Intervjustudie A

Intervjustudie A genomfördes 2009 och hade initialt mycket öppna frågeställningar utifrån lärares användning av den digitala skrivtavlan i undervisningen. Lärare och annan personal var verksamma i grundskolan från förskoleklass till årskurs sex. I och med att intervjuerna tog sin utgångspunkt i lärarnas användning av den digitala skrivtavlan, har alla tre forskningsfrågor legat till grund för datainsamlingen. Även om de olika datainsamlingarna sinsemellan har haft olika syften, har det övergripande syftet varit att undersöka om de digitala skrivtavlorna används och i så fall på vilket sätt. Intervjuerna har framför allt haft betydelse för vilka frågor de följande datainsamlingarna skulle behandla. I resultatkapitlet används intervjustudie A framför allt för att besvara forskningsfrågan: Till vad använder lärare den

digitala skrivtavlan? (se Tabell 1). Intervjustudie A används också som

underlag för berättelsen i början av kapitel Diskussion.

De intervjuer som ingår i intervjustudie A består av intervjuer med lärare, en fritidspedagog och en rektor på en skola, IT-pedagoger samt dokumenta- tion från en forskningscirkel (se nedan).

Intervjuer med olika pedagoger på en skola

Av en tjänsteman på förvaltningen blev jag rekommenderad en F-6 skola som hade haft tillgång till den digitala skrivtavlan i två år. På skolan gjordes tre klassrumsobservationer och fyra intervjuer. Observationerna skedde innan intervjuerna genomfördes och utgjorde ett underlag för samtalen med lärarna. Observationerna genomfördes under tre lektioner i åk 5. Två lektioner hölls av samma lärare i matematik respektive svenska medan en lektion hölls av en skolbibliotekarie. Under lektionerna observerades till vad och hur läraren använde den digitala skrivtavlan. Observationerna dokumenterades genom skriftliga noteringar.

Intervjuer genomfördes med en lärare i åk 1, en fritidspedagog, en lärare vars lektioner som observerats i åk 5 samt skolans rektor. Alla intervjuer varade ca 30 minuter. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Inför intervjuerna med lärarna hade en intervjuguide tagits fram utifrån tidigare forskning kring digitala skrivtavlor. Lärarintervjuerna handlade om till vad lärare använde den digitala skrivtavlan, lärares pedagogiska grundsyn, samt lärares upplevelse av elevers mottagande av den digitala skrivtavlan. Intervjun med rektorn skedde i syfte att få reda på om den digitala skrivtavlan användes Användbarhet ska förstås i förhållande till denna avhandlings syfte, d.v.s. att

undersöka i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av skolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen. Forskningsfrågorna – till vad, hur och varför läraren använder den digitala skrivtavlan – är deskriptiva, d.v.s. beskrivande till sin karaktär. Att beskriva innebär att data på ett övertygande sätt formeras så att den bildar någon sorts helhet, som personer i forskarsamhället kan vara överens om och dela. En metodologisk utmaning är att alla människor har olika erfarenheter som har betydelse för deras val i en given situation (Alvesson & Sköldberg 2008). Kombinationen av den vidgade didaktiska triangeln med händelselogik har därmed en tvådelad funktion. Dels som ett redskap för att kunna beskriva, tolka och analysera tolka lärarnas handlingar, dels för att tolka och värdera deras erfarenheter som användbara i ett framtidsperspektiv.

Giltighetsanspråken grundar sig i pragmatism. Genom ett abduktivt förhållningssätt låter forskaren i metodkombination röra sig mellan teori och empiri (Alvesson & Sköldberg 2008). I enlighet med metodkombination började tolkningen av empirin induktivt för att sedan övergå till en mer deduktiv tolkning (jfr Tashakkori & Teddlie 1998). I avhandlingen innebär det att förståelsen för lärares användning av den digitala skrivtavlan utvecklas under analysen när olika data ställs mot varandra i en process med stöd i de teoretiska utgångspunkterna. Genom att utgå från både empiri och en deskriptiv teoretisk modell kan avhandlingen synliggöra mönster i lärares användning av den digitala skrivtavlan som även kan vara giltiga utanför avhandlingens empiriska data och därigenom bidra med kunskap om skolans digitalisering. Lärarnas utsagor ges mening genom didaktiken, vilken används för att beskriva vad lärare gör i undervisningen, medan händelselogiken ger möjlighet att förstå varför lärare gör som de gör. Denna pendelrörelse mellan praktik och ett deskriptivt teoretiskt ramverk ger ökade möjligheter att samtidigt fokusera avhandlingens forskningsfrågor på både empirins och teorins villkor. Ett pragmatiskt förhållningssätt till lärares agerande är att lärares handlingar betraktas som logiska och rationella utifrån läraren själv och de kontextuella förutsättningar som råder.

Enligt Hall (2013) utesluter inte ett pragmatiskt förhållningssätt möjligheten att använda flera metoder, utan metoder måste anpassas i förhållande till sammanhang och fråga. Resultat måste utifrån ett pragmatiskt perspektiv förstås som en kritisk granskning, utifrån dess mening och vilka konsekvenser det har i ett socialt sammanhang. I pragmatism handlar resultatens giltighet främst om en validering av resultaten som sker genom en reflektion över resultatens konsekvenser (Alvesson & Sköldberg 2008; Skirbekk, Gilje & Andersson 1995), vilket i denna avhandling har skett genom uppföljande intervjuer med såväl lärare som IT-pedagoger, vid seminarier när avhandlingens resultat diskuterats, genom handledning och i reflektion med verksamma lärare och lärarstudenter. Denna konsekvens- validering är något ytterligare än enbart metodisk validering. Hall (2013)

menar utifrån Deweys syn på demokrati, att resultaten därför även måste diskuteras utifrån en social och samhällelig kontext.

Med dessa utgångspunkter redogör jag för de olika datainsamlingarna och de analysmetoder jag använt för att generera avhandlingens resultat, vilka tidigare har sammanfattats i Tabell 1.

4.2 Intervjustudie A

Intervjustudie A genomfördes 2009 och hade initialt mycket öppna frågeställningar utifrån lärares användning av den digitala skrivtavlan i undervisningen. Lärare och annan personal var verksamma i grundskolan från förskoleklass till årskurs sex. I och med att intervjuerna tog sin utgångspunkt i lärarnas användning av den digitala skrivtavlan, har alla tre forskningsfrågor legat till grund för datainsamlingen. Även om de olika datainsamlingarna sinsemellan har haft olika syften, har det övergripande syftet varit att undersöka om de digitala skrivtavlorna används och i så fall på vilket sätt. Intervjuerna har framför allt haft betydelse för vilka frågor de följande datainsamlingarna skulle behandla. I resultatkapitlet används intervjustudie A framför allt för att besvara forskningsfrågan: Till vad använder lärare den

digitala skrivtavlan? (se Tabell 1). Intervjustudie A används också som

underlag för berättelsen i början av kapitel Diskussion.

De intervjuer som ingår i intervjustudie A består av intervjuer med lärare, en fritidspedagog och en rektor på en skola, IT-pedagoger samt dokumenta- tion från en forskningscirkel (se nedan).

Intervjuer med olika pedagoger på en skola

Av en tjänsteman på förvaltningen blev jag rekommenderad en F-6 skola som hade haft tillgång till den digitala skrivtavlan i två år. På skolan gjordes tre klassrumsobservationer och fyra intervjuer. Observationerna skedde innan intervjuerna genomfördes och utgjorde ett underlag för samtalen med lärarna. Observationerna genomfördes under tre lektioner i åk 5. Två lektioner hölls av samma lärare i matematik respektive svenska medan en lektion hölls av en skolbibliotekarie. Under lektionerna observerades till vad och hur läraren använde den digitala skrivtavlan. Observationerna dokumenterades genom skriftliga noteringar.

Intervjuer genomfördes med en lärare i åk 1, en fritidspedagog, en lärare vars lektioner som observerats i åk 5 samt skolans rektor. Alla intervjuer varade ca 30 minuter. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Inför intervjuerna med lärarna hade en intervjuguide tagits fram utifrån tidigare forskning kring digitala skrivtavlor. Lärarintervjuerna handlade om till vad lärare använde den digitala skrivtavlan, lärares pedagogiska grundsyn, samt lärares upplevelse av elevers mottagande av den digitala skrivtavlan. Intervjun med rektorn skedde i syfte att få reda på om den digitala skrivtavlan användes Användbarhet ska förstås i förhållande till denna avhandlings syfte, d.v.s. att

undersöka i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av skolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen. Forskningsfrågorna – till vad, hur och varför läraren använder den digitala skrivtavlan – är deskriptiva, d.v.s. beskrivande till sin karaktär. Att beskriva innebär att data på ett övertygande sätt formeras så att den bildar någon sorts helhet, som personer i forskarsamhället kan vara överens om och dela. En metodologisk utmaning är att alla människor har olika erfarenheter som har betydelse för deras val i en given situation (Alvesson & Sköldberg 2008). Kombinationen av den vidgade didaktiska triangeln med händelselogik har därmed en tvådelad funktion. Dels som ett redskap för att kunna beskriva, tolka och analysera tolka lärarnas handlingar, dels för att tolka och värdera deras erfarenheter som användbara i ett framtidsperspektiv.

Giltighetsanspråken grundar sig i pragmatism. Genom ett abduktivt förhållningssätt låter forskaren i metodkombination röra sig mellan teori och empiri (Alvesson & Sköldberg 2008). I enlighet med metodkombination började tolkningen av empirin induktivt för att sedan övergå till en mer deduktiv tolkning (jfr Tashakkori & Teddlie 1998). I avhandlingen innebär det att förståelsen för lärares användning av den digitala skrivtavlan utvecklas under analysen när olika data ställs mot varandra i en process med stöd i de teoretiska utgångspunkterna. Genom att utgå från både empiri och en deskriptiv teoretisk modell kan avhandlingen synliggöra mönster i lärares användning av den digitala skrivtavlan som även kan vara giltiga utanför avhandlingens empiriska data och därigenom bidra med kunskap om skolans digitalisering. Lärarnas utsagor ges mening genom didaktiken, vilken används för att beskriva vad lärare gör i undervisningen, medan händelselogiken ger möjlighet att förstå varför lärare gör som de gör. Denna pendelrörelse mellan praktik och ett deskriptivt teoretiskt ramverk ger ökade möjligheter att samtidigt fokusera avhandlingens forskningsfrågor på både empirins och teorins villkor. Ett pragmatiskt förhållningssätt till lärares agerande är att lärares handlingar betraktas som logiska och rationella utifrån läraren själv och de kontextuella förutsättningar som råder.

Enligt Hall (2013) utesluter inte ett pragmatiskt förhållningssätt möjligheten att använda flera metoder, utan metoder måste anpassas i förhållande till sammanhang och fråga. Resultat måste utifrån ett pragmatiskt perspektiv förstås som en kritisk granskning, utifrån dess mening och vilka konsekvenser det har i ett socialt sammanhang. I pragmatism handlar resultatens giltighet främst om en validering av resultaten som sker genom en reflektion över resultatens konsekvenser (Alvesson & Sköldberg 2008; Skirbekk, Gilje & Andersson 1995), vilket i denna avhandling har skett genom uppföljande intervjuer med såväl lärare som IT-pedagoger, vid seminarier när avhandlingens resultat diskuterats, genom handledning och i reflektion med verksamma lärare och lärarstudenter. Denna konsekvens- validering är något ytterligare än enbart metodisk validering. Hall (2013)

undervisning, men också vad lärarna ville studera under forskningscirkeln. Därefter deltog jag som ledare för två lärares arbete att undersöka den digitala skrivtavlan i förhållande till elevers lärande. Totalt var det fem möten om två timmar vardera med en träff per månad.

Mötena kan beskrivas som gemensamma reflektioner med utgångspunkt i hur den digitala skrivtavlan användes i deras undervisning. Underlaget för samtalet bestod av forskningsartiklar om den digitala skrivtavlan, vilka jag hade valt ut. Varje träff dokumenterades, dels med inspelningar och dels genom minnesanteckningar som fördes direkt på datorn. Sammanfattningar av mötesanteckningar skickades via e-post till cirkeldeltagarna ca en vecka efter varje träff. Forskningscirkeln avslutades med att deltagarna gjorde en jämförande studie i sin egen undervisning av en lektion när de använder digital skrivtavla och en motsvarande lektion utan digital skrivtavla. Förutom att lärarna själva utvärderade sitt eget arbete använde de elevresultat från läxförhör samt elevers omdömen av lektionerna för att diskutera den digitala skrivtavlans användning i undervisningen.

Analys av intervjustudie A

Samtliga intervjuer transkriberades ordagrant. Datamaterialet från inledande klassrumsobservationer och forskningscirkeln består av sammanfattningar utifrån minnesanteckningar. Analysarbetet var inledningsvis induktivt utifrån vad lärarna gav uttryck för, varefter det kom att bli allt mer deduktivt i relation till den vidgade didaktiska triangeln.

Intervjustudie A bestod i huvudsak av lärare som har en positiv inställning till den digitala skrivtavlan och uttrycker en vilja att använda den digitala skrivtavlan i sin undervisning. Lärarna har tillägnat sig förmågan att använda den digitala skrivtavlan i varierande grad. En lärare hade använt en digital skrivtavla i fem år medan andra var nybörjare. Lärarna kan i huvudsak beskrivas som tidiga användare s.k. early adopters av digital skrivtavla, vilka av Glover och Miller (2001) benämns som ”missionärer”. Det innebär att lärarna är relativt öppna för att söka olika användningsområden för att tillämpa tekniken i undervisningen. Intervjuerna med rektor och IT-pedagoger bidrar med ytterligare perspektiv till vad, hur och varför den digitala skrivtavlan används.

För att på något sätt hantera det rika materialet från flera olika respondenter skapades en sammanhängande berättelse (se inledningen till kapitlet Diskussion). Utifrån de transkriberade intervjuerna skapades krono- logiska berättelser som inleddes med lärares planering för att därefter placera olika händelser i kronologisk ordning under en skoldag respektive under en lektion. Denna bearbetning av data kan benämnas som en meningsstrukturering genom berättelse (Kvale & Brinkmann 2014), eller som en narrativ meningsanalys. Redan vid denna inledande sortering av datamaterialet kom didaktiska begrepp att ha stor betydelse i form planering, genomförande och utvärdering, den didaktiska triangelns aktörer i generellt av lärarna på skolan, men även vilken betydelse en rektor kan ha vid

implementering av den digitala skrivtavlan på skolan och för lärares användning av tavlan. Alla fyra intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervju med IT-pedagoger

Genom kommunens tjänstemän fick jag kontaktuppgifter till de som arbetade som IT-pedagoger i kommunen. I den aktuella kommunen sköts den övergripande IT-pedagogverksamheten av regionens AV-central. IT- pedagogerna var ansvariga för den kompetensutveckling om två gånger två timmar, som lärarna erbjöds i samband med att tavlan installerades.

En IT-pedagog intervjuades 2009 och fyra andra IT-pedagoger 2014. De intervjuade IT-pedagogerna hade alla mellan fem och tjugo års erfarenhet av att undervisa lärare kring IKT. Alla IT-pedagogerna hade lärarexamen men jobbade heltid på regionens AV-central. Deras uppdrag var dels inriktat mot hela regionen och dels inriktat mot enskilda kommuner som hade slutit avtal om IT-pedagogiskt stöd.

Syftet med den första intervjun, som skedde med en IT-pedagog, var att få kunskap om hur implementeringen av den digitala skrivtavlan hade gått till, hur IT-pedagogerna arbetade med lärarna på skolorna och vilka möjligheter IT-pedagogerna såg med den digitala skrivtavlan i klassrummet. Intervjun med den första IT-pedagogen tog ca 60 minuter. Den andra intervjun var en gruppintervju med fyra IT-pedagoger som genomfördes 2014. Vid grupp- intervjun presenterades de preliminära resultaten av avhandlingsarbetet och de ombads kommentera och reflektera kring det preliminära resultatet. Särskild vikt lades vid hur IT-pedagogerna uppfattade att användningen av digitala skrivtavlor förändrats på skolorna under de senaste åren. Bland annat framkom att det hade kommit flera nya läromedel som var anpassade till en digital skrivtavla. Presentationen och den följande diskussionen tog nästan två timmar. Båda intervjuerna spelades in och transkriberades.

Datainsamling i en forskningscirkel

Utöver intervjuerna samlades även data in från en forskningscirkel. Holmstrand och Härnsten (2003) beskriver forskningscirkeln som en studiecirkel där också en eller flera forskare deltar. Även om forskningscirkeln bygger på en vuxenbildningstradition som återfinns i studiecirkeln, fick den sitt namn och sin form först i slutet av 1970-talet. Det finns flera former av forskningscirklar, som alla kan karaktäriseras av en ”ömsesidig kunskaps- överföring” och ”demokratiska kunskapsprocesser” (ibid. s. 23). Forsknings- cirkeln ska även dokumenteras och publiceras i någon form av rapport. Den aktuella forskningscirkeln startade som en högskolekurs vid dåvarande Växjö universitet. Den omfattade 7,5 högskolepoäng och vände sig till verksamma lärare. Det var åtta lärare som hade anmält sig. Lärarna arbetade som klasslärare vid tre olika F-6 skolor. Vid det två timmar inledande mötet berättade lärarna om hur de använde den digitala skrivtavlan i sin

undervisning, men också vad lärarna ville studera under forskningscirkeln. Därefter deltog jag som ledare för två lärares arbete att undersöka den digitala skrivtavlan i förhållande till elevers lärande. Totalt var det fem möten om två timmar vardera med en träff per månad.

Mötena kan beskrivas som gemensamma reflektioner med utgångspunkt i hur den digitala skrivtavlan användes i deras undervisning. Underlaget för samtalet bestod av forskningsartiklar om den digitala skrivtavlan, vilka jag hade valt ut. Varje träff dokumenterades, dels med inspelningar och dels genom minnesanteckningar som fördes direkt på datorn. Sammanfattningar av mötesanteckningar skickades via e-post till cirkeldeltagarna ca en vecka efter varje träff. Forskningscirkeln avslutades med att deltagarna gjorde en jämförande studie i sin egen undervisning av en lektion när de använder digital skrivtavla och en motsvarande lektion utan digital skrivtavla. Förutom att lärarna själva utvärderade sitt eget arbete använde de elevresultat från läxförhör samt elevers omdömen av lektionerna för att diskutera den digitala skrivtavlans användning i undervisningen.

Analys av intervjustudie A

Samtliga intervjuer transkriberades ordagrant. Datamaterialet från inledande klassrumsobservationer och forskningscirkeln består av sammanfattningar utifrån minnesanteckningar. Analysarbetet var inledningsvis induktivt utifrån vad lärarna gav uttryck för, varefter det kom att bli allt mer deduktivt i relation till den vidgade didaktiska triangeln.

Intervjustudie A bestod i huvudsak av lärare som har en positiv inställning till den digitala skrivtavlan och uttrycker en vilja att använda den digitala skrivtavlan i sin undervisning. Lärarna har tillägnat sig förmågan att använda den digitala skrivtavlan i varierande grad. En lärare hade använt en digital skrivtavla i fem år medan andra var nybörjare. Lärarna kan i huvudsak beskrivas som tidiga användare s.k. early adopters av digital skrivtavla, vilka av Glover och Miller (2001) benämns som ”missionärer”. Det innebär att lärarna är relativt öppna för att söka olika användningsområden för att tillämpa tekniken i undervisningen. Intervjuerna med rektor och IT-pedagoger bidrar med ytterligare perspektiv till vad, hur och varför den digitala skrivtavlan används.

För att på något sätt hantera det rika materialet från flera olika respondenter skapades en sammanhängande berättelse (se inledningen till kapitlet Diskussion). Utifrån de transkriberade intervjuerna skapades krono- logiska berättelser som inleddes med lärares planering för att därefter placera olika händelser i kronologisk ordning under en skoldag respektive under en lektion. Denna bearbetning av data kan benämnas som en meningsstrukturering genom berättelse (Kvale & Brinkmann 2014), eller som en narrativ meningsanalys. Redan vid denna inledande sortering av datamaterialet kom didaktiska begrepp att ha stor betydelse i form planering, genomförande och utvärdering, den didaktiska triangelns aktörer i generellt av lärarna på skolan, men även vilken betydelse en rektor kan ha vid

implementering av den digitala skrivtavlan på skolan och för lärares användning av tavlan. Alla fyra intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervju med IT-pedagoger

Genom kommunens tjänstemän fick jag kontaktuppgifter till de som arbetade som IT-pedagoger i kommunen. I den aktuella kommunen sköts den övergripande IT-pedagogverksamheten av regionens AV-central. IT- pedagogerna var ansvariga för den kompetensutveckling om två gånger två timmar, som lärarna erbjöds i samband med att tavlan installerades.

En IT-pedagog intervjuades 2009 och fyra andra IT-pedagoger 2014. De intervjuade IT-pedagogerna hade alla mellan fem och tjugo års erfarenhet av att undervisa lärare kring IKT. Alla IT-pedagogerna hade lärarexamen men jobbade heltid på regionens AV-central. Deras uppdrag var dels inriktat mot hela regionen och dels inriktat mot enskilda kommuner som hade slutit avtal om IT-pedagogiskt stöd.

Syftet med den första intervjun, som skedde med en IT-pedagog, var att få kunskap om hur implementeringen av den digitala skrivtavlan hade gått till, hur IT-pedagogerna arbetade med lärarna på skolorna och vilka möjligheter IT-pedagogerna såg med den digitala skrivtavlan i klassrummet. Intervjun med den första IT-pedagogen tog ca 60 minuter. Den andra intervjun var en gruppintervju med fyra IT-pedagoger som genomfördes 2014. Vid grupp- intervjun presenterades de preliminära resultaten av avhandlingsarbetet och de ombads kommentera och reflektera kring det preliminära resultatet. Särskild vikt lades vid hur IT-pedagogerna uppfattade att användningen av digitala