Sammanfattning av tidigare forskning

Komplexiteten i till vad, hur och varför lärare använder av de digitala skrivtavlorna, kan förstås utifrån att lärares undervisning inte bara är relaterad till läraren. Med utgångspunkt från det tidigare avsnittet (2.1.6), där lärares undervisning kunskap och lärande förstås utifrån fyra olika nivåer, sammanfattar jag här den tidigare forskningen om lärares undervisning i relation till digitala skrivtavlor och vilka behov av ytterligare forskning som här har identifierats.

Första nivån: Undervisningen

Såväl lärare som elever har enligt studierna generellt en positiv inställning till de digitala skrivtavlorna. Både lärare och elever anger att den digitala skrivtavlans styrka ligger i ökade visualiseringsmöjligheter och multimodalitet i helklassundervisning, vilket ökar möjligheterna att variera undervisningen. I forskningen uppmärksammas att den digitala skrivtavlans möjligheter inte med automatik innebär ett pedagogiskt mervärde i undervisningen, utan det handlar om hur den används.

Forskningsgenomgången visar på flera svårigheter i tidigare forskning riktade mot undervisningens genomförande, vilket bl.a. handlar om metodiska problem att identifiera förändringar i undervisningen avgränsat till ett redskap. Även om forskningsresultateten visar att både lärare och elever generellt har en positiv inställning till den digitala skrivtavlan och att lärare som använder den regelbundet ger uttryck för att den innebär en kvalitativ förändring av undervisningen, har forskningen haft svårt trots ett stort antal klassrumsobservationer, att identifiera vad förändringen består utav. Ett angränsande metodproblem handlar om att den digitala skrivtavlan har flera olika användningsområden. I forskningen särskiljs inte olika användnings- områden från varandra, vilket begränsar möjligheten att förstå enskilda användningsområdens möjligheter och begränsningar. Ytterligare ett exempel på den tidigare forskningens metodologiska problem är svårigheten att belägga förändringar av elevers resultat till följd av den digitala skrivtavlan. Problemet handlar här om att experimentellt avgränsa en enskild förändring i undervisningen och hur den uteslutande har betydelse för elevers resultat. Det

finns alltså ett behov av alternativa sätt att undersöka undervisning med en digital skrivtavla för att synliggöra och förstå kvalitativa skillnader i hur den digitala skrivtavlan används.

Andra nivån: Lärarna och deras kompetens

I forskningen kategoriseras lärare vanligtvis in i tre grupper: de som tidigt anammar den digitala skrivtavlan, de som kan tänka sig att använda tavlan om de får stöd och hjälp och de lärare som är kritiska och ovilliga att integrera redskapet i undervisningen. Den främsta anledningen till om och på vilket sätt den digitala skrivtavlan används är enligt tidigare forskning, lärares IKT- kompetens. Det innebär att till vad och hur den digitala skrivtavlan används skiljer sig åt mellan olika lärare beroende på inställning och kompetens.

Ett grundläggande problem i forskning är att de forskningsfrågor och de teoretiska utgångspunkter som används i en studie, samtidigt möjliggör och begränsar den kunskap som genereras. Ett ofta förekommande underförstått antagande i tidigare genomförd forskning om digitala skrivtavlor i skolan är, att läraren borde använda den digitala skrivtavlan oftare och i fler samman- hang (se t.ex. Yang, Wang & Kao 2012). Det mer komplexa problemet med lärares inställning till den digitala skrivtavlan har däremot endast i begränsad omfattning behandlats. Att kategorisera lärarna i tre grupper utifrån hur snabbt integreringen av redskapet i undervisningen sker, är ett sätt som har använts i tidigare forskning och som också har använts för att tillskriva lärare olika egenskaper. Ett alternativt sätt är att närma sig frågan om lärares inställning är att undersöka vad lärare uppfattar att den digitala skrivtavlan bidrar med i undervisningen, vilket mer handlar om redskapets möjligheter och begränsningar, som lärarna tar ställning till i relation till vad de uppfattar vara god undervisning.

Tredje nivån: Skolan, dess organisation, kultur och uppdrag

Den digitala skrivtavlan har på relativt kort tid blivit ett redskap som har fått stor spridning i skolor globalt. Detta har skett genom storskaliga nationella projekt, större lokala projekt för en region eller på eget initiativ från enskilda skolor och lärare, där kostnaden för tavlorna många gånger har tagits inom ramen för den ordinarie skolbudgeten. En avgörande faktor för lärares val att använda den digitala skrivtavlan i undervisning är vilken introduktion som lärare ges i att använda tavlan, men också att lärarna behöver tillgång till pedagogiskt stöd under en längre tid. Skolledningen har här visat sig ha betydelse för hur tavlorna kommer till användning på skolorna.

Organisationsnivån är i sig mycket omfattande med många olika aktörer, vars perspektiv i begränsad omfattning kommer till uttryck i genomgången av tidigare forskning. Utifrån avhandlingens frågeställningar – till vad, hur och varför lärare använder den digitala skrivtavlan – saknas beskrivningar av vilket uppdrag lärare uppfattar att de har att använda den digitala skrivtavlan i undervisningen. En allmän utgångspunkt som framträder i litteraturen är att konstaterar att även om lärarna i Belgien numera har en tillräckligt hög IKT-

kompetens och att det finns en stödjande organisation, så saknas fortfarande svar på frågor varför den digitala skrivtavlan används, eller inte används, i undervisningen. Yang m.fl. (2012) diskuterar hur den digitala skrivtavlan kan ha betydelse för hur mötet mellan lärare och elev gestaltar sig. Detta kan förstås som att hittillsvarande forskning om IKT och specifika digitala redskap, ännu inte förmår att beskriva och förstå undervisning som både en individuell och samhällelig interaktion utifrån undervisningens villkor.

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning

Komplexiteten i till vad, hur och varför lärare använder av de digitala skrivtavlorna, kan förstås utifrån att lärares undervisning inte bara är relaterad till läraren. Med utgångspunkt från det tidigare avsnittet (2.1.6), där lärares undervisning kunskap och lärande förstås utifrån fyra olika nivåer, sammanfattar jag här den tidigare forskningen om lärares undervisning i relation till digitala skrivtavlor och vilka behov av ytterligare forskning som här har identifierats.

Första nivån: Undervisningen

Såväl lärare som elever har enligt studierna generellt en positiv inställning till de digitala skrivtavlorna. Både lärare och elever anger att den digitala skrivtavlans styrka ligger i ökade visualiseringsmöjligheter och multimodalitet i helklassundervisning, vilket ökar möjligheterna att variera undervisningen. I forskningen uppmärksammas att den digitala skrivtavlans möjligheter inte med automatik innebär ett pedagogiskt mervärde i undervisningen, utan det handlar om hur den används.

Forskningsgenomgången visar på flera svårigheter i tidigare forskning riktade mot undervisningens genomförande, vilket bl.a. handlar om metodiska problem att identifiera förändringar i undervisningen avgränsat till ett redskap. Även om forskningsresultateten visar att både lärare och elever generellt har en positiv inställning till den digitala skrivtavlan och att lärare som använder den regelbundet ger uttryck för att den innebär en kvalitativ förändring av undervisningen, har forskningen haft svårt trots ett stort antal klassrumsobservationer, att identifiera vad förändringen består utav. Ett angränsande metodproblem handlar om att den digitala skrivtavlan har flera olika användningsområden. I forskningen särskiljs inte olika användnings- områden från varandra, vilket begränsar möjligheten att förstå enskilda användningsområdens möjligheter och begränsningar. Ytterligare ett exempel på den tidigare forskningens metodologiska problem är svårigheten att belägga förändringar av elevers resultat till följd av den digitala skrivtavlan. Problemet handlar här om att experimentellt avgränsa en enskild förändring i undervisningen och hur den uteslutande har betydelse för elevers resultat. Det