Studiens kategorier och markeringen av variabler

De kategorier och variabler som valdes för att utforska studiens frågeställningar utformades i datorprogrammet och prövades inledningsvis tentativt för en praktikplats i taget. Såväl kategorier och variabler som kriterier för kodning av varje variabel ändrades emellertid kontinuerligt vartefter fler situationer på alltfler praktikplatser studerades och behovet av andra och fler variabler uppstod.

Det cykliska arbetet med att utforma uteslutande kategorier och variabler som skulle avspegla praktikanternas vistelse på respektive praktikplats och fylla funktionen att besvarande av studiens frågeställningar var mycket tidskrävande. Arbetet innebar ett relativt detaljerat granskande av de fyra praktikanternas interaktion utifrån olika perspektiv, t.ex. utifrån en individ, en arbetsuppgift, en talhandling och utifrån jämförelser av sådana aspekter från olika

52 Se vidare: http://www.ipn.uni-kiel.de/aktuell/videograph/enhtmStart.htm

53 Variabel betecknar dock egentligen en storhet som kan anta olika värden (Svenska Akademin 2009).

Figur 5.2. Översikt över skapade kategorier och variabler i Videograph (HL = handledare, AK =

praktikplatser. Härvidlag utgjorde den tentativa analys som fältarbetet innebar en bas; fenomen jag uppfattat under fältarbetet kunde undersökas närmare genom datorprogrammet. De kvantitativa uppgifter som datorprogrammet genererade gav i sin tur anledning att gå tillbaka till inspelade sekvenser och fältanteckningar för att granska fenomen som inte framträtt så tydligt under fältarbetet. Att på detta sätt spegla data i varandra ökade möjligheterna att analysera och redogöra för interaktionen ur olika perspektiv (jfr Lindwall 2008:60ff).

Även om detta arbete visade sig bli mycket omfattande var det dock effektivt som ett konkret verktyg för den kvalitativa analysen, bl.a. eftersom färgmarkeringarna gav möjlighet att på ett enkelt sätt söka efter och jämföra inspelade sekvenser (se figur 5.1). Kategoriseringen låg också till grund för de kvantitativa mått som genererades av datorprogrammet.

Figur 5.2 ger en överblick över den slutliga utformningen av kategorier och variabler som använts för analys av video- och audioinspelningarna och som grund för studiens kvantitativa data.

I det följande beskrivs arbetet med att kategorisera aktiviteter och yttranden i datorprogrammet.

5.2.3.1. Interaktion

En första grundläggande indelning gjordes i variablerna ”ej i interaktion” respektive ”i interaktion” (se figur 5.2). Exempel på ”ej i interaktion” är när praktikanten ensam utför arbetsuppgifter, själv byter om inför att gå ut på promenad med barnen eller sitter ensam på lunchrasten. Här har också, genom variabeln ”möjlighet iaktta aktivitet/höra tal”, markerats tid då jag bedömt att praktikanten hade möjlighet att uppfatta något som hände och/eller sades i närheten utan att hon/han deltog i aktiviteten (praktikanten var här ofta själv upptagen av egna/andra arbetsuppgifter). Ordet ”möjlighet” motiveras av att det inte gick att avgöra om eller exakt vad praktikanten uppfattade.54 Ett exempel är när en praktikant observerade hur förskolelärarna försökte få barnen att sitta ner till lunch och när en praktikant iakttog ett samtal mellan försäljare och kund.

Som ”i interaktion” markerades den tid då praktikanten var involverad i interaktion med andra individer. Markeringen innebär att parterna interagerade med stöd av tal, kroppsspråk och/eller artefakter – markeringen innebär alltså inte enbart tal. Den markerade tiden inkluderar därmed även tid då t.ex.

54 För audioinspelade data används denna variabel enbart för möjligheten att uppfatta talad interaktion eftersom data från audioinspelningen och fältanteckningarna inte utgjorde tillräckligt underlag för att markera vad praktikanten iakttog.

praktikanten tyst gav handledaren ett verktyg eller när ett barn tyst bläddrade i den bok praktikanten höll i. Denna breda definition av interaktion motiveras av det faktum att långt ifrån all interaktion var muntlig.

Som separat variabel inom ”i interaktion” har också markerats ”övervakat” utförande av uppgift, dvs. tid då båda parter var fokuserade på samma arbetsuppgift och övervakade/iakttog den andres utförande utan att direkt interagera. Ofta turades man här om att utföra arbetet. Exempel är då handledaren iakttar när en praktikant byter en lampa eller när en praktikant skalar ett ägg åt ett barn som tittar på.55 Denna separata variabel för tyst inter-aktion motiveras av parternas närhet och gemensamma fokus på utförandet av en arbetsuppgift och att denna interaktion ofta ackompanjerades av transaktionellt samtal i relation till uppgiften.56 Även om sådant tal sällan förekom under gemensamma förflyttningar mellan byggnader/aktiviteter har sådan rörelse dock markerats som ”i interaktion” då även detta innebär närhet, koordination och gemensamt fokus (variabeln ”förflyttning” i figur 5.2).57

5.2.3.2. Interaktionsparter

Vem som interagerade med praktikanten och hur länge interaktionen varade markerades med flera variabler; i figur 5.2 syns dessa under klammern under ”i interaktion” (t.ex. handledare (HL), arbetskamrat (AK), kund/besökare). Då flera anställda agerade som handledare under olika inspelningstillfällen i livsmedelsbutiken innebär beteckningen HL inte en och samma person där. På samma sätt innebär AK samt ”kund/besökare/barn” olika individer på varje praktikplats. För förskolan, där praktikanten till skillnad från på de övriga praktikplatserna ofta interagerade med flera personer samtidigt, gjordes åtskillnad mellan de tre variablerna ”1 barn”, ”2 eller flera barn” samt ”handledare/arbetskamrat och barn samtidigt”.

5.2.3.3. Muntlig interaktion

För att få en uppfattning av praktikanternas möjligheter att delta och lära i muntlig interaktion har även omfattningen av talat språk markerats. Talade

55 När sådant arbete utfördes utan att någon iakttog har det kategoriserats som ”Ej i interaktion” oavsett fysiskt avstånd mellan parterna.

56 Så var däremot inte fallet med variabeln ”Möjlighet iaktta aktivitet/höra tal” (som kategoriserats som ”Ej i interaktion”).

57 Förekom i störst omfattning i kyrkan och i avsevärt mindre omfattning på de andra praktikplatserna. För audioinspelade data användes inte denna variabel då det var svårt att avgöra exakt när förflyttning påbörjades/avslutades om den inte inramades av muntliga yttranden/ljud.

yttranden markerades inom transaktionellt tal respektive relationellt tal (se figur 5.2). Vid kortare, ”naturliga” pauser i samtalet har uppehåll i markeringen inte gjorts.

Yttranden markerade som transaktionellt tal handlar om arbetsuppgifters utförande (Koester 2006). Här skapades variabler för att kunna studera möjligheter att agera i och förstå verksamheten, t.ex. variabler som handledares/ arbetskamraters och praktikantens instruktioner/uppmaningar och utbyte av information (se figur 5.2: ”HL/AK ger PR instruktion/uppmaning”, ”HL/AK förklarar varför göra något/ger info”, HL/AK efterfrågar info från PR” samt ”PR frågar HL/AK om utförande/info,”PR ger HL/AK info”, ”PR ger HL/AK instruktion/uppmaning/erbjuder sig göra något”).

I den sistnämnda variabeln ryms också praktikantens initiativ i form av muntliga erbjudanden att utföra en uppgift, t.ex. ”Jag tar sopor”. Frågor då handledare erbjöd praktikanten sin hjälp, t.ex. ”Ska jag hämta mer [till dig]?”, inkluderades i variabeln ”HL/AK frågar om PR vill ha hjälp/allt ok”.

De yttranden som markerats som ”HL/AK ger PR positiv respons” kan relateras till en kommentar/bedömning av utförandet av en arbetsuppgift, t.ex.”Så fint det blir [när du städar].” Tilläggsinstruktioner har kategoriserats som ”instruktion”. Ett exempel är handledarens rättelse om var prislappar skulle placeras: ”Nej, över det svenska priset, (visar med lillfingret på lappen) över

det svenska priset sätter du dom”.

Interaktionen med kunder/besökare/barn har genomgående markerats som transaktionella. En separat variabel ”PR i samtal med kunder/besökare/barn” har här använts. Inom denna variabel har endast markerats tid för varje yttrande, inte vem som talade eller typ av yttrande. Anledningen till detta är bl.a. den begränsade omfattningen av denna interaktion på samtliga praktikplatser förutom förskolan.

Yttranden som markerats som relationellt tal kan beskrivas som tal med ett huvudsakligt relationsskapande/-uppehållande syfte. Dessa yttranden ägde nästan uteslutande rum mellan praktikant och handledare eller arbetskamrat.58

Även här har endast omfattningen av tal markerats, dvs. inte vem som talar. Däremot har samtalen kategoriserats efter samtalsämne eftersom dessa kan antas påverka möjligheterna till att delta i relationella samtal. Variabeln ”ej arbetsplatsanknutet” relationellt tal kan t.ex. vara yttranden om lunchmat eller familj.

Övriga variabler kan i olika hög grad relateras till den specifika arbetsplatsen. Variabeln ”arbetsplatsanknutet” innebär ofta kommentarer om saker eller

58 I enstaka fall med kund/besökare. En jämförelsevis större del av den transaktionella interaktion som praktikanten på förskolan hade med barnen kan dock sägas inkludera ett relationellt syfte. Se vidare 5.2.5 och 6.2.4.6.

personer på arbetsplatsen, t.ex. att skjortan i klädbutiken ”Ser ut som en

pyjamas”.

Som ”nära arbetsplatsanknutet” har markerats yttranden där ämnet ligger nära verksamheten och där vokabulären bedömts kunna användas i arbetsplatsanknutna samtal, t.ex. yttranden i ett lunchsamtal på förskolan om föräldrars behov av nattdagis.

De ”hälsningar” som förekom i materialet var företrädesvis mycket korta och bestod ofta av ”Hej” och responsen ”Hej”. Även variabeln ”artighetsmarkör” rymmer mycket korta yttranden som ”Tack”, ”Ursäkta” och ”Varsågod”, företrädesvis när man stod ivägen för varandra.

Variabeln ”omsorg om praktikanten” handlar om praktikantens fysiska välmående. Ett exempel här är arbetskamratens fråga till praktikanten som iförd t-shirt putsar fönster utomhus ”Är det inte kallt?”.

Slutligen har även ”om (lära) språk” förts till relationellt tal eftersom dessa samtal inte uppstod för att praktikanten skulle kunna utföra arbetsuppgifterna. Ett exempel är ”Då ber du din man att ni pratar svenska hemma” eller en lunchdiskussion om vad lingon heter på andra språk.

5.2.3.4. Arbetsuppgift

Slutligen har även markerats vilka arbetsuppgifter praktikanterna var sysselsatta med under praktikvistelsen (se figur 5.2). Eftersom arbetsplatsernas verk-samhet skilde sig åt är variablerna olika för de olika platserna. För tre av praktikplatserna är dock flera variabler gemensamma, t.ex. ”städar/håller rent”, ”sopsortering”, ”hjälper kund/besökare”. Gemensamma variabler för samtliga praktikplatser är tid för ”privat ärende/rast” (t.ex. mobilsamtal under arbetstid och lunch) samt tid när praktikanten inte hade någon uppgift (t.ex. letade efter/väntade på handledaren) under arbetstid. Tiden har markerats från och med en eventuell instruktion.