Avhandlingens modell för analys

Det presenterade didaktiska ramverk som ska användas för att analysera avhandlingens data, innehåller möjligheten att beskriva, kategorisera och förstå en lärares handlingar i undervisningens olika dimensioner, utifrån personliga önskningar och förmågor eller som olika externa förväntningar och förutsättningar, allt eftersom de framträder i lärarnas berättelser (Figur 6).

I den didaktiska analysen av lärares användning av den digitala skrivtavlan utgår jag från ett händelselogiskt perspektiv, som innebär att bakom varje handling finns en intention (von Wright 1983). Den vidgade didaktiska triangeln (Hudson & Meyer 2011) bildar i avhandlingen en förståelseram för att tolka såväl lärares intentioner som handlingar i undervisningen. Utifrån avhandlingens studieobjekt, innebär det att läraren väljer att använda den digitala skrivtavlan i ett eller flera syften. Intentionen kan med hjälp av Klafkis (1997, 2002) didaktiska analys, relateras till en kritisk och en konstruktiv aspekt. I ett händelselogiskt perspektiv ses ursprunget till intentionen antingen utgå från lärarens önskningar eller utifrån förväntningar på lärarens agerande (von Wright 1983, 2004/1971). Det innebär att lärarens användning av den digitala skrivtavlan antingen utgår från en personlig önskan eller att läraren mer eller mindre förväntas använda den. Önskningarna ses som interna, d.v.s.

de utgår från den enskilda läraren. Vilka önskningar läraren har möjlighet att ge uttryck för är beroende av den enskilde lärarens erfarenheter, känslor och kunskaper. Externa förväntningar på lärarens agerande kan dels handla om hur lärarens uppdrag är formulerat i olika dokument, dels om förväntningar som uttrycks av kollegor, föräldrar eller andra i det omgivande samhället. Utifrån ett händelselogiskt perspektiv behöver lärares användning av den digitala skrivtavlan även betraktas utifrån de förutsättningar som råder på skolan.

Den vidgade didaktiska triangeln med sina tre nivåer – klassrum, skola och samhälle – används utifrån ett lärarperspektiv. Det innebär att dessa nivåer får framträda i analysen genom lärarnas berättelser, och inte som egna perspektiv. Genom avhandlingens praktiknära studieobjekt och allmändidaktiska ramverk, får de traditionella pedagogiska frågorna vad, hur och varför en annan innebörd, genom att lärares användning av ett specifikt redskap undersöks empiriskt i stället för ett ämnesinnehåll. Frågan till vad lärare använder den digitala skrivtavlan eftersöker både vilka funktioner lärare använder som vilka övergripande och huvudsakliga användningsområden tavlan har. Hur-frågan söker svar på vilka sätt dessa olika användningsområden kommer till uttryck i handlingar i undervisningen, men också i skillnader i användningen mellan lärare. Varför lärare använder den digitala skrivtavlan förstås utifrån vilka pedagogiska önskningar lärare uppfattar att den digitala skrivtavlan bidrar med, men också utifrån vad som möjliggör och begränsar lärares användning av redskapet.

I följande kapitel presenteras avhandlingens datainsamlingar och analys- metoder.

Det händelselogiska perspektivet innebär en möjlighet att analysera lärares reflektion över undervisningen för att förstå varför lärare använder den digitala skrivtavlan utifrån interna och externa villkor. Händelselogiken ses som en möjlighet att överbrygga gränserna i den vidgade didaktiska triangeln men också mellan teori och praktik, vilket är utgångspunkt för avhandlingens analytiska modell.

3.5 Avhandlingens modell för analys

Det presenterade didaktiska ramverk som ska användas för att analysera avhandlingens data, innehåller möjligheten att beskriva, kategorisera och förstå en lärares handlingar i undervisningens olika dimensioner, utifrån personliga önskningar och förmågor eller som olika externa förväntningar och förutsättningar, allt eftersom de framträder i lärarnas berättelser (Figur 6).

I den didaktiska analysen av lärares användning av den digitala skrivtavlan utgår jag från ett händelselogiskt perspektiv, som innebär att bakom varje handling finns en intention (von Wright 1983). Den vidgade didaktiska triangeln (Hudson & Meyer 2011) bildar i avhandlingen en förståelseram för att tolka såväl lärares intentioner som handlingar i undervisningen. Utifrån avhandlingens studieobjekt, innebär det att läraren väljer att använda den digitala skrivtavlan i ett eller flera syften. Intentionen kan med hjälp av Klafkis (1997, 2002) didaktiska analys, relateras till en kritisk och en konstruktiv aspekt. I ett händelselogiskt perspektiv ses ursprunget till intentionen antingen utgå från lärarens önskningar eller utifrån förväntningar på lärarens agerande (von Wright 1983, 2004/1971). Det innebär att lärarens användning av den digitala skrivtavlan antingen utgår från en personlig önskan eller att läraren mer eller mindre förväntas använda den. Önskningarna ses som interna, d.v.s.

interaktion. Kontinuitet handlar om att erfarenheter är beroende av en persons tidigare erfarenheter medan interaktion handlar om att erfarenheten samtidigt sker i relation till omgivningen. Dewey skriver:

När en individ går från en situation till en annan vidgas eller begränsas hans värld, hans omgivning. Han lever inte i en annan värld men i en annan del eller aspekt av samma värld. Det han lärt sig i form av kunskaper och färdigheter i en situation blir ett instrument för att förstå och handskas effektivt med de situationerna som följer. Processen fortgår så länge livet och lärandet pågår. (Dewey 2004/1938, s. 185)

Lärares användning av en digital skrivtavla kan utifrån Dewey förstås som en möjlighet att vidga eller begränsa undervisningen. Lärares kunskaper och färdigheter att använda en digital skrivtavla ses som en lärandeprocess, som utgår från lärarens tidigare erfarenheter. Metodiskt innebär det en svårighet att kunskaper och färdigheter betraktas som en process, vilken inte direkt är tillgänglig för observation eftersom den sker i interaktion mellan lärarens tidigare erfarenheter och användningen av den digitala skrivtavlan i klassrummet. Enligt von Wright (1983) är det lättaste sättet att ta reda på varför en människa agerar som hon gör, att fråga henne (se även Kvale & Brinkman, 2014).

I avhandlingen tillfrågades lärare om sina erfarenheter av hur den digitala skrivtavlan användes i undervisningen genom tre olika datainsamlingar (Figur 7). Den första datainsamlingen hade i syfte att kartlägga om och i så fall till vad den digitala skrivtavlan användes. Den datainsamlingsmetod som valdes var att intervjua lärare som använde den digitala skrivtavlan, men även andra berörda aktörer som rektor och ansvariga för fortbildning. Den andra datainsamlingen hade i syfte att ge en generell bild av användningen i grundskolan. För att nå så många lärare som möjligt användes en enkät bestående av såväl öppna som fasta frågor. Slutligen hade den tredje datainsamlingen i syfte att ge en fördjupad bild av hur de lärare som använder den digitala skrivtavlan utnyttjar den i sin undervisning. För detta ändamål genomfördes nya intervjuer för att följa upp resultaten och få svar på nya frågor som väckts genom de tidigare datainsamlingarna. Även om de tre forskningsfrågorna har varit vägledande vid designen av studien, är de inte avgränsade till en datainsamling åt gången, utan de olika undersökningarna hade i syfte att på olika sätt bidra till undersökningens samlade resultat. En sammanställning av avhandlingens frågor, datainsamlingar och analysmetoder ges i Tabell 1.

I syfte att åstadkomma en jämförbar population gällande erfarenhet och förutsättningar av att använda en digital skrivtavla, avgränsades studien till den kommunala grundskolan. Att förskolan, gymnasieskolan och andra huvudmän exkluderades beror på denna avhandlings syfte skälen är även pragmatiska och praktiska. Förskolans lärare exkluderades p.g.a. att de hade en annan läroplan