagare, konditor och bryggeritek niker. Dessa yrken återfinns i yrkesgrupperna Bagare och konditorer286 samt Maskinoperatörer, bryggerier287. Det fanns ca 4 900 Bagare och konditorer anställda 2008. Här fanns 9 procent av de anställa i ålders gruppen 55–64 år.288 Arbetsmarknaden för bagare påverkas av att produktionen går mer och mer mot att bli automatiserad, vilket leder till färre jobb i framtiden.289 I yrkesgruppen Maskinoperatörer, brygge rier fanns ca 1 000 anställda 2008 och 13 procent av dem var i åldern 55–64 år.290
276 SCB, Yrkesregistret 2008 277 Avser SSYK 3113, 3114 och 3115 278 Avser SSYK 7242 279 Avser SSYK 8170 280 SCB, Yrkesregistret 2008 281 Avser SSYK 3113, 3119 282 SCB, Yrkesregistret 2008 283 SSYK 3145 284 SSYK 7233 285 SCB, Yrkesregistret 2008 286 SSYK 7412
Tillverkning av textilier
Utbildningarna leder till yrken som konfektionstekniker, mönsterkon struktör, skräddare och sko och kläddesigner. Dessa yrken hamnar i yrkesgrupperna Formgivare291, Skräddare, modister och ateljésöm-merskor292 och Tillskärare293 . I yrkesgruppen Formgivare fanns ca 6 400 anställda 2008 och 9 procent av dem var i åldersgruppen 55–64 år. I yrkesgruppen Skräddare, modister och ateljésömmerskor fanns ca 650 anställda 2008 och åldersgruppen 55–64 år utgjorde 31 pro cent av de anställda. När det gäller Tillskärare fanns ca 300 anställda varav 27 procent var i åldern 55–64 år.294
Tillverkning av trä-, pappers- glas/porslin- och plastprodukter
Utbildningarna leder till yrken som finsnickare, träsnickare, möbel snickare, inredningssnickare. Dessa yrken återfinns inom yrkesgrup perna Byggnadsträarbetare, inredningssnickare295 och Möbelsnick-are296. I yrkesgruppen Byggnadsträarbetare, inredningssnickare fanns 42 900 anställda 2008. Pensionsavgångarna väntas bli stora inom 5–10 års sikt då 19 procent av de anställda var i åldersgruppen 55–64 år. Det fanns 2 500 anställda Byggnadsträarbetare, inred-ningssnickare 2008 och 24 procent av dessa var i åldersgruppen 55–64 år. 297
Totalt sett visar tillverkningsområdet inga tecken på stora pen sionsavgångar förutom i yrkena mönsterkonstruktör och skräddare där andelen i åldern 55–64 år var 31 procent 2008298 och yrket inred ningssnickare där andelen i åldern 55–64 år var 19 procent .
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen inte bör öka.
287 SSYK 8278 288 SCB, Yrkesregistret 2008 289 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 290 SCB, Yrkesregistret 2008 291 SSYK 2456 292 SSYK 7431 293 SSYK 7433 294 SCB, Yrkesregistret 2008 295 SSYK 7123 296 SSYK 7421 297 SCB, Yrkesregistret 2008 298 SCB, Yrkesregistret 2008