Genomförande

Som tidigare nämnts genomfördes studien i två steg; en pilotstudie och en huvudstudie som tillsammans bidrar med underlag för utforskandet av studiens frågeställningar. Data för pilotstudien samlades in från november 2007 till mars 2008. Data för huvudstudien samlades in under september 2008 till juni 2009.

Utifrån min förförståelse formulerades frågeställningar inför den pilotstudie som föregick huvudstudien. Pilotstudien genomfördes på en förskola och guidades av relativt öppna frågeställningar där det huvudsakliga syftet var att pröva hur förskolelärares språkbruk kunde studeras och hur en förskole-praktikants kommunikativa behov kunde identifieras (Svendsen Pedersen 2007). Intresset var då riktat mot möjligheter att identifiera och i undervisningen arbeta med t.ex. den vokabulär, de autentiska fraser och de grammatiska strukturer som praktikanten behövde behärska för att bättre kunna hantera olika situationer på praktikplatsen. Pilotstudien genomfördes i princip på samma sätt som huvudstudien (se kommande avsnitt i detta kapitel), dvs. genom observation och videoinspelning på praktikplatsen, observation i skolan samt intervjuer med deltagarna.

Under pilotstudien blev det emellertid tydligt att praktikantens begränsade andraspråksfärdighet inte utgjorde någon svårighet; interaktionen med barnen fungerade och praktikanten upplevde inte att hon behövde lära sig några fraser i skolan för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Dessutom skilde sig praktikantens arbetsuppgifter avsevärt från de anställda förskolelärarnas uppgifter. Det blev också tydligt att praktikantens möjligheter att samtala på svenska med de vuxna var ytterst begränsade. Slutligen var pilotstudien värdefull då den gav möjlighet att pröva ut teknisk utrustning för audio- och videoinspelningar. Utifrån erfarenheterna från pilotstudien omformulerades syfte och frågeställningar (se 1.1)

Data från pilotstudien har dock senare inkluderats i huvudstudien då dessa bedömdes kunna användas på samma sätt som data från övriga fallstudierna. Visserligen gjordes endast ett inspelningstillfälle på förskolan, vilket omöjliggjorde en longitudinell undersökning med möjlighet att studera eventuella förändringar i interaktionsmönstren över tid, men praktikperioden på förskolan utgör ändå ett exempel på en ”naturligt avslutad” praktikplacering om än över kortare tid. Pilotstudien redovisas även i Sandwall (2010).

4.1.1. Urvalsprocessen

Valet att utforska och problematisera praktik inom allmän eller s.k. ”vanlig”sfi istället för praktik som genomförs inom ramen för s.k. bransch- eller yrkesinriktad sfi, motiverades av att inriktad sfi med praktik vanligtvis uppfattas som lättare att utforma. När en grupp studerande har gemensamma eller liknande mål, intressen och typer av praktikplats kan det upplevas som lättare att t.ex. fokusera relevant vokabulär, hitta lämpliga läromedel och annat material, att skapa meningsfulla praktikuppgifter och att på andra sätt knyta undervisningen till aktuella praktikplatser och kommande arbetsplatser. Utformningen av undervisning inom allmän sfi, där studerande oftast har helt olika typer av praktikplatser som lärarna dessutom har mycket begränsad kunskap om (se 7.2), blir en större utmaning. Eftersom sfi är en liten verksamhet i många kommuner finns dessutom långt ifrån alltid möjlighet att skapa sådana olika inriktningar vilket innebär att individanpassningen kan behövas göras inom en eller få sfi-grupper. Genom att välja att studera praktik och allmän sfi hoppades jag kunna bidra till en diskussion av relevant sfi-undervisning kopplat till praktik för denna större och ”svårare” målgrupp.

Beslutet att genomföra studien i Göteborg grundades främst på fördelarna med att jag då kunde utnyttja mitt kontaktnät inom vuxenutbildningen för att få kontakt med sfi-lärare, s.k. coacher (ansvariga för bl.a. praktikanskaffningen, se 1.3.3) och studerande.

För att besvara forskningsfrågorna ansågs tillgång till interaktion på olika typer av arbetsplatser och olika utbildningsanordnare viktig. I övrigt formulerades inga strikta kriterier för urval av deltagare i studien även om variation avseende de sfi-studerandes utbildningsbakgrund, förstaspråk, kön och arbetslivserfarenhet eftersträvades.

Urvalsprocessen för pilotstudien och huvudstudien skedde på liknande sätt. Inför höstterminerna 2007 (pilotstudien) respektive 2008 (huvudstudien) kontaktades tre sfi-lärare som jag tidigare träffat i olika sammanhang. Samtliga var intresserade av att veta mer om projektet och eventuellt delta och tre av anordnarna bjöd in till arbetslagsmöten (för den fjärde anordnaren ordnades istället möte med studerande, se nedan).

På arbetslagsmötena deltog sfi-lärare och coacher samt i ett par fall även studierektor/rektor. Inför pilotstudien presenterades studiens fokus som öppet men i huvudsak inriktat på förskolepraktikantens kommunikativa behov i relation till förskolelärarnas språkbruk och sfi-undervisningens möjligheter att arbeta med sådant språkbruk. Även inför huvudstudien formulerades studiens intresse som relativt öppet, men med fokus på praktikanternas möjligheter att delta i interaktion på praktikplatserna och sfi-undervisningens möjligheter att stödja interaktionen.

Under mötena fick jag en första värdefull inblick i anordnarnas verksamhet, en bas för fortsatta personliga kontakter liksom möjlighet att diskutera frågor om projektet med de aktuella aktörerna. Med utgångspunkt i lärares och coachers kännedom om de studerande och om de tillgängliga praktikplatserna diskuterades vilka studerande som skulle kunna tänkas samtycka till att delta i projektet, vilken typ av praktikplats som kunde vara aktuell för respektive studerande och huruvida den praktikansvariga där kunde antas samtycka till videoinspelningar.

I det inledande samtalet med den fjärde anordnaren föreslog den aktuella läraren att jag istället skulle besöka en lektion så att de studerande själva kunde träffa mig och bilda sig en uppfattning om projektet. På lektionen presenterades projektet och de studerande berättade om sina önskemål om praktikplatser. Under lektionen småpratade jag också med några av de studerande samtidigt som jag fick möjlighet att diskutera med coachen vilka studerande som skulle kunna bli aktuella för deltagande.

Coacherna hos respektive anordnare frågade därefter var sin studerande om de var intresserade av att träffa mig för att diskutera ett eventuellt deltagande i studien. Samtliga studerande sa ja till en första träff och coacherna arrangerade möten där jag kunde prata i enrum med de studerande.42 För att beskriva syftet med studien och förutsättningarna för deras deltagande använde jag mig av ordlistor på svenska och de studerandes förstaspråk (se exempel i Bilaga 1). Här fanns ord som kunde vara okända för de studerande men viktiga inför beslutet om deltagande, t.ex. anonym, tillstånd, forskare, observera, bandspelare. De studerande använde också ordlistan för att ställa frågor. Samtliga studerande sa efter samtalet ja till att delta i studien.

Coacherna genomförde därefter s.k. praktiksamtal med de studerande. Dessa genomfördes på olika sätt (se vidare 6.1.1.1) och jag deltog i två av dem.

Coacherna kontaktade därefter praktikplatserna, berättade kort om projektet och frågade om jag kunde följa med coachen och praktikanten på ett första möte på praktikplatsen, s.k. introduktionsmöten (se vidare 6.1.1.1). Under detta möte beskrev jag projektet återigen. De ansvariga på praktikplatsen godkände att inspelningar genomfördes och ombads förklara syftet med min närvaro för samtliga anställda på arbetsplatsen.

Sammantaget bemöttes mitt projekt av en mycket positiv inställning hos såväl anordnare och studerande som praktikplatser. Den motivering som coachen hos pilotstudiens anordnare gav till att delta en andra gång i huvudstudien kan kanske sammanfatta utbildningsanordnarnas inställning till projektet: ”Det här är jätteviktigt för oss också”. Det var också förvånansvärt

42 Samtalet ägde rum i skolans lokaler (Merilinka, Noor), i café nära praktikplatsen (Roya), på praktikplatsen (Toma).

okomplicerat att få tillträde och tillstånd att göra inspelningar och observationer såväl i skolmiljö som på praktikplatserna (jfr Roberts 2010:213). De farhågor som handledarna i de båda butikerna hade handlade om att min närvaro och inspelningarna skulle störa kunder, dvs. en oro för minskade intäkter. En enda person, en anställd på en annan avdelning i förskolan, var kritisk till videoinspelningen varpå jag flyttade kameran så att den inte fokuserade henne vid inspelning i det gemensamma lunchrummet.

Kontakten med en femte utbildningsanordnare ledde dock inte till någon ytterligare deltagare i studien. Anledningen var att den ansvariga för det café där den studerande erbjudits en praktikplats, valde att avstå från att delta i studien eftersom han var orolig för att inspelningarna skulle störa kunderna.

I samband med analysen av fallstudierna uppstod senare ett behov av att komplettera data varför jag under höstterminen 2010 återigen kontaktade anordnarna för att få kontakt med en praktikant vars språkfärdighet (1) kunde betecknas som motsvarande C-kursens nivå (se 1.3.2.2), (2) trivdes på sin praktikplats och (3) ansåg sig lära sig svenska där. Bakom detta försök att rekrytera ytterligare en deltagare till studien låg också en önskan att hitta en praktikplats av en annan typ än i de fyra övriga fallstudierna. Anordnarna uppgav sig dock inte hitta någon praktikant som uppfyllde dessa kriterier varför denna studie begränsats till fyra fallstudier.

4.1.2. Deltagare

Tre sfi-anordnare, alla med lång erfarenhet av att anordna sfi-undervisning i kommunen, deltog i studien, varav en av anordnarna deltog både i pilotstudien och i huvudstudien. Sfi-lärarna, coacherna samt deras utbildning och erfarenhet beskrivs i 7.1.

Tabell 4.1 nedan ger översiktlig information om de deltagande praktikanterna och deras praktikplatser. Här framgår bl.a. att den yngsta deltagaren var 23 år vid studiens start medan övriga var drygt 40 år. Deltagarnas utbildningsbakgrund varierade mellan kort skolgång och universitetsutbildning. Även yrkeserfarenhet och typ av praktikplatser såg olika ut för olika deltagare även om två av praktikplatserna utgjordes av säljverksamheter; livsmedel respektive kläder. Studiens deltagande praktikanter och praktikplats-verksamheter presenteras mer utförligt i avsnitt 6.1.2. Samtliga namn är fingerade, såväl deltagande sfi-studerande, lärare, coacher, handledare, arbetskamrater och förskolebarn som sfi-anordnare och praktikplatser.

Tabell 4.1. Översikt av deltagande studerande/praktikanter och deras

praktikplaceringar.

Merilinka,

kvinna* ^Noor, kvinna*** ^Roya, kvinna** ^{Toma, man***} Ålder start

praktik 23 41 44 45

Språk förutom

svenska Serbiska, något

engelska ^{Dari, persiska Persiska Makedonska,} serbiska

Utbildnings-bakgrund Universitet Kortutbildad Universitet Gymnasium

Yrkes-erfarenhet Lokalvård i

Sverige ^{Hemarbete Statistik Chaufför,} väktare m.m. Start sfi,

anordnare Juni 2007,

Conversera ^{Feb 2004,} Kommunicare ^{Juni 2006,} Interaktus ^{Juni 2006,} Conversera Godkänd nivå svenska vid start praktik B C C B Start/slut praktik, veckor Dec

2007-feb 2008; 7 v. ^{Okt 2008-}feb 2009; 20 v. ^{Sep 2008-}jan 2009; 19 v. ^{Okt 2008-}dec 2008; 10 v. Praktikplats Förskola,

Minimi ^Livsmedels- butik, Matik ^Klädbutik, Clothes ^{Vaktmästeri,} Höjdkyrkan

*Pilotstudie, började hos annan anordnare. ** Började hos annan anordnare, ca 1 års uppehåll i studierna innan omstart. ***Haft andra praktikplaceringar innan denna.