När vi har gått genom litteraturen, tittat lite närmare på fakta och gjort intervjuer, då har vi fått en klart och tydligt bild om hur långt har vi kommit med integrationen i Sverige. Alla
intervjuade personer bidragit till en klarläggning av dagens situation angående, integration, problem och bekymmer, men också det som är positiv och påpekat till de drivande krafter som finns samt get till oss nya idéer och entusiasm.
Vid slutet av utbildningen och arbetet kan vi säga att vi har lärt oss väldigt mycket från projektet. Det är så mycket och viktigt att man blir nästan aldrig av med de tankar och meningar som vi fick höra och get igenom vid analysen. Det kan man säga att
intervjupersonernas tankar och uttalande kommer upp hela tiden. Våra informanter -
kulturarbetare har lämnat till oss en känsla, en osynlig krav att vi måste föra vidare deras röst. Detta försökte vi göra i uppsatsen.
Vi fick också en Aha upplevelse. Det hände när vi skulle sammanfatta intervjuerna som en helhet. Vi började jobba med materialet och var och en skulle försöka göra det på sitt sätt så att vid nästa träff skulle vi göra en gemensam sammanfattning. När vi träffades på nytt kom det fram att båda hade svårt att göra en sammanfattning för det offentliga delen och en för det privata biten. Det inte gick helt enkelt. Det kändes så bekymmersamt ut att efter en långtids arbete av två terminer inte kunde göra det. Vi kom fram att det är bäst att göra en kort sammanfattning för var och en. Vi fick den uppfattningen att skulle vara fel om vi hade sammanfattat alla intervjuade på bara några rader. De intervjuade personer och myndigheter verkar vara unika för sig själv. Det var bara ett exempel på att integrationsprocessen är inte så lätt som många tror och att det behövs allas samverkan för att man ska uppnå målet.
Genom att göra intervju med myndigheter och individer som är helt fria i sin tänkande kan vi nu konstatera att det går inte att integrera sig bara med direktiver och genom att sätta alla invandrare i en samma kategori. Det här problemen låg olöst under lång tid. Med fanns också innan strävan att anpassa, utbilda invandrare och speciellt de nykomna till samhället men genom att gå en och samma program för alla oberoende var man befinner sig någonstans på skalan. Personligen var vi medvetna om problematiken men det nya är att genom att göra uppsatsen fick vi möjlighet att bekräfta det vad vi trodde innan.
Att göra en sammanfattande intervju med olika personer som är unika och fyllda med idéer och tankar, uppfattningar och förslag är precis det som vi är mot, nämligen att göra enfald från mångfald, att göra en likartad grupp där finns olikheter. De olika tänkande kan berika oss
alla. Hittills har man gjort den här felet med den införda invandrings och invandrarpolitiken. Man lutade åtgärden mot alla nyanlända på samma sätt som om de vore en massvis kopia av en och samma individ. Detta är kanske inte karakteristisk bara för invandrare. Samma metod används för den majoritetsbefolkningen också. Alla ska uppföra sig på ett viss sätt och etc. om detta berättar IP. J. Han pratar mycket utifrån sin ställning som författare och poet och han är övertygat att strävan efter att alla ska vara lika är inget bra för samhället och att den minskar inspirationen och kreativiteten hos en människa.
Uppsats materialet leder oss till slut till en nyckel ord i integrationsprocessen - samverkan. Samverkan har inte tagit i hänsyn under en lång tid. Allt vad man gjorde var uppifrån när lutade och riktade åtgärder. Staten och dess apparat styrde de enskilda vilka ansågs som en enhetlig massa. Det fanns ingen samarbete innan. Man bara tänkte att det räcker när det fanns en sida lärande och en annan som lär. Detta brukade man kalla för samarbete. Nu är man mycket medveten om det att så är det inte. Det ska finnas de självklara egenskaper som: respekt, förståelse, egen initiativ och ansvar. Det är sällan att en människan liv präglas av dessa egenskaper.
Att respektera betyder att i grunden och botten ha en vilja, en ställning, en önskemål att se jämlika personer framför dig, att förstå det som ibland är svår begripligt. När man är
respektfull då har man den grundläggande inställningen och kan utan större problem gå vidare och börja samverka. Så länge man är misstänksam, har förutfattade meningar och stereotypa bilder som sanna uppfattningar, då kan man inte säga att man är respektfull för sanningen. Respekten annullerar en stor massa negativa egenskaper. Den IP D har hela tiden fokuserat sig i sin intervju just på attityder. Av hans uttalande kan man lära sig av de fel som man gör och ta det på allvar. Folk som är födda i Sverige försöker känna sig som svenskar men det kan de inte göra det för att blir aldrig accepterade. Nu är det dags att ge de öppen hand och börja en ny fas i samhälls utvecklingen. Att bygga ett samhälle där det finns plats åt alla.
Vi försökte hitta de förutsättningar som finns och som bidar för integration av invandrare i samhället. Och det positiva är att det finns vilja hos myndigheter och individer att göra någonting åt saken. Invandrare ska inte uppfattas som problem utan som tillgång till
samhället. Så länge man uppfattar invandrare som ett problem om vilka inte finns lösningar det blir ingen framgång i integrations processen. Idén var att hitta det positiva och lyfta fram och peka på varifrån det kommer samt hur ska man hjälpa dessa krafter i deras verksamhet för att sprida goda idéer och kunskap i frågan. Man bör hjälpa dessa personer att få mer
uppmärksamhet och respekt för det de gör och låta att vi blir påverkade av deras arbete.
ska komma på en mer naturligt sätt eller de förändringar som det moderna samhället går igenom. Staten måste hjälpa till genom att vissa att den bryr sig om sina medborgare. Och när vi säger alla då lägger vi vikten på detta ordet. Alla människor är inte fientliga, destruktiva, fulla med hat. Men staten ska hjälpa till att de som är oinformerade, osäkra, rädda få bättre kunskap och kontakt med de människor som också andas vår luft, går på vår jord, föds och dör i vårt land. När vi säger: - ”Staten ska hjälpa och vara förebild”, då menar vi inte att staten ska ingripa och komma med nya lagar och åtgärden. Detta går inte, har vi sett. Politiken som gick uppifrån ner myslyckades. Det vi menar med statens politik och dess hjälp är att den ska låta de människor med utländsk bakgrund släppas in i samhällets alla porer: - på
arbetsmarknaden, i bostadsmarknaden, i politiken, utbildningar på forsknings nivå, i andra organiserande former som fungerar, i princip överallt vad människor finns och deltar. Lars Ivan på Integrationsverket har sagt i intervjun att statligt sektor, offentlig sektor är sämst på att släppa in folket med utländsk bakgrund.
Detta är vad vi förväntar oss att staten skall göra i den närmaste framtiden. Den ska också ge tydliga signaler med hjälp av media om ändrade attityder, skapa en ny opinions bild. Någon kan fråga oss: - Varför ska man göra så? Kan inte medborgarna tänka själva? Vet vi inte vad som är bäst för oss? svaret här är att i Sverige man fortfarande tror på politik och politiker. Man är ganska trogen till de och därför behövs deras hjälp. Men politiken klarar inte själv, detta vet vi nu och alla våra intervjuade personer. Det är sociala livet och förändringarna där som vi sätter fokus på. Man måste börja prata, umgås, ha det tillsammans, fråga, lära sig, hjälpa, råda, älska, förklara, lyssna, berätta, svar, och fråga igen, förlåta, bjuda på, … och mycket mer innan man kan säga: - Nu har vi samverkan!
När man har kommit så långt som faktisk inte är svårt om det finns en villa, då är man en bra bit inne i kapitel: - ”Inledning till integration”.
Men hur ska man skapa eller hitta vilja? Svar på frågan visste vi redan men den bekräftades av de intervjuade personer. Vi alla tillsammans tänker på samma personer – De riktiga, brinnande själar. De eldsjälar som finns överallt och jobbar hela tiden. De frågar inte efter hudfärg, trosbekännelse, vilken yrkeskategorin man tillhör, pratar man bra/perfekt svenska. De frågar inte, de jobbar ideellt utifrån den lila styrka och potential som de har, men de strålar enormt värme. De personer är inte egoistiska, vill inte ha huvudroll, men i vår uppsats vi vill betona deras vikt. De sprider kunskap, förståelse, vänskap, gränsöverskrider, bygger broar mellan människor. Utan solen kan vi inte leva fisisk, men utan de människor får vi inte den nödvändiga värme för våra själar. Vi alla måste hjälpa till de och ta i deras öppen hand. Samverkan, samarbete och de själar, brobyggarna mellan människor ser vi som den röda tråden in i integrationen.
Referenser
Bauman, Zygmunt. (1990) Att tänka sociologiskt. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Brommé Per, Bäcklund ann-Katrin, Lundh Crister, Ohlsson Ralf, (1996) Varför sitter
”brassan” på bänken, eller varför har invandrarna så svårt att få jobb? Stockholm: SHS Förlag
Diaz, Jose Alberto (1993) Choosing integration. A Theoretical and Empirical Study of the Immigrant Integration in Sweden. Uppsala Universitet: Sociologiska institutionen.
Ekberg, J (1997) Svårt för nya svenskar att få jobb. ingår i ”Mångfald och ursprung” rapport från ett multietnisk Sverige, i Ebbeson, U & Linebäck, B (red). Norrköping: SIV, ISBN, 91-7016-633-1.
Elias, Norbert & Johan L Scotson (1965) The Establishet and the Outsiders: A Sociological Enquiry into Community Problems. London: Frank Cass.
Fryklund, B & Peterson, T (1989) ”Vi mot dom” Det dubbla främlingskapet i Sjöbo. Lund: Studentlitteratur.
Habib, B- Hedi (1995) Att förstå främlingsfientlighet och rasism. ingår i ”Rasismens varp & trasor” (1995), Norrköping: SIV, ISBN 91-7016-607-2.
Holme, I & Solvang, B. (1991) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, J (1986) Begreppet arbete. definitioner, ideologier och sociala former. Lund: Studentlitteratur.
Liedman, Sven - E (1983) Arbetsfördelning, självmord och nytta. Högskolan i Örebro, Skriftserie nr 8.
Miles Robert ( ) ”Rasism after ”RaceRelations” - Integrating Imigrants in Europé.London: Routledge.
Moe, Sverre (1994) Sociologisk teori. Oslo: universitetsförlaget. ISBN 91-44-49341-X.
Möller, Ivar Hornemann (1996) Marginalisering på arbetsmarknaden, Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2/96.
Möller, Ivar Hornemann (1995) Some Empirical and Theoretical Perspectives i Mortenson Nils (red): Social integration and Marginalisation, Fredriksberg: Samfundslitteratur.
Olsson, Sven E (1992) Segregation- ett svenskt dilemma? Socialpolitiska och sociologiska synpunkter. Bilaga nr 9 till Långtidsutredningen (SOU 1992:19), Stockholm: Allmänna Förlaget.
Patel, R & Davidson, B (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pettigrew, Thomas F (1988) Integration and Pluralism. ed. Eliminating rasism, Phillys A. Katz, Dalmas A. Taylor. New York: Planum Press.
Sahlberg, L (1997) Allmänna opinionen - visavi invandrare och invandringspolitik. ingår i ”Mångfald och ursprung” Ebbesson, U & Linebäck, B (red) Norrköping: SIV, ISBN: 91- 7016-633-1.
SCB (1991) Levnadsförhållanden, Rapport 69, Tema Invandrare.
Schierup, Carl-Ulrik (1992) Kultur eller handling, Zenit 3-4/92
Schierup, Carl-Ulrik (1990) Invandrare och pluralism, Zenit nr 1/90
Social rapport 1994:10 (1994) Stockholm: Socialstyrelsen.
SOS - Socialstyrelsens rapport 1995:5 (1995) Invandrares hälsa och sociala förhållanden. Stockholm: Socialstyrelsen. ISBN 91-7201-011-8.
SOU 1991:1 (1991) Flykting- och Immigrationspolitiken. Betänkande av flykting och immigrationsutredningen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Invandrarpolitiska kommittén. Arbetsmarknadsdepartementet. Stockholm.
SOU 1997:82 (1997) Lika möjligheter. Betänkande av utredningen om introduktion för nyanlända invandrare samt en ny myndighets struktur för det integrationspolitiska området. Stockholm: Inrikesdepartementet.
Taylor, Charles (1995) ”Det mångkulturella samhället” och erkännandets politik. Bokförlaget Daidalos AB. Göteborg.
Westin, C (1984) majoritet om minoritet - En studie i etnisk tolerans i 80- talets början. Stockholm: Liber Förlag.
Ålund, A (1995) Ungdomar, gränser och nya rörelser. ingår i ”Rasismens varp & trasor. Norrköping: SIV, ISBN 91-7016-607-2.
Ålund, A (1994) Etnicity and Modernity: Om tradition in modern kultural studies. ed Rex John & Drury Beatrice, Ethnic Mobilisation in a Multi- cultural Europé.
Ålund, A (1993) Etnicitet och modernitet. Om tradition i modern kulturforskning. Föredrag vid seminarium vid centrum för Medicinsk Humaniora. Norrköping, 27-28 april 1993. ingår i SOS rapport 1995:5.
Ålund, A (1990) ”Invandrarkultur” som samverkanshinder, Häften för kritiska Studier nr 3/90
Ålund, Aleksandra (1985) Skyddsmurar. Etnicitet och klass i invandrarsammanhang, Stockholm: Liber Förlag
Österberg, D (1991) Sociologins nyckelbegrepp och deras ursprung. Göteborg: bokförlaget Korpen.