4 Metod
4.5 Forskningsetiska överväganden
Under avhandlingsarbetet har ett flertal forskningsetiska överväganden gjorts. Med forskningsetiska överväganden avses enligt Vetenskapsrådet ”att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla är legitima” (Hermerén 2011, s. 10). I avhandlingsprojektet har det handlat om att balansera mellan risken att skada deltagare på något sätt (individkravet) i förhållande till kunskapen, som erhålls genom forskningsarbetet (forskningskravet).
Det är lärare som har bidragit med de data som har analyserats under avhandlingsarbetet. Forskningsprojektet har bedrivits i skolmiljö, där data har samlats genom intervjuer och samtal med verksamma lärare, rektor och IT- pedagoger (intervjustudie A), intervjuer med enskilda lärare (intervjustudie B), samt genom en enkät (enkätstudie del A och del B). Vid samtliga tillfällen har alla deltagare blivit informerade om att informationen samlas in för ett avhandlingsprojekt, att det är frivilligt att delta, att de har möjlighet att kliva
av när de så önskar och att avhandlingsprojektet kommer att resultera i en avhandling, som kommer att publiceras. Vid intervjustudie A skedde detta muntligt. Inte någon respondent tvekade att delta, utan de var tvärtom positiva till att det de hade att berätta även dokumenterades. När intervju- studie B genomfördes kontaktades lärarna via e-post och informerades om att det handlade om ett forskningsarbete som det var frivilligt att delta i. Att en lärare avböjde deltagande p.g.a. att läraren inte använde den digitala skrivtavlan, är ett exempel på att läraren förstått syftet med studien och att deltagandet var frivilligt. I följebrevet till enkäten informerades om att det handlade om ett forskningsprojekt, att vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer (Hermerén 2011, s. 67ff) följdes, vilka kortfattat förklarades, men också att en deskriptiv redovisning av resultaten skulle ske till kommun- förvaltningen.
Även om intervjustudierna har genomförts i skolmiljö där elever upp till tolv år har befunnit sig, har inte någon information från elever samlats in. Det har alltså inte funnits skäl att söka tillstånd från målsmän eller göra etikprövning, vilket i annat fall normalt ska ske då forskning involverar barn under 15 år (Vetenskapsrådet 2016). Innan intervjuerna som byggde på klassrumsobservationer genomfördes informerades rektor på skolan. Vid observationstillfällena i klassrummen, innan intervjuerna med lärarna (intervjustudie A), informerades eleverna om syftet med mitt besök.
Ytterligare ett forskningsetiskt övervägande har gällt huruvida den kommun där den huvudsakliga informationen har samlats in skulle anges eller inte. I avhandlingen återfinns bakgrundsinformation och referenser som gör det möjligt att identifiera vilken kommun det handlar om. Det är även möjligt att någon enskild skola skulle kunna identifieras. I och med att resultaten i avhandlingen inte borde anses vara av känslig karaktär, eller att någon informant rimligen skulle lida skada, fanns det möjlighet att redovisa vilken kommun det handlar om. Efter diskussioner med kollegor har jag inte funnit tillräckligt starka argument att öppet ange kommunens namn.
I och med att den valda kommunen var intresserad av resultaten – i vilken utsträckning de digitala skrivtavlorna användes – och önskade en särskild rapport, vilken de även delvis finansierade, fanns risk för en intressekonflikt som redan inledningsvis uppmärksammades. Vid de inledande samtalen med tjänstemän på kommunförvaltningen klargjordes att den rapport som skulle till kommunen enbart skulle vara av deskriptiv art, och att redovisningen skulle hållas på en sådan nivå att enskilda respondenter inte skulle kunna urskiljas. I denna överenskommelse ingick, efter avrapportering till kommunför- valtningen, att datamaterialet enbart behandlas som forskningsdata. I samband med att enkäten skickades ut informerades respondenterna att informationen i enkäten skulle redovisas till kommunförvaltningen, och därefter användas för forskning. Inför enkätstudien bedömdes detta inte påverka lärarnas svar eller svarsfrekvens, eftersom frågorna inte ansågs vara av känslig natur.
Analysen av datamaterialet inleddes med det Kvale och Brinkman (2014) benämner som meningskoncentrering för respektive intervju. Meningskoncentrationen inleddes med en genomläsning av alla intervjuerna varefter meningsenheter fastställdes utifrån avhandlingens didaktiska analysmodell, vilket innebar att lärarnas användning inte enbart begränsades till undervisningens genomförande. Därefter formulerades varje meningsenhets tema, vilket var ett försök till en fördomsfri tolkning av materialet. Exempel på meningsenheter på samhällsnivå: läroplanens och politiska intentioners inverkan på undervisningen. Exempel på meningsenheter på skolnivå: rektor, kollegor och arbetslagets betydelse för lärares trivsel och utveckling i arbetet. Exempel på meningsenheter på klassrumsnivå: lärarens kompetens och pedagogiska intentioner, planering, genomförande och utvärdering av undervisning. När gemensamma tema för de olika intervjuerna hade fastställts, sammanfattades respektive intervju utifrån lärares personliga syn på undervisning. Denna bearbetning av intervjuerna resulterade i att det fanns fyra olika berättelser som kunde analyseras utifrån avhandlingens frågor. Sedan ställdes frågor till den koncentrerade intervjun utifrån den analytiska modellen men även utifrån de tidigare resultaten från enkätens fasta frågor och öppna frågeställningar.
Intervjuerna bidrar alltså både med egna resultat och med tolkningar, förklaringar och förståelse av frågor uppkomna i analysen av enkätens fasta frågor och öppna frågor och kommentarer. Denna bearbetning av data kan därmed beskrivas som en form av metodkombination där olika data ställs i förhållande till varandra och resultaten valideras (Bryman 2011; Denscombe 2009; Denzin 2012). Det redovisade resultatet av intervjustudie B återfinns framför allt i resultatredovisningen av hur och varför lärare använder den digitala skrivtavlan (se Tabell 1).
4.5 Forskningsetiska överväganden
Under avhandlingsarbetet har ett flertal forskningsetiska överväganden gjorts. Med forskningsetiska överväganden avses enligt Vetenskapsrådet ”att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla är legitima” (Hermerén 2011, s. 10). I avhandlingsprojektet har det handlat om att balansera mellan risken att skada deltagare på något sätt (individkravet) i förhållande till kunskapen, som erhålls genom forskningsarbetet (forskningskravet).
Det är lärare som har bidragit med de data som har analyserats under avhandlingsarbetet. Forskningsprojektet har bedrivits i skolmiljö, där data har samlats genom intervjuer och samtal med verksamma lärare, rektor och IT- pedagoger (intervjustudie A), intervjuer med enskilda lärare (intervjustudie B), samt genom en enkät (enkätstudie del A och del B). Vid samtliga tillfällen har alla deltagare blivit informerade om att informationen samlas in för ett avhandlingsprojekt, att det är frivilligt att delta, att de har möjlighet att kliva
händelser, d.v.s. att både data och resultat är konsistenta. Olika data har såväl bekräftat de olika kategorierna som vuxit fram, som visat att det finns kvalitativa skillnader i svaren.
Enkätstudiens frågor, urval, svarsfrekvens, bortfall och validitet, menar jag, måste diskuteras utifrån en kvalitativ utgångspunkt. Precis som Karsenti (2016) påtalar är det omöjligt att göra en totalundersökning eller göra ett representativt urval av lärare, om inte alla lärare i populationen har tillgång till en digital skrivtavla. Det innebär att resultatet måste värderas utifrån att resultatet inte är generaliserbart i statistisk bemärkelse. Dock är det 222 lärare som ingår i urvalet och har besvarat fasta frågor. 175 av dessa lärare har besvarat en eller flera av de tio öppna frågeställningarna och kommentars- möjligheterna. De fyra lärarintervjuerna kompletterar enkätstudien så att resultatet kan förstås utifrån hur lärare resonerar om sin undervisning. Det innebär att data för avhandlingen består av både bredd och djup, även om inte resultaten går att generalisera till en större population. Sannolikt har resultaten en rad beröringspunkter med lärare verksamma i andra kommuner som undervisar, eller kommer att undervisa, med en digital skrivtavla.
Med den pragmatiska utgångspunkt avhandlingen har, handlar resultatets generaliserbarhet i stället om att de argument och den logik som kommer till uttryck i att resultaten är trovärdiga och användbara (Alvesson & Sköldberg 2008; Hall 2013; Kvale & Brinkmann 2014). Detta återkommer jag till i diskussionen, efter att resultatet har presenterats.
I resultatredovisningen, när jag refererar till deltagande lärare i intervjustudie B, har lärarnas namn bytts ut. Jag har även valt att i möjligaste mån utelämna beskrivningar gällande organisationen på skolan för att skolorna inte ska kunna identifieras.