Intervjustudie B intervjuer med fyra lärare

Intervjustudie B genomfördes 2011 med fyra lärare som var verksamma i årskurs 5 år 2011. Intervjuerna genomfördes för att inhämta ytterligare information kring framför allt avhandlingens andra forskningsfråga, även om alla tre frågorna belystes. Efter att intervjuerna analyserats följdes dessa upp med nya intervjuer 2014. Orsaken till intervjustudie B var att vare sig intervjustudie A eller enkätstudien innehöll datamaterial som beskrev hur lärarna vanligtvis undervisar. Det innebar att det var svårt att förstå hur lärarna använde den digitala skrivtavlan och om redskapet innebar någon förändring mot hur de tidigare undervisade. Dessutom hade de preliminära analyserna av enkätdata antytt att olika faktorer hos lärarna och i omgivningen hade visst resultat som egentligen kräver kvot eller intervallskala p.g.a. avsaknaden

av alternativa metoder.

Analys av enkätens fasta frågor

Som framgår av Tabell 1 har enkätens fasta frågor analyserats utifrån alla tre forskningsfrågorna. Svaren på de fasta frågornas har bearbetats och analyserats med hjälp av SPSS.

Utifrån den första forskningsfrågan ställdes frågan Vilka är de huvudsakliga

användningsområdena utifrån lärares angivna användning av den digitala skrivtavlan?, och utifrån den tredje forskningsfrågan ställdes frågan Vilka pedagogiska önskningar i undervisningen anges att den digitala skrivtavlan bidrar till att uppfylla? För att identifiera bakomliggande (latenta) variabler, används

principalkomponent-analys (PCA), vilket är en särskild sorts faktoranalys. PCA är en vanlig metod i en explorativ fas i kvantitativ databearbetning för att reducera antalet variabler till några betydelsebärande komponenter (Hair m.fl. 2010; Pallant 2010; Tabachnick & Fidell 2007). Skillnaden mellan en faktoranalys och PCA är att faktoranalysen enbart undersöker den delade variansen mellan de olika ingående variablerna, vilket gör den mer lämpad vid teoretiskt grundade och hypotestestande studier (Hair m.fl. 2010; Tabachnick & Fidell 2007). PCA beräknar olika komponenters betydelse linjärt, utifrån all varians i alla ingående variabler i datamaterialet. För varje komponent kan en komponentsumma beräknas och därefter kan datamaterialet beskrivas och tolkas. Hur väl de olika frågorna mäter samma sak i komponenten, d.v.s. den interna konsistensen, anges i resultatet med Chronbachs alpha.

En PCA bör helst bestå av tio gånger fler deltagare än variabler (Tabachnick & Fidell 2007). Det innebär att det bör vara minst 180 deltagare i en PCA bestående av 18 variabler och i denna studie ingick 222 respon- denter. De bakgrundsvariabler, som innebar olika indelningar av lärare i olika kategorier ingick inte i genomförd PCA, utan användes i analysen av de olika komponenterna. I PCA finns möjlighet att rotera axlarna hur variablerna korrelerar med varandra, för att tydliggöra vilka variabler som hör samman i respektive komponent. Detta skedde med oblique rotation (Direct Oblimin rotation i SPSS) vilket möjliggjorde beräkning av de ingående komponen- ternas korrelation (Hair m.fl. 2010). I explorativa studier, och särskilt i en studie som denna där en komplex verksamhet undersöks, är det värdefullt att kunna se på vilket sätt de genererade komponenterna korrelerar med varandra. När oblique rotation används resulterar analysen i både en mönster- och strukturmatris för variablernas laddningar i de olika komponenterna. I resultatet redovisas för enkelhetens skulle endast laddningarna i mönstermatrisen.

PCA ger även möjlighet att beräkna en komponentsumma som kan användas i andra statistiska beräkningar. Fördelen med att använda komponentsumma i stället för att skapa en summativ skala av ingående variabler är, att komponentsumman tar hänsyn till alla variabler och

därigenom ger ett fullständigt värde för datareduceringen (Hair m.fl. 2010; Pallant 2010; Tabachnick & Fidell 2007). Just den fullständiga datareduceringen av alla ingående variabler kan dock innebära svårighet att tolka resultatet samt svårigheter att replikera undersökningen (ibid). Trots dessa nackdelar har jag bedömt det utifrån avhandlingens kvalitativa ansats att använda komponentsumman för den digitala skrivtavlans huvudsakliga användningsområden, vilken beräknades av SPSS genom regression. Härigenom fick varje respondent ett värde för respektive huvudsakligt användningsområde som kunde analyseras vidare.

När frågan Hur använder lärare den digitala skrivtavlan? besvaras i resultatet, analyseras de huvudsakliga användningsområdenas samvariation med olika bakgrundsvariabler. De samband som är intressanta att undersöka utifrån forskningsfrågorna och den teoretiskt grundade analytiska modellen, handlar om att det finns skillnader mellan lärare gällande attityd och IKT-kompetens och olika användningsområden. Utifrån den vidgade didaktiska triangeln är det värdefullt att undersöka om organisatoriska förutsättningar i form av vilka årskurser läraren undervisar i respektive hur länge läraren har haft tillgång till tavlan samvarierar med hur tavlan används. När skillnader mellan två grupper har analyserats, har det icke parametriska testet Mann-Whitney U-test använts, vilket är ett rangordningstest (Hair m.fl. 2010). När skillnader mellan tre grupper analyserades – vilket i enkätstudien sker för att identifiera skillnader mellan lärare verksamma i åk F-3, åk 4-6 eller åk 7-9 – användes Kruskal-Wallis test. Eftersom Kruskal-Wallis test endast anger om det finns signifikant skillnad eller ej mellan grupperna, har detta följts upp med Mann- Whitney U-test för att analysera skillnaderna mellan de olika grupperna. Skillnaden mellan grupperna anges i form av signifikans (p) och anges på nivåerna < 0,05 (*), 0.01 (**) eller 0,001 (***). Effektstorleken anges i korrelationsvärdet (r), vilket enligt Cohen:s (1992) kriterier innebär: 0,1 = liten effekt, 0,3 = mellanstor effekt och 0,5 = stor effekt.

4.4 Intervjustudie B - intervjuer med fyra lärare

Intervjustudie B genomfördes 2011 med fyra lärare som var verksamma i årskurs 5 år 2011. Intervjuerna genomfördes för att inhämta ytterligare information kring framför allt avhandlingens andra forskningsfråga, även om alla tre frågorna belystes. Efter att intervjuerna analyserats följdes dessa upp med nya intervjuer 2014. Orsaken till intervjustudie B var att vare sig intervjustudie A eller enkätstudien innehöll datamaterial som beskrev hur lärarna vanligtvis undervisar. Det innebar att det var svårt att förstå hur lärarna använde den digitala skrivtavlan och om redskapet innebar någon förändring mot hur de tidigare undervisade. Dessutom hade de preliminära analyserna av enkätdata antytt att olika faktorer hos lärarna och i omgivningen hade visst resultat som egentligen kräver kvot eller intervallskala p.g.a. avsaknaden

av alternativa metoder.

Analys av enkätens fasta frågor

Som framgår av Tabell 1 har enkätens fasta frågor analyserats utifrån alla tre forskningsfrågorna. Svaren på de fasta frågornas har bearbetats och analyserats med hjälp av SPSS.

Utifrån den första forskningsfrågan ställdes frågan Vilka är de huvudsakliga

användningsområdena utifrån lärares angivna användning av den digitala skrivtavlan?, och utifrån den tredje forskningsfrågan ställdes frågan Vilka pedagogiska önskningar i undervisningen anges att den digitala skrivtavlan bidrar till att uppfylla? För att identifiera bakomliggande (latenta) variabler, används

principalkomponent-analys (PCA), vilket är en särskild sorts faktoranalys. PCA är en vanlig metod i en explorativ fas i kvantitativ databearbetning för att reducera antalet variabler till några betydelsebärande komponenter (Hair m.fl. 2010; Pallant 2010; Tabachnick & Fidell 2007). Skillnaden mellan en faktoranalys och PCA är att faktoranalysen enbart undersöker den delade variansen mellan de olika ingående variablerna, vilket gör den mer lämpad vid teoretiskt grundade och hypotestestande studier (Hair m.fl. 2010; Tabachnick & Fidell 2007). PCA beräknar olika komponenters betydelse linjärt, utifrån all varians i alla ingående variabler i datamaterialet. För varje komponent kan en komponentsumma beräknas och därefter kan datamaterialet beskrivas och tolkas. Hur väl de olika frågorna mäter samma sak i komponenten, d.v.s. den interna konsistensen, anges i resultatet med Chronbachs alpha.

En PCA bör helst bestå av tio gånger fler deltagare än variabler (Tabachnick & Fidell 2007). Det innebär att det bör vara minst 180 deltagare i en PCA bestående av 18 variabler och i denna studie ingick 222 respon- denter. De bakgrundsvariabler, som innebar olika indelningar av lärare i olika kategorier ingick inte i genomförd PCA, utan användes i analysen av de olika komponenterna. I PCA finns möjlighet att rotera axlarna hur variablerna korrelerar med varandra, för att tydliggöra vilka variabler som hör samman i respektive komponent. Detta skedde med oblique rotation (Direct Oblimin rotation i SPSS) vilket möjliggjorde beräkning av de ingående komponen- ternas korrelation (Hair m.fl. 2010). I explorativa studier, och särskilt i en studie som denna där en komplex verksamhet undersöks, är det värdefullt att kunna se på vilket sätt de genererade komponenterna korrelerar med varandra. När oblique rotation används resulterar analysen i både en mönster- och strukturmatris för variablernas laddningar i de olika komponenterna. I resultatet redovisas för enkelhetens skulle endast laddningarna i mönstermatrisen.

PCA ger även möjlighet att beräkna en komponentsumma som kan användas i andra statistiska beräkningar. Fördelen med att använda komponentsumma i stället för att skapa en summativ skala av ingående variabler är, att komponentsumman tar hänsyn till alla variabler och

Inför de uppföljande intervjuerna 2014 togs en ny kontakt med de fyra lärarna. Inför genomförandet av intervjuerna fick de i uppdrag att läsa igenom de tematiserade intervjuutskrifterna för att dels validera, dels uppmärksamma eventuella skillnader i hur de undervisade generellt och specifikt använde den digitala skrivtavlan numera.

Genomförande av intervjustudie B

Alla intervjuer tog ca 60 minuter att genomföra och spelades in. Under intervjun förde jag även minnesanteckningar över centrala teman och kritiska händelser. De tematiserade semistrukturerade frågorna avsåg, i likhet med det Kvale och Brinkman (2014) anger, att intervjuguiden hellre ska ge möjlighet till spontana beskrivningar än att intervjupersonerna ska försöka ge sig på spekulativa förklaringar. Stor vikt lades vid att intervjupersonerna skulle beskriva sin vanliga undervisning, med eller utan den digitala skrivtavlan. Först därefter kom intervjun att fokusera på den digitala skrivtavlan och vilka möjligheter och begränsningar läraren uppfattade att tavlan innebar. Vid otydligheter ombads lärarna att utveckla olika delar. I slutet av intervjuerna sammanfattade jag muntligt det mest centrala innehållet utifrån minnesan- teckningar, och läraren ombads kommentera och korrigera sammanfattningen.

De uppföljande intervjuerna 2014 tog sin utgångspunkt i de tidigare intervjuerna som genomförts två och ett halvt år tidigare. Frågorna utgick ifrån vilka eventuella förändringar som skett i skolan som har haft betydelse för deras undervisning och hur läraren använde den digitala skrivtavlan numera. Dessutom presenterade jag preliminära resultat som lärarna fick reflektera kring. Intervjuerna kan karaktäriseras som eftertänksamma reflektioner. En av lärarna avböjde ett personligt möte för intervju. Orsakerna till detta var att personen hade flyttat från kommunen, arbetade på ett annat stadium, inte längre hade tillgång till en digital skrivtavla i undervisningen men också av personliga skäl. Intervjun genomfördes i stället genom korrespondens via e- post. Jag skickade totalt fyra brev vilka alla besvarades. De uppföljande intervjuerna varade mellan 50 och 60 minuter.

Analys av intervjustudie B

Alla inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant (i avsnitt 4.5 behandlas validitet). En ljudupptagning av de inledande lärarintervjuerna misslyckades. Denna intervju skrevs ut på basis av minnesanteckningar samma dag och skickades till intervjupersonen, som förutom två mindre korrigeringar ansåg att texten mycket väl stämde överens med det som sagts under intervjun. De utskrivna intervjuerna omfattar 17 till 20 sidors text.

De fyra lärarna var positiva till den digitala skrivtavlan och två av dem kategoriserades som ”missionärer” enligt Glover och Millers (2001) kategorisering av användare. Den tredje var en potentiell missionär medan den fjärde kategoriserades som en ”trevande” användare.

betydelse för lärarnas användning av den digitala skrivtavlan. Intervjustudie B genomfördes alltså främst utifrån forskningsfrågorna hur respektive varför lärare använder den digitala skrivtavlan. En semistrukturerad intervjuguide togs fram utifrån fyra frågor som fokuserade lärarrollen, hur planeringen av ett arbetsområde vanligtvis går till, på vilket sätt lärarens arbete hade förändrats över tid samt, hur läraren såg på den digitala skrivtavlan och digitala teknik i undervisningen (se Bilaga I).

Urval av respondenter till intervjustudie B

Urvalet av lärare till intervjuerna är ett bekvämlighetsurval (Bryman 2011). Det innebär att urvalet har skett utifrån pragmatiska kriterier för att kunna besvara forskningsfrågorna, i stället för att uppnå någon sorts representativitet i förhållande till populationen. Urvalskriterierna för lärarintervjuerna bestod av att lärarna skulle komma från olika skolor, att lärarna hade tillgång till och använde den digitala skrivtavlan i sin undervisning samt att de undervisade i samma årskurs. Argumentet för att lärarna skulle komma från olika skolor var, att den initiala sammanställningen av enkäten visade att det tycktes finnas skillnader mellan olika skolor med avseende på i vilken utsträckning de digitala skrivtavlorna användes och hur länge lärarna hade haft tillgång till dem. Genom att intervjua lärare från olika skolor antogs att en enskild skolas organisatoriska och kulturella förutsättningar, inte på samma sätt skulle få genomslag i lärarnas argument för deras val att använda den digitala skrivtavlan. Att lärarna hade tillgång till och använde den digitala skrivtavlan är en av grundförutsättningarna för studien. Det tredje kriteriet att lärarna skulle undervisa i samma årskurs handlade om möjligheter att kunna jämföra hur lärarna undervisar, eftersom förutsättningarna ser olika ut bland annat på grund av elevers ålder. Efter att framför allt ha övervägt om lärarna skulle vara verksamma i åk 4-6 eller i åk 7-9 beslöts att intervjuerna skulle ske med lärare i åk 4-6. Orsaken till detta var de preliminära resultaten av enkätstudien visade att lärare verksamma i åk 4-6 tycktes uppleva både de möjligheter och begränsningar som lärarna för de yngsta och äldsta eleverna. Dessutom använde lärare verksamma i åk 4-6 den digitala skrivtavlan något oftare. Urvalet av lärare till intervjuerna grundar sig alltså på möjligheten att få ett så rikt datamaterial som möjligt i förhållande till forskningsfrågorna men också att lärarnas undervisning skulle kunna vara jämförbar.

Klassföreståndare för åk 5 på fyra olika skolor kontaktades via e-post. Intervjufrågorna var bifogade till brevet. Tre lärare svarade på brevet och efter två till tre dagar kontaktades respektive lärare via telefon och tid för intervju bokades. Tre av lärarna visade intresse av att delta i en intervju, medan den fjärde läraren avböjde deltagande eftersom hen inte använde den digitala skrivtavlan. Ytterligare en lärare i åk 5 på en annan skola kontaktades som var villig att delta i intervjun. Alla intervjuer genomfördes på respektive lärares skola.

Inför de uppföljande intervjuerna 2014 togs en ny kontakt med de fyra lärarna. Inför genomförandet av intervjuerna fick de i uppdrag att läsa igenom de tematiserade intervjuutskrifterna för att dels validera, dels uppmärksamma eventuella skillnader i hur de undervisade generellt och specifikt använde den digitala skrivtavlan numera.

Genomförande av intervjustudie B

Alla intervjuer tog ca 60 minuter att genomföra och spelades in. Under intervjun förde jag även minnesanteckningar över centrala teman och kritiska händelser. De tematiserade semistrukturerade frågorna avsåg, i likhet med det Kvale och Brinkman (2014) anger, att intervjuguiden hellre ska ge möjlighet till spontana beskrivningar än att intervjupersonerna ska försöka ge sig på spekulativa förklaringar. Stor vikt lades vid att intervjupersonerna skulle beskriva sin vanliga undervisning, med eller utan den digitala skrivtavlan. Först därefter kom intervjun att fokusera på den digitala skrivtavlan och vilka möjligheter och begränsningar läraren uppfattade att tavlan innebar. Vid otydligheter ombads lärarna att utveckla olika delar. I slutet av intervjuerna sammanfattade jag muntligt det mest centrala innehållet utifrån minnesan- teckningar, och läraren ombads kommentera och korrigera sammanfattningen.

De uppföljande intervjuerna 2014 tog sin utgångspunkt i de tidigare intervjuerna som genomförts två och ett halvt år tidigare. Frågorna utgick ifrån vilka eventuella förändringar som skett i skolan som har haft betydelse för deras undervisning och hur läraren använde den digitala skrivtavlan numera. Dessutom presenterade jag preliminära resultat som lärarna fick reflektera kring. Intervjuerna kan karaktäriseras som eftertänksamma reflektioner. En av lärarna avböjde ett personligt möte för intervju. Orsakerna till detta var att personen hade flyttat från kommunen, arbetade på ett annat stadium, inte längre hade tillgång till en digital skrivtavla i undervisningen men också av personliga skäl. Intervjun genomfördes i stället genom korrespondens via e- post. Jag skickade totalt fyra brev vilka alla besvarades. De uppföljande intervjuerna varade mellan 50 och 60 minuter.

Analys av intervjustudie B

Alla inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant (i avsnitt 4.5 behandlas validitet). En ljudupptagning av de inledande lärarintervjuerna misslyckades. Denna intervju skrevs ut på basis av minnesanteckningar samma dag och skickades till intervjupersonen, som förutom två mindre korrigeringar ansåg att texten mycket väl stämde överens med det som sagts under intervjun. De utskrivna intervjuerna omfattar 17 till 20 sidors text.

De fyra lärarna var positiva till den digitala skrivtavlan och två av dem kategoriserades som ”missionärer” enligt Glover och Millers (2001) kategorisering av användare. Den tredje var en potentiell missionär medan den fjärde kategoriserades som en ”trevande” användare.

betydelse för lärarnas användning av den digitala skrivtavlan. Intervjustudie B genomfördes alltså främst utifrån forskningsfrågorna hur respektive varför lärare använder den digitala skrivtavlan. En semistrukturerad intervjuguide togs fram utifrån fyra frågor som fokuserade lärarrollen, hur planeringen av ett arbetsområde vanligtvis går till, på vilket sätt lärarens arbete hade förändrats över tid samt, hur läraren såg på den digitala skrivtavlan och digitala teknik i undervisningen (se Bilaga I).

Urval av respondenter till intervjustudie B

Urvalet av lärare till intervjuerna är ett bekvämlighetsurval (Bryman 2011). Det innebär att urvalet har skett utifrån pragmatiska kriterier för att kunna besvara forskningsfrågorna, i stället för att uppnå någon sorts representativitet i förhållande till populationen. Urvalskriterierna för lärarintervjuerna bestod av att lärarna skulle komma från olika skolor, att lärarna hade tillgång till och använde den digitala skrivtavlan i sin undervisning samt att de undervisade i samma årskurs. Argumentet för att lärarna skulle komma från olika skolor var, att den initiala sammanställningen av enkäten visade att det tycktes finnas skillnader mellan olika skolor med avseende på i vilken utsträckning de digitala skrivtavlorna användes och hur länge lärarna hade haft tillgång till dem. Genom att intervjua lärare från olika skolor antogs att en enskild skolas organisatoriska och kulturella förutsättningar, inte på samma sätt skulle få genomslag i lärarnas argument för deras val att använda den digitala skrivtavlan. Att lärarna hade tillgång till och använde den digitala skrivtavlan är en av grundförutsättningarna för studien. Det tredje kriteriet att lärarna skulle undervisa i samma årskurs handlade om möjligheter att kunna jämföra hur lärarna undervisar, eftersom förutsättningarna ser olika ut bland annat på grund av elevers ålder. Efter att framför allt ha övervägt om lärarna skulle vara verksamma i åk 4-6 eller i åk 7-9 beslöts att intervjuerna skulle ske med lärare i åk 4-6. Orsaken till detta var de preliminära resultaten av enkätstudien visade att lärare verksamma i åk 4-6 tycktes uppleva både de möjligheter och begränsningar som lärarna för de yngsta och äldsta eleverna. Dessutom använde lärare verksamma i åk 4-6 den digitala skrivtavlan något oftare. Urvalet av lärare till intervjuerna grundar sig alltså på möjligheten att få ett så rikt datamaterial som möjligt i förhållande till forskningsfrågorna men också att lärarnas undervisning skulle kunna vara jämförbar.

Klassföreståndare för åk 5 på fyra olika skolor kontaktades via e-post. Intervjufrågorna var bifogade till brevet. Tre lärare svarade på brevet och efter två till tre dagar kontaktades respektive lärare via telefon och tid för intervju bokades. Tre av lärarna visade intresse av att delta i en intervju, medan den fjärde läraren avböjde deltagande eftersom hen inte använde den digitala skrivtavlan. Ytterligare en lärare i åk 5 på en annan skola kontaktades som var villig att delta i intervjun. Alla intervjuer genomfördes på respektive lärares skola.

av när de så önskar och att avhandlingsprojektet kommer att resultera i en avhandling, som kommer att publiceras. Vid intervjustudie A skedde detta muntligt. Inte någon respondent tvekade att delta, utan de var tvärtom positiva till att det de hade att berätta även dokumenterades. När intervju- studie B genomfördes kontaktades lärarna via e-post och informerades om att det handlade om ett forskningsarbete som det var frivilligt att delta i. Att en