4. Intervju med kulturarbetare K
5.4.1 Sysselsättning
Den främsta förutsättningen för människors integration i samhället är tillgång till
arbetsmarknaden. Såväl offentlig verksamhet som det privata näringslivet måste ta sitt ansvar för en anställningspolitik som inte diskriminerar någon på grund av social eller etnisk
bakgrund. Människors sociala och kommunikativa förmåga utvecklas i arbetslivet. Den offentliga sektorn måste bli ett föredöme när det gäller att ta till vara annorlunda kompetens och erbjuda praktik och andra utvecklingsmöjligheter som ett led i kompetensuppbyggnaden. Under 1950 och 1960 samt 1970- talen hade de utländska medborgarna i allmänhet en högre förvärvsgrad än den svenska befolkningen. Mot slutet av 1970- talet inträdde en försämring och vid senare tiden förstärktes trenden mot allt sämre arbetsmarknadsdeltagande för
utländska medborgare. Även om de tidigare arbetskraftsinvandrarna fick försämrade villkor i form av stigande arbetslöshet och försämrade relativa inkomstpositioner är situationen ännu sämre för invandrare som kommit till Sverige under 1980 och 1990- talen. Situationen kan förklaras med olika skiljelinjer som ursprungsland, vistelsetid, invandringsmotiv och liknande. Men forskningen fokuserar sig på samhällets etniska dimension och har tre
förklaringar till läget. Det finns en kulturell eller strukturell förklaring eller en kombination av de båda.
Den kulturella förklaringen betonar etnicitetens roll, skillnader i levnadssätt, värderingar och attityder, ofta med hänvisning till kulturell distans till svenskarna. En förklaring efter denna linje skulle söka orsakerna till problemen i invandringens förändrade sammansättning från arbetskraftsinvandring till flykting och anhörigsinvandring. Synen på arbetets betydelse för individens identitet kan också variera mellan olika kulturer, där den svenska protestantiska moralen ofta anses sätta ett stort värde på arbetet och särskilt skiljer sig beträffande synen på kvinnors försvarsarbete gentemot många andra kulturer.
De strukturella förklaringar söker oftast orsaker i förändringar i marknadens funktionssätt eller i efterfrågan på arbetskraft. En förklaring efter denna linje skulle påtala två förändringar av global betydelse för föreningslivet. Dels framväxten av en ny internationell arbetsdelning.
En annan tendens är övergången från en standardiserat produktion av varor för
masskonsumtion till ett system av flexibel specialisering, snabbare produktionsbyten och större kundanpassning. Kombinations förklaringen betonar ofta språkets roll och ser antingen kultur eller struktur som dominerande förklaring och det andra som kompletterande orsaker. 82
Internationaliseringen i samhället öppnar nya möjligheter för näringslivet. Fördelarna av att ha anställda som representerar mångfald vad gäller personlig bakgrund måste komma upp lite mer tydligare. Redan under 1996 välkomnade regeringen de initiativ som togs av företag, myndigheter och organisationer för att främja invandrares situation på arbetsmarknaden och motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessa initiativ och många andra påverkar ganska mycket invandrarnas integration på arbetsmarknaden. På statens sida har man fortfarande stora förhoppningar om att många fler företag ska ansluta sig till den här målet. Bland de företag som verkar positiv nämner man Telia, Volvo, ABB och andra. Privata och offentliga arbetsgivare bör upprätthålla och genomföra särskilda program som resulterar i att invandrare anställs i större utsträckning än man gör idag.
Av de myndigheter som vi intervjuade fick vi höra att i Rosengård är det över 90 procent som är arbetslösa. På vissa delområden som t. ex. Herrgården är arbetslösheten över 98 procent.
5.4.2. Utbildning
Undervisningen i svenska för vuxna ska utgå från en dialog mellan lärare och studerande samt målet för utbildningen ska klargöras tillsammans med studerande utifrån behovet att man klarar mer komplicerade uppgifter i samhället och arbetslivet. Delaktigheten förutsätter också inflytande och ansvar. Invandrarpolitiska kommittén föreslår en rad ändringar i SFI
undervisningen för att den ska stämma mer med det nya synsättet som ska prägla det framtida introduktionen, det framtida samhälls utvecklingen. Bland annat föreslås att SFI utbildningen måste vara flexibel och anpassas till individens nivå och mål för introduktionen.
Språkutbildningen behöver anpassas till arbetsmarknaden. Som exempel tar man de
högutbildade invandrade personer med affärsidéer och målsättningar att starta eget. Ett annat grupp kan vara kortidsutbildade som behöver en kompletterande allmän grundutbildning eller introduktion i praktiska verksamheter samt för personer som inte är arbetsföra som kvinnor
med små barn och äldre.
Språkinlärningen underlättas av att utbildningen i svenska anknyts på ett pedagogisk sätt till olika arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna i dagens samhälle kräver en hög grad av social kompetens anpassad till både arbetsuppgifter och arbetsplatsens krav. Dessa krav ökar från år till år. En fråga inom utbildningspolitiken gäller utrymmet för fristående skolor och då sådana som drivs av grupper som invandrat i Sverige under senare år. I samband med det ställs frågan om hemspråkundervisningen. Kommittén menar att hemspråkundervisningen kan motiveras dels som en led i introduktionen och dels som ett led i bejakandet av det mångkulturella samhället. Elever som läser hemspråk får bibehålla kontakterna med sina rötter och vidare utvecklar ett annat språk än svenskan. 83
Kommunen bör förbereda invandrare inför inträdet på den svenska arbetsmarknaden. Om man kan tro på det som står dagligen i dagspressen så är det rätt många som lämnar SFI utan någon betyd. Då är klart att man släpper iväg elever som inte är färdiga. Vad som händer är att dessa elever kommer tillbaka till kommunen och på GEFAS försöker man rädda det som SFI kunde inte göra. Många av dessa personer har bristande språkkunskaper, barnomsorgen är dålig ordnad och saknar de motivation som behövs. Detta är för det mesta på grund av de svåra upplevelser som man hade i hemlandet.
Allan Waktmar chef på Refugen säger följande i en intervju till iranska tidningen ”Mana”: ” ”Jag är kritiskt inställd till de krav som socialbyråerna ställer på bidragstagarna, bland annat villkoret att man måste vara inskriven på arbetsförmedlingen för att vara bidragsberättigad. Det är meningslöst att ställa krav på att människor som inte är redo för yrkeslivet ska stå till arbetsmarknadens förfogande.” 84
5.4.3. Boendesituationen
Bostadskostnaden står för en betydande del av hushållningens utgifter, och möjligheterna att välja bostad hänger nära samman med hushållens betalningsförmåga. Alltså både resurser och utrymmesbehov varierar med hushållens storlek.
Situationen i socio- ekonomiskt segregerade bostadsområden karaktäriseras av stor andel socialbidragstagare. Många deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller är arbetslösa. Det
83 SOU 1996:55, s 337 - 338 84 Tidskriften ”Mana” 5/1998
är få som har arbete. Socialbidraget är i stor utsträckning. När det gäller barnomsorgen finns färre barn i den på grund av de biråkratiska reglerna, att en mindre andel av föräldrar har arbete och barnen är inte berättigade till barnomsorg. Husen var invandrarna bor är vanligen byggda under miljonprogrammets tid. En stor andel invandrade personer bor i områdena nära varandra. I dessa bostadsområden är den sociala utslagningen mycket stor och tenderar också att bli långvarig.
Förklaringarna till den etniska bostadssegregeringen följer två huvudspår. Kulturella
förklaringar ser segregeringen som ett resultat av fri vilja, att den som invandrar vill bo med landsmän, att de prioriterar annan konsumtion mm. De strukturella förklaringar betonar antingen de institutionella aktörernas betydelse (stat, kommun) eller hävdar att
invandrarhushåll koncentreras till s.k. lågstatusområden av ekonomiska skäl (låga inkomster, otrygga anställningsvillkor, svag förmögenhetsbildning). 85
Eftersom hittills hade invandrare ganska liten möjlighet att påverka sin situation på arbetsmarknaden och samhället i övrigt medförde detta ökning av marginaliseringen i det svenska samhället. Detta av sin sida kan medföra bristande lojalitet mot staten och dess institutioner samt lagar och ordningar.