ursprungsfolks sedvänjor och särdrag vid utdömande av straff
Artikel 9
I den mån det är förenligt med det nationella rättssystemet och internationellt erkända mänskliga rättigheter skall de metoder som traditionellt tillämpas av berörda folk för beivrande av brott, som begåtts av deras medlemmar, respekteras.
Dessa folks sedvänjor i fråga om bestraffning skall beaktas av myndigheter och domstolar som handlägger sådana ärenden och mål.
Artikel 10
När medlemmar av dessa folk ådöms i allmän lagstiftning stadgat straff, skall hänsyn tas till deras ekonomiska, sociala och kulturella särdrag.
Företräde skall ges andra straffmetoder än fängelsestraff.
5.3.1 Innebörden av artiklarna
Artikel 9 innebär att hänsyn om möjligt skall tas till ursprungsfolkens sedvänjor när det gäller bestraffning.
Enligt artikel 10 punkt 1 skall hänsyn tas till berörda folks ekonomiska, kulturella och sociala särdrag när medlemmar av dessa folk döms till straff. I artikel 10 punkt 2 anges att företräde skall ges åt andra straffmetoder än fängelsestraff.
Norges tillämpning
Av den norska rapporteringen avseende tillämpningen av artikel 9 och 10 framgår att det enligt norsk gällande rätt inte finns någon egentlig
möjlighet att i brottmål ta hänsyn till den tilltalades etniska bakgrund vid bedömningen av skuldfrågan. Däremot finns vissa möjligheter att ta hänsyn till den tilltalades sociala och kulturella bakgrund vid val av påföljd. Vidare uppges det att någon samisk sedvänja, så vitt känt, aldrig åberopats i ett brottmål vid norsk domstol. I Høyesteretts praxis uppges det inte heller förekomma något fall där hänsyn tagits till samisk bakgrund som en förmildrande omständighet.
ILO:s expertkommitté har i sina kommentarer till Norges rapportering inte ifrågasatt den norska tillämpningen av artikel 9 och 10.
Min analys
Av konventionstextens lydelse i artikel 9 och ILO:s expertkommittés kommentarer till Norges tillämpning av artikeln drar jag slutsatsen att särskilda metoder för bestraffning byggda på sedvanerätt bara behöver beaktas om dessa omständigheter åberopas i mål där någon medlem av ursprungsfolket är instämd.
När det gäller kravet i artikel 10 om att hänsyn skall tas till ursprungsfolks ekonomiska, sociala och kulturella särdrag vid ådömande av straff, anser jag mot bakgrund av den norska tillämpningen av artikeln, att det räcker med att man enligt nationell lagstiftning kan ta sådana hänsyn vid bestämmande av påföljd för brott.
5.3.2 Motsvarande svenska bestämmelser
I svensk rätt gäller principen om proportionalitet och förutsägbarhet. Det innebär bl.a. att det skall råda en rimlig proportion mellan brottet och straffet och att lika fall skall behandlas lika.
Enligt 29 kap. 1 § brottsbalken (BrB) skall straff, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets och den samlade brottslighetens straffvärde. Vid bedömningen av straffvärdet skall särskilt beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde insett om detta samt de avsikter eller motiv som han haft.
Det finns inte några bestämmelser som innebär att samiska metoder för beivrande av brott skall beaktas av domstolen när straff bestäms.
Bestämmelsen i första punkten i artikel 10 som berör ådömande av straff motsvaras närmast av de regler som finns 29 kap BrB rörande straffmätning. Den andra punkten i artikel 10 motsvaras närmast av de regler som finns i 30 kap. BrB om val av påföljd för brott.
I 29 kap. BrB anges förmildrande och försvårande omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av straffvärdet samt omständigheter som utöver straffvärdet ska beaktas vid straffmätningen.
I 29 kap. 5 § första stycket punkt 8 BrB anges att rätten i skälig omfattning kan beakta annan omständighet, än som tidigare angivits i paragrafen, som påkallar att den tilltalande får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar.
Hovrätten för Västra Sverige har i RH 1990:125 uttalat att den tilltalades kulturella bakgrund synes vara en sådan omständighet som kan beaktas enligt 29 kap. 5 § punkt 8 BrB.
Med detta synsätt bör också en sames kulturella bakgrund i särskilda fall kunna beaktas vid straffmätningen.
Ett exempel på detta skulle kunna vara att en renskötande same gör sig skyldig till jaktbrott genom att döda rovdjur utan tillstånd.
Renskötseln är en del av den samiska kulturen och som ett led i renskötseln har samer jagat rovdjur. Detta skulle kunna beaktas vid straffmätningen som en omständighet som påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar (29:5 punkt 8 BrB).
När det gäller val av påföljd för brott skall rätten enligt 30 kap. 4 § BrB fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Detta gäller generellt vid val av påföljd, således även för samer som gjort sig skyldiga till brott.
De omständigheter som kan tala för en lindrigare påföljd är i första hand sådana som är hänförliga till den tilltalades person. I 30 kap. 4 § anges att de omständigheter som anges i 29 kap. 5 § skall beaktas som skäl för val av lindrigare påföljd än fängelse.
Detta innebär att sådana hänsyn som skall beaktas vid straffmät-ningen, inbegripet omständigheter som omfattas av punkten 8, också skall beaktas som skäl för att välja en lindrigare påföljd än fängelse.
Likaväl som en sames kulturella bakgrund i särskilda fall kan beaktas vid straffmätningen bör följaktligen den kulturella bakgrunden också i särskilda fall kunna beaktas som skäl för en lindrigare påföljd än fängelse.
5.3.3 Min bedömning
Det finns inget som tyder på att samerna i Sverige i dag har några speciella sedvänjor för beivrande av brott eller bestraffning. Artikel 9 saknar därmed betydelse för svensk straffrättskipning.
Genom bestämmelsen i 29:5 punkt 8 BrB ges utrymme för att beakta den tilltalades kulturella bakgrund såväl vid straffmätningen som vid val av påföljd. Därutöver finns en generell regel som anger att domstolen vid val av påföljd skall fästa särskit avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse.
Jag anser därför att både kravet i artikel 10 punkt 1 och punkt 2 är uppfyllda.