Arbetsuppgifter – omfattning

Inför en redogörelse av de arbetsuppgifter praktikanterna utförde är det viktigt att påminna om att målen med de olika praktikplaceringarna inte handlade om att praktikanterna skulle lära sig ett yrke; de var alltså inte lärlingar. De arbetsuppgifter praktikanterna skulle utföra formulerades i de praktikavtal som upprättades mellan praktikplats, praktikant och utbildningsanordnare (se 6.1.1).

Genom att i de tabeller som följer nedan ange den tid som varje praktikant var sysselsatt med olika arbetsuppgifter vid varje inspelningstillfälle (och inte enbart sammanlagt) vill jag ge ett underlag för en diskussion av samband mellan specifika arbetsuppgifter och interaktion och därmed möjligheterna att lära. De följande tabellerna 6.7-6.10 om arbetsuppgifter redovisar praktikanternas arbetsuppgifter så som de kategoriserats i datorprogrammet Videograph (se figur 5.2 och avsnitt 5.2.3.4, variablerna för arbetsuppgifter). För varje arbetsuppgift anges tid samt procentandel per inspelningstillfälle. På förskolan gjordes dock endast en inspelning och den första tabellen 6.7 visar därför de arbetsuppgifter praktikanten Merilinka var sysselsatt med under en dag.

Tabell 6.7. Merilinka – arbetsuppgifter.

Arbetsuppgift Totalt (317 min 31 sek) Mat 26,4 % (83 min 56 sek) Tvätta 3,5 % (11 min 14 sek) Klä på 7 % (22 min 8 sek) Leka 33,8 % (107 min 14 sek) Läsa 13,4 % (42 min 26 sek) Sång/dans 1 % (3min 8 sek) Trösta 1 % (3min 18 sek) Delta 13,9 % (44 min 7 sek)

Variabler: Mat = mat, mellanmål, hjälpa barn. Tvätta = tvätta/byta blöja, natta, hjälpa. Klä på = klä på. Leka = leka, hjälpa. Läsa = titta i/läsa (bilder-)bok. Sång/dans = sång-/danslek. Trösta= trösta/avvärja bråk. Delta = delta i av HL/AK ledd aktivitet. Samtal ingår i alla variabler.

Verksamheten på förskolan styrdes tydligt av fasta rutiner och tabellen visar att ca 26 % av Merilinkas praktiktid spenderades vid matbordet med att hjälpa barnen äta (se rad Mat). Utöver aktiviteterna i anslutning till de fasta aktiviteterna (tvätta, byta på eller klä på barnen; Tvätta, Klä på) tillbringade Merilinka över en tredjedel av praktiktiden i lek med barnen och en stor del (ca 13 %) med att läsa och samtala kring böcker (Leka, Läsa). De få tillfällen då hon deltog i en aktivitet ledd av handledare eller arbetskamrat (Delta) bestod av deltagande i sagoläsning och i dans-/musiklek.102

Till skillnad från de andra praktikanterna arbetade Merilinka i princip aldrig ensam utan var ständigt tillsammans med ett eller flera barn; hon deltog ”i verksamheten i barngruppen” i enlighet med praktikavtalet. Noor i livsmedelsbutiken arbetade däremot i mycket hög grad ensam med de arbetsuppgifter som angavs i hennes avtal; ”varuplock, hålla rent och snyggt i affären” och ”hjälpa kunder”, se tabell 6.8.

Tabell 6.8. Noor – arbetsuppgifter.

Arbets-uppgift Okt (239 min 30 sek) Nov (259 min 58 sek) Feb (297 min 30 sek) Totalt (796 min 58 sek). Var uplock, r ent, snyggt i affär en

Packa upp 59,1 % 21,8 % 51,5 % 44 % (351 min 20 sek) Kolla 25,6 % 14,5 % 31,5 % 24,2 % (192 min 30 sek) Kartong 12,9 % 27,8 % 13,3 % 18 % (142 min 52 sek)

Städa - 32 % - 10,4 % (83 min 9 sek)

Kund 2,4 % 0,8 % 2,6 % 2 % (15 min 40 sek)

Ingen - 3,1 % 1,1 % 1,4 % (11 min 27 sek)

Variabler: Packa upp = Packa upp och placera varor. Kolla =Kolla/rätta till/flytta varor. Kartong = kartongpress. Städa = städa/hålla rent. Kund = hjälper kund. Ingen = har ingen uppgift.

Tabellen visar att vid inspelningstillfällena i oktober och februari tillbringade Noor över 80 % av arbetstiden ute i butiken med att ensam plocka upp varor och placera dem på rätt plats (Packa upp, Kolla). I november städade hon mycket; hon moppade bl.a. golvet i över 80 minuter (32 %, Städa) och tillbringade också mycket tid på lagret med att pressa tomkartonger (Kartong).

Även om den tid som Noor hjälpte kunder, närmare 16 minuter eller 2 % av arbetstiden, kan tyckas liten, var det Noor som var mest involverad i samtal

102 Variabeln Delta innebär att Merilinka deltog i aktiviteten utan att ”leda den”, dvs. på liknande villkor som barnen. Under de ca 3 minuter som kategoriserats som Sång/dans ledde Merilinka aktiviteten.

med kunder/besökare av samtliga praktikanter i studien. De flesta av de 28 samtalen var dock korta (se t.ex. utdrag 5, Mannagryn).

I praktikavtalet för klädbutiken angavs de arbetsuppgifter Roya skulle utföra som ”butiksbiträde”. Som tabell 6.9 visar samtalade även Roya med kunder men under avsevärt mindre tid än Noor, ca 6 minuter (Kund), och till största delen vid det första inspelningstillfället.

Tabell 6.9. Roya – arbetsuppgifter.

Arbets-uppgift Nov (261 min 26 sek) Dec (267 min 30 sek) Totalt (528 min 56 sek). Städa 18,9 % 3,8 % 11,3 % (59 min 35 sek) Packa upp 8,3 % 21,6 % 14,9 % (79 min 18 sek)

Larma 3,4 % 9,1 % 6,3 % (33 min 8 sek)

Prismärka 9,3 % 5,4 % 7,3 % (38 min 34 sek) Placera 53,9 % 55,2 % 54,5 % (288 min 25 sek)

Kund 2 % 0,3 % 1,2 % (6 min 14 sek)

Sopor 4,2 % 4,6 % 4,5 % (23 min 42 sek)

Variabler: Städa = städa/ håll rent. Packa upp = packa upp. Larma = sätta larm i plagg. Prismärka = prismärka plagg. Placera = placera ut/kolla på rätt plats. Kund = hjälpa kund. Sopor = sopsortering.

Precis som Noor utförde Roya i princip samma uppgifter under hela praktiktiden och även hon tillbringade största delen av sin tid ensam ute i butiken med att hantera klädesplaggen, dvs. hon packade upp (Packa upp), förberedde plaggen för utplacering (Larma, Prismärka) och placerade ut dem på rätt plats och prydligt ordnade (Placera). Hon gick även vid båda tillfällena ner i källaren för att sortera bl.a. plast och kartong i olika behållare (Sopor).

Förutom den städning av provrum som Roya rutinmässigt började dagen med, dammtorkade hon hyllor i november (Städa). I december hade det kommit många varor som skulle packas upp (Packa upp) inför julhandeln.

Även verksamheten på Tomas praktikplats, kyrkan, påverkades av den stundande julen och även hans tid i december ägnades i hög grad åt städning. Han julputsade ensam alla fönster i lokalerna, även fönsterrutor i de olika dörrarna (Städa), tabell 6.10. Totalt arbetade Toma med fönsterputsning under mer än 60 % av den inspelade tiden på praktikplatsen. Fönsterputsningen utfördes under båda decembertillfällena, men vid det sista tillfället åkte Toma och handledaren också till en återvinningscentral (Återvinning). I oktober arbetade Toma och hans handledare tillsammans med att flytta möbler (Placera) och kontrollera, byta och damma lampor i kyrksalen (Lampor). Tabellen visar vidare att Toma interagerade med besökare i ytterst liten utsträckning (ca 2 minuter, Besökare) samt att han vid ett tillfälle blev ombedd att översätta en lapp som en kyrkobesökare skrivit (Översättning).

Tabell 6.10. Toma – arbetsuppgifter. Arbets-uppgift Okt (63 min 5 sek) Dec (224 min 41 sek) Dec (94 min 22 sek) Totalt (382 min 8 sek)

Städa - 81,2 % 57,6 % 62 % (236 min 56 sek)

Placera 11,1 % - - 1,8 % (7 min 1 sek)

Lampor 50,2 % - - 8,3 % (31 min 37 sek)

Återvinning - - 29,5 % 7,3 % (27 min 49 sek)

Besökare - 0,9 % - 0,5 % (2 min 4 sek)

Översättning - - 5,5 % 1,4 % (5 min 12 sek) Ingen 38,7 % 17,7.ell 9 % 7,4 % 18,7 % (71min 29 sek)

Variabler: Städa = Fönsterputsning. Placera = Flytta/ hämta/placera saker på rätt plats. Lampor = Kolla/reparera/byta lampor. Återvinning = återvinningscentral. Besökare = Hjälper besökare. Översättning = översättning. Ingen = har ingen uppgift.

Tabellen visar också att Toma under nästan en femtedel av sin praktiktid inte hade någon uppgift (Ingen) – en stor skillnad jämfört med de andra praktikanterna. Ytterligare en skillnad är att Toma i högre grad gjorde olika uppgifter under inspelningstillfällena; hans arbetstid styrdes inte av dagliga rutiner.

Efter denna översikt av praktikanternas arbetsuppgifter är det dags att närmare diskutera vilka möjligheter till interaktion och lärande som de olika arbetsuppgifterna erbjöd.

6.3.1.1. Inledning – förändringar över tid

Genom att studera den tid som kategoriserats som interaktion och de arbetsuppgifter praktikanterna utförde vid de olika inspelningstillfällena kan samband mellan interaktion och arbetsuppgifter synliggöras (se tabeller i fg avsnitt och Bilaga 4).

Ett intressant resultat är att inspelad tid i interaktion tydligt minskade mellan inspelningstillfällena för de tre praktikanter där fler inspelningar gjordes. För Noor, i livsmedelsbutiken från 7,5 % till 3,1 % till 2,2 % och för Roya i klädbutiken från 13,4 % till 4,8 %. Även för Toma i vaktmästeriet var interaktionen klart störst i omfattning vid första tillfället, 53 %, jämfört med de två sista tillfällena; 6 % respektive 15,1 %.103

103 Mellan de tre inspelningstillfällena i livsmedelsbutiken förflöt fyra respektive 11 veckor, mellan de två inspelningstillfällena i klädbutiken förflöt tre veckor. Mellan det första och andra inspelningstillfället på vaktmästeriet i kyrkan förflöt sex veckor, medan den andra och tredje inspelningen skedde dagarna efter varandra. På förskolan gjordes endast en inspelning och det går därför inte att studera förändringar över tid.

Även omfattningen av det transaktionella talet minskade för Noor mellan inspelningstillfällena (från närmare 10 minuter till ca 5 minuter vid de sista tillfällena) och Roya (från drygt 14 minuter till närmare 5 minuter), medan omfattningen var oförändrad för Toma (ca 9 minuter). En anledning till minskningen är att handledarens instruktioner, som utgjorde den i omfattning största delen av det transaktionella talet, minskade över tid; av tiden för instruktioner till Noor och Toma respektive Roya har 50 % respektive 85 % kategoriserats vid det första inspelningstillfället.104 Andra orsaker till dessa förändringar är att Noors och Royas frågor till handledare/arbetskamrater minskade i omfattning över tid. Anledningar till detta kan sökas i de aspekter som diskuteras i kommande avsnitt.105