Fortsatt forskning

Utifrån avhandlingsarbetet har jag identifierat tre forskningsfält som jag ser som särskilt betydelsefulla för vidare forskning.

Det första forskningsfältet är didaktiskt inriktad forskning, där konkreta

metoder och arbetssätt är ett eftersatt område. Resultatet pekar mot att detta bör

göras ämnesdidaktiskt och gärna i samarbete mellan olika ämnen för att kunna synliggöra såväl ämnesspecifika som allmänna metoder. Det sjupunktsprogram Laurillard m.fl. (2013) har arbetat fram för att stödja lärares användning av digital teknik, innebär att forskningssamhället måste vara en aktiv aktör i samverkan med lärare i skolan. Som nämnts tidigare i diskussionen, framkommer ett stort behov av metoder för användning av digitala skrivtavlor i undervisning, som utgår från pedagogiska och didaktiska målsättningar. Såväl den tidigare forskningen som avhandlingens resultat pekar på att fortsatt forskning kring digitala skrivtavlor liksom andra digitala redskap i undervisningen bör bli mer ämnesdidaktiskt inriktade och relatera till elevers lärande (Fischer m.fl. 2014; Olofsson m.fl. 2011; Säljö 2010). Detta kan förslagsvis genomföras genom praktiknära och deltagarorienterad forskning. Genom en sådan samverkan kan lärare få en vetenskaplig och erfarenhetsmässig grund att stå på för att självständigt besluta till vad, hur och varför digitala redskap ska användas i undervisningen.

Den här avhandlingens utgångspunkt, vilket även bekräftas av avhandlingens resultat, är att den enskilda läraren med sin undervisnings- repertoar, kompetens och uppfattningar, har avgörande betydelse för på vilket sätt ett digitalt redskap inkluderas i undervisningen. Avhandlingen bidrar med är klargöra på vilket sätt läraren agerar i förhållande till den digitala tekniken. Vilka konsekvenser olika användningsområden, d.v.s. informationssökning, filmvisning, presentationer och digital skrivtavla, de facto har på undervisningen och för elevers lärande, har inte undersökts i avhandlingen. Såväl avhandlingens analytiska modell som identifierade användningsområden av den digitala skrivtavlan, kan tjäna som utgångspunkt för en mer aktionsinriktad forskning i klassrummet, i syfte att fördjupa didaktiska kunskaper för respektive användningsområde. Den analytiska modell som presenteras (utvidgade didaktiska triangeln i händelselogiskt sammanhang) kan vara en teoretisk modell som kan bidra till att värdera olika användningsområden i relation till olika undervisningsämnen och i olika lärar- och elevgrupper. Här kan också kvantitativa studier bidra till att utreda och förklara olika samband mellan bl.a. digitala redskap i förhållande till elevers lärande.

Det andra forskningsfältet är, vilken betydelse som den nationella IT-strategin

för skolan som har kommit under 2017 kommer att innebära för skolans digitalisering. Som jag tidigare har tagit upp i diskussionen har de lärare som

deltagit i studien inte alls hänvisat till sitt uppdrag som lärare utifrån skollagen, läroplanen, befattningsbeskrivningar etc. och i mycket liten omfattning till kommunen och sina rektorer. I datainsamlingen ställdes inte några direkta frågor angående lärarnas uppdrag, eftersom avhandlingen har undersökt skolans digitalisering utifrån lärares användning av den digitala skrivtavlan. De intervjuade lärarna ger uttryck för att skolan har blivit mycket vid dessa tillfällen kunnat diskutera till vad, hur och varför den digitala

skrivtavlan används. Utifrån dessa erfarenheter finns det inte något som tyder på någon större förändring i användningsmönster.

Likaså måste det påpekas att i den undersökta kommunen har lärarna nästan uteslutande haft tillgång till digitala skrivtavlor av ett fabrikat. Det är skillnad mellan olika fabrikat, både vad gäller de medföljande programvarorna för att skriva digitalt som vad gäller tavlans yta. Den digitala skrivtavla som lärarna har använt går att använda som en vanlig skrivtavla, vilket inte gäller alla fabrikat. Av resultatet framkommer att tavlans funktioner och funktionalitet har betydelse, vilket talar för att det skulle kunna bli ett annat resultat vad gäller användningsområden med ett annat fabrikat. Men min bedömning är att tavlorna ändå är huvudsak jämförbara. Ytterligare en faktor, som har betydelse för till vad, hur och varför en digital skrivtavla används är vilken kompetensutveckling lärarna fått. (Miller & Glover 2007). Det innebär att om lärarna fått en annan typ av kompetensutveckling än vad som givits i den aktuella kommunen kunde resultatet blivit ett annat.

För att få en tydlig bild av de generella användningsområdena och för att undvika att enskilda felkällor får stort genomslag, användes PCA och komponentsumman för att analysera den digitala skrivtavlans användnings- områden och hur de samvarierade med fyra bakgrundsfaktorer. Ett alternativ hade varit att undersöka de enskilda användningsområdena som laddade högst i respektive komponent. Konsekvensen av att använda komponentsumman är att samvariationen mellan olika användningsområden och bakgrundsvariabler inte blir lika tydlig, som om enskilda variabler hade analyserats.

Avhandlingens resultat bekräftar delvis resultat som framkommit i andra motsvarande studier. Men avhandlingen ger också ny kunskap om hur digitala skrivtavlor används av lärare i undervisning, genom att visa på fyra huvud- sakliga användningsområden, vilka användningsområden som är mer eller mindre vanligt förekommande och relationer mellan yttre och inre villkor för användningen. På så sätt kan man betrakta undersökningens resultat som en pragmatisk validering av den teoretiska modellen eftersom den visar sig användbar (Hall 2013; Kvale & Brinkmann 2014). Resultaten av denna undersökning av digitala skrivtavlors användning torde vara giltiga även för andra aspekter av skolans digitalisering. Resultatet pekar på att fortsatt forskning inom skolans digitalisering behöver uppmärksamma enskilda användningsområden inom IKT i stället för att behandla det som ett gemensamt område.

6.4 Fortsatt forskning

Utifrån avhandlingsarbetet har jag identifierat tre forskningsfält som jag ser som särskilt betydelsefulla för vidare forskning.