Validitet och generaliserbarhet

Som framgår av de tidigare avsnitten i kapitlet består avhandlingens data av en deskriptiv intervjustudie A med 17 respondenter, en enkät med både öppna frågor (del A) och fasta frågor (del B) samt intervjustudie B som undersökt hur fyra lärare använder den digitala skrivtavlan i sin undervisning. Såväl data som har samlats in som metoder för analys kan beskrivas som en metodkombi- nation, genom att data har analyserats med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I metodlitteratur anges metodkombination vara ett kraftfullt tillvägagångssätt för att skapa ett tillförlitligt och robust resultat (Creswell 2011; Hall 2013; Tashakkori & Teddlie 1998; Teddlie & Tashakkori 2011).

Begreppen validitet och reliabilitet har utvecklats i förhållande till bearbetning, analys och tolkning av kvantitativ data. Det är omstritt om det är lämpligt att använda begreppen i kvalitativt inriktad forskning (Bryman 2011; Kvale & Brinkmann 2014). Å andra sidan kan begreppen användas i vetenskapliga sammanhang för att diskutera vad för sorts kunskap studien kan göra anspråk på. Att visa på giltigheten mellan frågan och den insamlade empirin (validitet) samt hur pålitligt empirin har samlats in, analyserats och tolkats (reliabilitet) har i både metodkapitlet och resultatkapitlet varit centrala frågor. Kvale och Brinkman (2014) anger att valideringen sker i sju stadier från tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, validering till rapportering (s. 297 f). I såväl beskrivning av metoder som i resultatredovisningen har jag strävat efter att lämna en öppen redovisning av genomförandet av respektive datainsamling och använda beprövade analysmetoder. Lärarintervjuerna har validerats genom att de intervjuade lärarna har fått ta del av dem och ge uttryck för deras äkthet. De preliminära resultateten har diskuterats med både de intervjuade lärarna och under gruppintervjun med IT-pedagogerna. Inför de uppföljande intervjuerna hade lärarna i intervjustudie B läst igenom de tidigare genomförda intervjuerna. Under de uppföljande intervjuerna diskuterades även preliminära resultat och tolkningar.

Vidare skriver Kvale och Brinkman (2014) att begreppet reliabilitet i intervjuer främst handlar om resultatens konsistens, och genom att redovisa tillvägagångssätt kan datas tillförlitlighet diskuteras. I tolkningen av data har den utarbetade analysmodell, som bygger på den vidgade didaktiska triangeln och händelselogik, varit betydelsefull. Lärares utsagor i datamaterialet gäller specifika sammanhang i undervisningen, och de händelser som beskrivs är unika för respektive lärare. Genom analysmodellen och metodkombinationen har det varit möjligt att tolka data och uppfatta att lärarna beskriver liknande

händelser, d.v.s. att både data och resultat är konsistenta. Olika data har såväl bekräftat de olika kategorierna som vuxit fram, som visat att det finns kvalitativa skillnader i svaren.

Enkätstudiens frågor, urval, svarsfrekvens, bortfall och validitet, menar jag, måste diskuteras utifrån en kvalitativ utgångspunkt. Precis som Karsenti (2016) påtalar är det omöjligt att göra en totalundersökning eller göra ett representativt urval av lärare, om inte alla lärare i populationen har tillgång till en digital skrivtavla. Det innebär att resultatet måste värderas utifrån att resultatet inte är generaliserbart i statistisk bemärkelse. Dock är det 222 lärare som ingår i urvalet och har besvarat fasta frågor. 175 av dessa lärare har besvarat en eller flera av de tio öppna frågeställningarna och kommentars- möjligheterna. De fyra lärarintervjuerna kompletterar enkätstudien så att resultatet kan förstås utifrån hur lärare resonerar om sin undervisning. Det innebär att data för avhandlingen består av både bredd och djup, även om inte resultaten går att generalisera till en större population. Sannolikt har resultaten en rad beröringspunkter med lärare verksamma i andra kommuner som undervisar, eller kommer att undervisa, med en digital skrivtavla.

Med den pragmatiska utgångspunkt avhandlingen har, handlar resultatets generaliserbarhet i stället om att de argument och den logik som kommer till uttryck i att resultaten är trovärdiga och användbara (Alvesson & Sköldberg 2008; Hall 2013; Kvale & Brinkmann 2014). Detta återkommer jag till i diskussionen, efter att resultatet har presenterats.

I resultatredovisningen, när jag refererar till deltagande lärare i intervjustudie B, har lärarnas namn bytts ut. Jag har även valt att i möjligaste mån utelämna beskrivningar gällande organisationen på skolan för att skolorna inte ska kunna identifieras.

4.6 Validitet och generaliserbarhet

Som framgår av de tidigare avsnitten i kapitlet består avhandlingens data av en deskriptiv intervjustudie A med 17 respondenter, en enkät med både öppna frågor (del A) och fasta frågor (del B) samt intervjustudie B som undersökt hur fyra lärare använder den digitala skrivtavlan i sin undervisning. Såväl data som har samlats in som metoder för analys kan beskrivas som en metodkombi- nation, genom att data har analyserats med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I metodlitteratur anges metodkombination vara ett kraftfullt tillvägagångssätt för att skapa ett tillförlitligt och robust resultat (Creswell 2011; Hall 2013; Tashakkori & Teddlie 1998; Teddlie & Tashakkori 2011).

Begreppen validitet och reliabilitet har utvecklats i förhållande till bearbetning, analys och tolkning av kvantitativ data. Det är omstritt om det är lämpligt att använda begreppen i kvalitativt inriktad forskning (Bryman 2011; Kvale & Brinkmann 2014). Å andra sidan kan begreppen användas i vetenskapliga sammanhang för att diskutera vad för sorts kunskap studien kan göra anspråk på. Att visa på giltigheten mellan frågan och den insamlade empirin (validitet) samt hur pålitligt empirin har samlats in, analyserats och tolkats (reliabilitet) har i både metodkapitlet och resultatkapitlet varit centrala frågor. Kvale och Brinkman (2014) anger att valideringen sker i sju stadier från tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, validering till rapportering (s. 297 f). I såväl beskrivning av metoder som i resultatredovisningen har jag strävat efter att lämna en öppen redovisning av genomförandet av respektive datainsamling och använda beprövade analysmetoder. Lärarintervjuerna har validerats genom att de intervjuade lärarna har fått ta del av dem och ge uttryck för deras äkthet. De preliminära resultateten har diskuterats med både de intervjuade lärarna och under gruppintervjun med IT-pedagogerna. Inför de uppföljande intervjuerna hade lärarna i intervjustudie B läst igenom de tidigare genomförda intervjuerna. Under de uppföljande intervjuerna diskuterades även preliminära resultat och tolkningar.

Vidare skriver Kvale och Brinkman (2014) att begreppet reliabilitet i intervjuer främst handlar om resultatens konsistens, och genom att redovisa tillvägagångssätt kan datas tillförlitlighet diskuteras. I tolkningen av data har den utarbetade analysmodell, som bygger på den vidgade didaktiska triangeln och händelselogik, varit betydelsefull. Lärares utsagor i datamaterialet gäller specifika sammanhang i undervisningen, och de händelser som beskrivs är unika för respektive lärare. Genom analysmodellen och metodkombinationen har det varit möjligt att tolka data och uppfatta att lärarna beskriver liknande

och kommentarerna visas en relation mellan funktioner och till vad den digitala skrivtavlan används. Det visar sig att lärare använder datorprogram och olika digitala resurser på Internet, visar film samt skriver och ritar på den digitala skrivtavlan.

I det tredje avsnittet analyseras den digitala skrivtavlans huvudsakliga

användningsområden, utifrån svaren på enkätens fasta frågor (enkätstudie del B). Analysen av de fasta frågorna resulterar i de fyra huvudsakliga användningsområden: informationssökning, skriva och spara lektionsan- teckningar, presentationer samt filmvisning.

5.1.1 Ett digitalt nav med olika funktioner

I den inledande analysen av intervjustudie A framkommer det att den digitala skrivtavlan har flera funktioner såsom datorprojektor, filmprojektor och digital skrivyta, men också att den digitala skrivtavlan fungerar som ett digitalt nav, för att länka samman olika digitala resurser.

I analysen av intervjuerna visar det sig att för lärare har den digitala skrivtavlan inte endast ett användningsområde utan flera, vilket exemplifieras av följande citat.

Om något barn har varit ute och rest och man vill titta var de varit använder vi givetvis något kartprogram [på den digitala skrivtavlan]. Det kan jag känna är den stora skillnaden i förskoleklassen mot innan. Tidigare hade vi aldrig kartor i klassrummet. Vi hade inte ens tillgång till lexikon. […] Då hade man någon uppblåsbar badbollsjordglob. Det var det enda man kunde visa på, när någon hade varit ute och rest. Och nu kan man se en liten film från det landet. […] Så det är klart att det verkligen är ett lyft. Det är en tillgång för oss att vi har det här. Och det är också en klar fördel för oss pedagoger att kunna spara våra lektioner. Att inte ha alla dessa pärmar och lösblad som man aldrig hittar bland. (Lärare i förskoleklass, intervjustudie A)

Citatet visar att läraren använder den digitala skrivtavlan till att öppna ett datorprogram för att visa ett land på en karta, visa film och att spara lektioner. Att spara lektioner innebär att man sparar den aktuella lektionen, vilket resulterar i ett material som kan vara värdefullt att spara för att sedan kunna återanvändas. Läraren i förskoleklassen säger också att med den digitala skrivtavlan blir olika hjälpmedel, som t.ex. kartor, tillgängliga i fler klassrum än tidigare. Den digitala skrivtavlans grundläggande funktioner framträder framför allt som en datorprojektor, filmprojektor och digital skrivtavla.

En lärare i åk 6 framhåller vikten av att den programvara som följer med den digitala skrivtavlan inte får bli för styrande i undervisningen.

Jag vill inte ha ett program som styr allt. Då får jag en massa förberedelser varenda gång. För mig är detta mer ett spontanverktyg.