Vissa situationer då en eller flera elever går för långt låter lärarna passera utan att markera särskilt tydligt eller inte alls.
Den här måndagslektionen efter lunch ändrar Peter schemat, i stället för matematik ska de ha biologi. Eftersom det är prov på genetik på onsdag vill Peter repetera med eleverna. De får gå tillbaka till sina skåp och byta böcker. Peter går till specialläraren och hämtar de elever som är där eftersom han vill att de ska vara med på hans genomgång. Till sist är eleverna på plats, men det saknas ganska många. Varken Angelica, Cecilia, Joel, Olle eller Yosef är där. Peter börjar sin genomgång drygt tio minuter efter lektionen startat och ytterligare några minuter senare kommer Angelica, Cecilia, Joel och Olle indroppandes. Peter kommenterar inte det utan kör på med sin genomgång utan att avbryta det han håller på med.
(Björkskolan, åk 9, 28 april 2008)
Eleverna som kommer sist är ungefär en kvart försenade och eftersom de inte vet att Peter har ändrat schemat har de fel material med sig. Peter gör ingen markering. Han bara fortsätter sin genomgång som om inget hänt. Att avbryta för att fråga var de varit eller påpeka att de är sena tar tid och gör att både Peters och de andra elevernas fokus flyttas från genetiken till de sena eleverna. Det faktum att Angelica, Cecilia, Joel och Olle missat att planeringen för eftermiddagens lektion ändrats blir i sig en markering. Deras sena ankomst straffar sig. Eftersom de är sena har de inte rätt läromedel och kan därför få det svårare att hänga med i genomgången, de missade också några minuter av inledningen på lektionen. Peter visar inte att han ser eleverna när de droppar in, det kan vara skönt för dem att slippa få uppmärksamhet när de är sena, men det kan också uppfattas som en markering att inte bli sedd på grund av sen ankomst.
Konsekvenserna av att en lärare avstår från att markera var gränsen går kan vara att eleverna uppfattar det som att läraren accepterar, i det här fallet, en sen ankomst. Det kan bli en signal till alla eleverna att det fungerar att komma lite när man själv vill. I det här fallet har det troligen inte den betydelsen eftersom Peter, i alla fall under mina observationer, sällan avstår från att reagera vid tillfällen då eleverna överträder gränser för vissa regler. Det är inte bara Peter och eleverna i klassen som känner varandra väl efter nästa fyra år, även eleverna känner varandra väl och vet vem som alltid är i tid och vem som ofta är sen.
Nils skriver upp instruktionerna för redovisningen och betygskriterier på tavlan. Eleverna har läst utdrag ur olika skönlitterära romaner som ska redovisas. Lektionen inleddes med ett nationellt delprov i svenska. Nu är de flesta i klassrummet upptagna med att läsa sina texter eller förbereda sin redovisning. Charlotte sitter och pratar ganska högt med Sara om hur hon planerar sin vecka och om en resa hon ska göra under påsklovet. Hon hörs i det nu tysta klassrummet. Hon verkar inte vara medveten om att hon möjligtvis kan störa sina klasskamrater som är i full gång med sitt arbete. Nils går fram till tjejerna och frågar:
- Vilka texter läser ni?
- Jag är precis färdig med den här, svarar Charlotte.
Hon går och hämtar en ny text och Nils går vidare till andra elever i klassrummet. När Charlotte kommer tillbaka till sin plats fortsätter hon att berätta på Saras uppmaning. (Furuskolan, åk 9, 31 mars 2009)
Alla elever utan Charlotte och Sara kommer igång med sitt arbete. Deras prat hörs tydligt i klassrummet som i övrigt är helt tyst. De andra eleverna verkar inte ta någon notis om flickorna som pratar. Jag som observatör tycker att de stör och väntar på att Nils ska säga till dem att vara tysta. Han går mycket riktigt fram till flickorna, men i stället för att ge dem en tillsägelse frågar han vad de läser. Han försöker få dem att börja arbeta utan att prata om vad de inte får göra. Charlotte svarar genom att hämta en ny text hon ska läsa och Sara har redan sin text framför sig. Nu blir det inte så att de börjar arbeta för Sara är mer intresserad av att höra om Charlottes planer än att läsa utdrag ur en klassiker.
Den här dagen har Charlotte varit arg på Nils eftersom hon fått reda på att hon riskerar IG i betyg i svenska. De har diskuterat tidigare under dagen och även den här lektionen inleddes med att Charlotte ville diskutera sitt betyg3. I diskussionen är hon arg och går på Nils ganska hårt. Troligtvis påverkar de diskussioner de haft tidigare under dagen den här situationen.
Nils riskerar att komma i konflikt med Charlotte igen. Han väljer att försöka få igång flickornas läsande och på så vis även få deras tystnad på köpet. Nils är
3
här undanglidande i sin relation till Charlotte. Hon är en självmedveten elev som gör det besvärligt för honom när han sätter emot. Den här dagen har han fått kämpa och ta emot mycket i deras diskussioner. Här gör han ett val som också får konsekvenser för de andra eleverna eftersom de måste läsa vidare samtidigt som Sara och Charlotte sitter och småpratar och stör dem som vill jobba i lugn och ro. Förtroendet för Nils kanske kan riskera att minska när de ser att samtalet mellan flickorna får fortgå utan att Nils sätter en gräns. Risken finns också att Charlotte och Saras förtroende för Nils minskar då de märker att de kan göra som de vill.
Det är första dagen efter höstlovet och snart ska lektionen börja. Sofia har redan skrivit upp dagens schema på tavlan och hon lägger till ”byta platser”. Sofia ritar också upp en karta över bänkarna i klassrummet på tavlan.
När det är dags att börja hälsar Sofia på eleverna, hon samlar in en del lappar som kommer från elevernas föräldrar. När hon gjort det är det dags att byta platser. Sofia ställer sig vid sitt skrivbord och talar om att den här gången är det många av eleverna som inte får den plats de önskat, och det beror på att Sofia och hennes kollega Ola inte tror att det kommer att fungera. Sofia skriver upp elevernas namn i kartan hon ritat. Det är ganska tyst tills Niklas ser var han ska sitta, då ropar han:
- Nej, det går inte. Jag kan inte sitta bredvid Elvis.
- Varför det? Frågar Sofia som fortfarande skriver på tavlan.
- För han är…efterbliven.
- Du! Säger Sofia skarpt och vänder sig hastigt från tavlan där hon skriver mot Niklas.
- Ja, förlåt, det var fel ord, men han är inte klok.
Sofia säger inget mer, Elvis säger inget och inte heller Niklas. När Sofia skrivit in alla namn så reser sig eleverna och drar iväg sina bänkar till den nya platsen.
(Granskolan, åk 6, 2 november 2009)
När Sofias sexor ska byta platser får de önska vem de vill sitta bredvid. De lämnar in en lapp till Sofia som sedan pusslar ihop det. Den här gången har hon och kollegan Ola inte kunnat tillmötesgå elevernas önskemål i samma utsträckning som de brukar. Lärarna känner sig rätt säkra på att de kombinationer som eleverna gärna vill ha kommer att leda till mycket prat och mindre koncentration. Eleverna tittar spänt på när Sofia skriver upp deras namn på tavlan och lite småkommentarer hörs tills Niklas höjer sin stämma och talar om vad han tycker.
Elvis visar inget som talar om hur det här känns för honom. Sofia gör en markering som tydligt visar att Niklas uttryckt sig olämpligt, att han gått för långt, men när Niklas fortsätter lämnar hon det okommenterat. När Sofia
bemöter Niklas första kommentar, att han inte kan sitta bredvid Elvis, med frågan varför i stället för att stoppa honom så förutser hon nog inte vad som ska komma. Niklas nyanserar sig och kommer med ytterligare en förolämpning och skadan är redan skedd. Niklas verkar inte medveten om vidden av det han säger, han verkar inte ha någon insikt i hur det känns för Elvis att inför publik få höra vad Niklas tycker om honom.
Vad jag kan se så följer Sofia inte upp händelsen med vare sig Elvis eller Niklas den dagen. Elvis och Sofia har en stabil relation som sträcker sig flera år tillbaka i tiden. Den här händelsen kan påverka det förtroende som Elvis känner för Sofia, det kan också vara så att han tycker att allt är Niklas fel eftersom han tycker om Sofia. Efter detta ska Elvis sitta bredvid Niklas varje dag tills de byter platser igen.
Betydelsen av att en lärare inte sätter gränser varierar beroende på vad det är för regler som överträds. I de tre fall som beskrivits här har läraren och eleverna en relation att falla tillbaka på. I Peters och Sofias fall flera år och i Nils fall är det också en lång tid, mer än ett läsår. Om läraren inte markerar och sätter gränser kan det upplevas som ett svek från eleverna. Det kan tyckas att vissa elever har en makt som läraren inte rår på och som skapar otrygghet bland de andra eleverna. Läraren har ett stort ansvar för att skolans regler upprätthålls och blir en trygg plats för eleverna där de vet vad som gäller och där de kan känna förtroende för att läraren ser dem och arbetar för dem.