Sammanfattning och analys av resultat

Syftet med avhandlingen är att undersöka i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av skolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen. Forskningsfrågorna – till vad, hur och varför lärare använder den digitala skrivtavlan – har undersökts genom den insamlade empirin och analyserats genom ett allmändidaktiskt ramverk och ett lärar- perspektiv. Resultatet av forskningsfrågorna sammanfattas i Tabell 16.

Utifrån avhandlingens syfte framträder resultatet att den digitala skrivtavlan har potential att bidra till skolans digitalisering men att det är stora skillnader i hur lärare använder den digitala skrivtavlan i sin undervisning.

• _{Den uppenbara nyttan med den digitala skrivtavlan är tillgången till}

digitalt stoff i helklassundervisning

De vidgade möjligheterna och den uppenbara nyttan med den digitala skrivtavlan, som Thomas och Schmidt (2010) talar om, framträder i resultatet framför allt i förhållande till tillgången till Internet i helklassundervisning. Resultatet, att den digitala skrivtavlan främst används för informations- sökning, bör ses i relation till hur andra digitala redskap som datorer och lärplattor används i undervisningen. Tidigare forskning visar att dessa redskap främst används för informationssökning (se t.ex. Grönlund 2014; Nissen 2002). Att det då är tillgången till Internet som framträder i resultatet som det främsta användningsområdet för den digitala skrivtavlan, är därmed inte överraskande. Skillnaden är framför allt relaterat till att datorn eller lärplattan är riktad mot elevers enskilda eller arbete i grupp, så visar resultatet i den här avhandlingen att den digitala skrivtavlan främst används av lärarna i helklassundervisning (5.2.1).

Laurillard m.fl. (2013) skriver att det behöver finnas en uppenbar nytta för att lärare ska börja använda ett nytt redskap. I fallet med den digitala skrivtavlan framträder den uppenbara nyttan i form av att ha ständig tillgång till en dator- och filmprojektor (avsnitt 5.3.1 och 5.2.2). Flera av de nackdelar Hon säger att det är skillnad mellan att skriva med en digital penna och att

använda en traditionell skrivtavla. För det första måste det särskilda skrivprogrammet för den digitala skrivfunktionen vara igång. För det andra finns det en liten fördröjning innan pennstrecket syns på tavlan, vilket gör det lite svårare att skriva. För det tredje anger lärarna, i likhet med enkätstudie del A, att texten blir något kantig och inte lika ”snygg” som när en whiteboard- penna används. För det fjärde anges att pennans udd är hårdare än en whiteboardpenna, vilket innebär att pennan kan halka på tavlan. Pennan svarar därmed inte upp mot hennes krav på ett pedagogiskt redskap i samma utsträckning som datorns tangentbord.

Uppdaterade och nya datorprogram kan även bidra till att den digitala skrivtavlans funktionalitet och användarvänlighet begränsas. Calle säger om den senaste programversionen att det är ”finlir som ställer till det för osäkra

lärare”. Till exempel har en uppdaterad version av den digitala skrivtavlans

specifika datorprogram lett till att kommunens virusskydd aktiveras, vilket begränsar möjligheten att använda den digitala skrivytan. Calle säger sig själv hantera de vanligaste bristerna i tavlans funktionalitet genom att komma några minuter tidigare till skolan, starta projektorn och de olika datorprogrammen så att tavlan fungerar, för att därefter låta den digitala skrivtavlan stå på hela dagen. Härigenom hanterar han de vanligaste funktionalitetsbristerna att tavlan tar lång tid att starta, att den måste kalibreras, att program tar lång tid att starta, samt att han har kontroll över att olika tillbehör finns och fungerar.

Betydelsen av den digitala skrivtavlans storlek och dess goda bild- och ljudkvalitet har tidigare nämnts som betydelsefulla argument varför lärare använder tavlan. Resultatet av intervjuerna visar att den digitala skrivtavlans didaktiska potential begränsas av brister i tavlans funktionalitet, vilka främst är relaterade till den digitala skrivytan.

5.3.3 Sammanfattning av varför lärare använder den digitala

skrivtavlan

I avsnittet har avhandlingens tredje forskningsfråga ”Varför använder lärare den

digitala skrivtavlan?” undersökts utifrån vilka pedagogiska önskningar lärare

ger uttryck för i förhållande till den digitala skrivtavlans användning, men också varför lärarna använder den digitala skrivtavlan på de sätt de gör.

De pedagogiska önskningarna som lärare ger uttryck för handlar om att den digitala skrivtavlan innebär ökade möjligheter att inkludera det omgivande samhället, innehållsliga och metodiska argument för att åstadkomma en tydligare och mer varierad undervisning samt elevcentrerade argument om att elevens deltagande, delaktighet och motivation främjas. Resultatet visar att lärarnas önskningar framför allt handlar om en strävan efter att den digitala skrivtavlan ska bidra med ökat ämnesfokus i undervisningen, samtidigt som de önskar undvika negativa konsekvenser för sig själva och eleverna.

De förklaringar som ges till varför lärarna använder den digitala skrivtavlan på de sätt de gör, handlar om såväl interna som externa villkor. De villkor som

framkommer i resultatet berör antingen lärarens personliga förutsättningar, skolan som organisation eller den digitala skrivtavlan. De personliga förutsättningarna handlar om lärarens egen önskan om att förändra sin undervisning, men också om lärarens IKT-kompetens och förmåga att lära sig använda den. På organisationsnivån begränsas lärares användning av den digitala skrivtavlan framför allt av tillgänglighet och vilka prioriteringar och förväntningar skolledning och skolans huvudmän ger uttryck för. Till sist handlar förutsättningar om att lärare upplever att de begränsas att använda den digitala skrivtavlans olika funktioner p.g.a. bristande funktionalitet och användarvänlighet, vilket framför allt berör funktionen digital skrivyta och den digitala pennan.

5.4 Sammanfattning och analys av resultat

Syftet med avhandlingen är att undersöka i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av skolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen. Forskningsfrågorna – till vad, hur och varför lärare använder den digitala skrivtavlan – har undersökts genom den insamlade empirin och analyserats genom ett allmändidaktiskt ramverk och ett lärar- perspektiv. Resultatet av forskningsfrågorna sammanfattas i Tabell 16.

Utifrån avhandlingens syfte framträder resultatet att den digitala skrivtavlan har potential att bidra till skolans digitalisering men att det är stora skillnader i hur lärare använder den digitala skrivtavlan i sin undervisning.

• _{Den uppenbara nyttan med den digitala skrivtavlan är tillgången till}

digitalt stoff i helklassundervisning

De vidgade möjligheterna och den uppenbara nyttan med den digitala skrivtavlan, som Thomas och Schmidt (2010) talar om, framträder i resultatet framför allt i förhållande till tillgången till Internet i helklassundervisning. Resultatet, att den digitala skrivtavlan främst används för informations- sökning, bör ses i relation till hur andra digitala redskap som datorer och lärplattor används i undervisningen. Tidigare forskning visar att dessa redskap främst används för informationssökning (se t.ex. Grönlund 2014; Nissen 2002). Att det då är tillgången till Internet som framträder i resultatet som det främsta användningsområdet för den digitala skrivtavlan, är därmed inte överraskande. Skillnaden är framför allt relaterat till att datorn eller lärplattan är riktad mot elevers enskilda eller arbete i grupp, så visar resultatet i den här avhandlingen att den digitala skrivtavlan främst används av lärarna i helklassundervisning (5.2.1).

Laurillard m.fl. (2013) skriver att det behöver finnas en uppenbar nytta för att lärare ska börja använda ett nytt redskap. I fallet med den digitala skrivtavlan framträder den uppenbara nyttan i form av att ha ständig tillgång till en dator- och filmprojektor (avsnitt 5.3.1 och 5.2.2). Flera av de nackdelar Hon säger att det är skillnad mellan att skriva med en digital penna och att

använda en traditionell skrivtavla. För det första måste det särskilda skrivprogrammet för den digitala skrivfunktionen vara igång. För det andra finns det en liten fördröjning innan pennstrecket syns på tavlan, vilket gör det lite svårare att skriva. För det tredje anger lärarna, i likhet med enkätstudie del A, att texten blir något kantig och inte lika ”snygg” som när en whiteboard- penna används. För det fjärde anges att pennans udd är hårdare än en whiteboardpenna, vilket innebär att pennan kan halka på tavlan. Pennan svarar därmed inte upp mot hennes krav på ett pedagogiskt redskap i samma utsträckning som datorns tangentbord.

Uppdaterade och nya datorprogram kan även bidra till att den digitala skrivtavlans funktionalitet och användarvänlighet begränsas. Calle säger om den senaste programversionen att det är ”finlir som ställer till det för osäkra

lärare”. Till exempel har en uppdaterad version av den digitala skrivtavlans

specifika datorprogram lett till att kommunens virusskydd aktiveras, vilket begränsar möjligheten att använda den digitala skrivytan. Calle säger sig själv hantera de vanligaste bristerna i tavlans funktionalitet genom att komma några minuter tidigare till skolan, starta projektorn och de olika datorprogrammen så att tavlan fungerar, för att därefter låta den digitala skrivtavlan stå på hela dagen. Härigenom hanterar han de vanligaste funktionalitetsbristerna att tavlan tar lång tid att starta, att den måste kalibreras, att program tar lång tid att starta, samt att han har kontroll över att olika tillbehör finns och fungerar.

Betydelsen av den digitala skrivtavlans storlek och dess goda bild- och ljudkvalitet har tidigare nämnts som betydelsefulla argument varför lärare använder tavlan. Resultatet av intervjuerna visar att den digitala skrivtavlans didaktiska potential begränsas av brister i tavlans funktionalitet, vilka främst är relaterade till den digitala skrivytan.

5.3.3 Sammanfattning av varför lärare använder den digitala

skrivtavlan

I avsnittet har avhandlingens tredje forskningsfråga ”Varför använder lärare den

digitala skrivtavlan?” undersökts utifrån vilka pedagogiska önskningar lärare

ger uttryck för i förhållande till den digitala skrivtavlans användning, men också varför lärarna använder den digitala skrivtavlan på de sätt de gör.

De pedagogiska önskningarna som lärare ger uttryck för handlar om att den digitala skrivtavlan innebär ökade möjligheter att inkludera det omgivande samhället, innehållsliga och metodiska argument för att åstadkomma en tydligare och mer varierad undervisning samt elevcentrerade argument om att elevens deltagande, delaktighet och motivation främjas. Resultatet visar att lärarnas önskningar framför allt handlar om en strävan efter att den digitala skrivtavlan ska bidra med ökat ämnesfokus i undervisningen, samtidigt som de önskar undvika negativa konsekvenser för sig själva och eleverna.

De förklaringar som ges till varför lärarna använder den digitala skrivtavlan på de sätt de gör, handlar om såväl interna som externa villkor. De villkor som

som tidigare fanns med AV-hjälpmedel som t.ex. att behöva beställa film flera veckor i förväg och att boka TV-apparat eller filmprojektor till en viss lektion har helt försvunnit, samtidigt som bild- och ljudkvaliteten ökar. Lärares lektionsplanering kan därmed ske i anslutning till undervisningens genom- förande. Lärares möjlighet att vara flexibla och att kunna variera stoffet i undervisningen ökar. Att den fysiska miljön har förändrats till att bli mer digitalt innebär dock inte att undervisningen blir mer digital, utan endast att möjligheterna använda digitalt stoff och digitala redskap ökar. Lärarnas möjlighet att besvara Comenius didaktiska fråga ”Varigenom?” vidgas genom att svaret ”den digitala skrivtavlan” är möjligt.

• De stora skillnaderna i lärarnas användning av den digitala skrivtavlan

riskerar att leda till digital ojämlikhet

Avhandlingens resultat visar att lärarna inte självklart kan delas in tre grupper användare som t.ex. Glover och Miller (2001) gör med begreppen ”missionärer”, ”trevande användare” respektive ”vägrare”. I avsnitt 5.1.3 listas den digitala skrivtavlans olika användningsområden utifrån hur ofta de används. Fler än hälften av dessa användningsområden används aldrig av de flesta lärarna. Resultatet visar snarare att lärarna befinner sig på en glidande skala och att enskilda lärare kan vara frekventa användare inom endast ett av den digitala skrivtavlans olika användningsområden. Att lärarna använder den digitala skrivtavlan på olika sätt är svårt att förklara utifrån de bakgrunds- variabler som har undersökts i enkäten (se avsnitt 5.2.3). Det tydligaste resultatet av sambandsanalyserna är att den digitala skrivtavlan används oftare och mer varierat av lärare i årskurs 4-6 än i förskoleklass och årskurs 1-3 respektive i årskurs 7-9 för tre av de fyra huvudsakliga användningsområdena. Resultatet pekar i stället mot att skillnaderna mellan lärare främst kan förstås utifrån lärares inställning och att organisatoriska förutsättningar och förväntningar skiljer sig åt (avsnitt 5.3.2). Det pekar mot att skillnader i elevers utbildning riskerar öka beroende på lärare, arbetslag, skolledning och skol- huvudman, det vill säga ökad digital ojämlikhet (Samuelsson 2014).

• Den digitala skrivtavlan inverkar på alla aspekter i undervisningen Undervisningens tre dimensioner – planering, genomförande och utvärdering – innehåller enligt Klafki (1997, 2002) fem grundläggande aspekter i form av a) målet, b) innehåll och tema för undervisningen, c) organisationsformer, metoder och tillvägagångssätt, d) medier, samt e) kontroll och bedömning. Avhandlingens datainsamling har inte fokuserat på särskilda mål eller enskilda skolämnen. Klafki menar dock att beslutet av vilket mål som konkretiseras i form av innehåll och tema för undervisningen utgår från ”en viss del av kulturen” och att dessa beslut tas av ”t.ex. läroplanens upphovsmän, lärarkollegiet i en skola, de enskilda lärarna eller eleverna” (Klafki 1997, s. 221). Den digitala världen är en betydelsefull del av elevernas vardag (se t.ex. Tabell 16. Sammanfattning av avhandlingens resultat.

Till vad?

Funktion och användningsområden Hur? Användning Varför? Möjligheter och begränsningar

5.1.1 Intervjustudie A

Den digitala skrivtavlan har funktionen att samla olika digitala redskap som ett digitalt nav i undervisning

Den digitala skrivtavlan har tre funktioner: 1. Datorprojektor 2. Filmprojektor 3. Digital skrivyta 5.1.2 Enkät öppna frågor/intervjuer (del A) Användningsområden: 1. Datorprogram och digitala resurser

2. Film

3. Anteckningar och figurer

5.1.3 Enkät fasta frågor

Huvudsakliga användningsområden: 1. Informationssökning (vanligast) 2. Filmvisning (näst vanligast) 3. Presentationer (näst minst vanligt) 4. Skriva och spara lektionsanteckningar (minst vanligt)

5.2.1 Enkät öppna frågor

Den digitala skrivtavlan används på olika sätt av olika lärare i undervisningen:

1. Skapar struktur och organiserar undervisning

2. Förmedlar information 3. Skapar gemensamma erfarenheter

4. Övar och tränar olika färdigheter 5. Dokumenterar

Den digitala skrivtavlan används i helklassundervisning.

5.2.2 Intervjustudie B

Lärare använder den digitala skrivtavlan på olika sätt. Antingen kompletterar lärare läroboken med digitalt stoff eller så utgår lärare från ett innehåll och skapar ett digitalt

undervisningsunderlag som kompletterar läroboken. Lärare visar film som är lättåtkomligt strömmande. Film visas antingen från början till slut eller i form kortare avsnitt. Såväl lärare som elever gör presentationer. Lärare använder olika presentationsredskap framför allt vid genomgångar när de inleder lektioner. Elever gör presentationer främst som redovisningar. Lärare skriver på den digitala skrivytan antingen med datorns tangentbord eller med en digital penna direkt på tavlan.

5.2.3 Enkät fasta frågor

De flesta lärarna använder den digitala skrivtavlan regelbundet. Hur lärarna använder den digitala skrivtavlan kan endast i liten eller måttlig omfattning förklaras av bakgrundsvariabler som attityd, IKT-kompetens, vilka årskurser läraren undervisar eller hur länge läraren har haft den digitala skrivtavlan.

5.3.1 Intervjustudie A och B

Den digitala skrivtavlan innebär nya möjligheter i undervisningen som prövas och värderas. Undervisningen kan kanske bli bättre. Undervisningen blir lustfylld.

Varför lärare använder den digitala skrivtavlan skiljer sig mellan olika lärare.

5.3.1 Möjligheter - Kvalitativ enkätdata/intervjuer

Pedagogiska önskningar i form av lärares argument till att använda en digital skrivtavla handlar om: 1. Samhällsrelaterade argument (relationen skola-samhälle) 2. Undervisningsrelaterade argument (variation, kommunikation, tydlighet) 3. Elevorienterade argument (deltagande, delaktighet, motivation, engagemang) 5.3.1 Möjligheter och begränsningar - Fasta frågor enkät

Lärare önskningar består av två frågor:

1. Eftersträva ökad kvalitet i undervisningen

2. Undvika negativa konsekvenser för lärare och elever

5.3.2 Begränsningar - Kvalitativ enkätdata/intervjuer

Faktorer som begränsar lärares användning av den digitala skrivtavlan:

1. Lärares inställning till digital skrivtavla

2. Lärares kunskap och lärande 3. Organisatoriska

förutsättningar och förväntningar 4. Den digitala skrivtavlans funktionalitet

som tidigare fanns med AV-hjälpmedel som t.ex. att behöva beställa film flera veckor i förväg och att boka TV-apparat eller filmprojektor till en viss lektion har helt försvunnit, samtidigt som bild- och ljudkvaliteten ökar. Lärares lektionsplanering kan därmed ske i anslutning till undervisningens genom- förande. Lärares möjlighet att vara flexibla och att kunna variera stoffet i undervisningen ökar. Att den fysiska miljön har förändrats till att bli mer digitalt innebär dock inte att undervisningen blir mer digital, utan endast att möjligheterna använda digitalt stoff och digitala redskap ökar. Lärarnas möjlighet att besvara Comenius didaktiska fråga ”Varigenom?” vidgas genom att svaret ”den digitala skrivtavlan” är möjligt.

• De stora skillnaderna i lärarnas användning av den digitala skrivtavlan

riskerar att leda till digital ojämlikhet

Avhandlingens resultat visar att lärarna inte självklart kan delas in tre grupper användare som t.ex. Glover och Miller (2001) gör med begreppen ”missionärer”, ”trevande användare” respektive ”vägrare”. I avsnitt 5.1.3 listas den digitala skrivtavlans olika användningsområden utifrån hur ofta de används. Fler än hälften av dessa användningsområden används aldrig av de flesta lärarna. Resultatet visar snarare att lärarna befinner sig på en glidande skala och att enskilda lärare kan vara frekventa användare inom endast ett av den digitala skrivtavlans olika användningsområden. Att lärarna använder den digitala skrivtavlan på olika sätt är svårt att förklara utifrån de bakgrunds- variabler som har undersökts i enkäten (se avsnitt 5.2.3). Det tydligaste resultatet av sambandsanalyserna är att den digitala skrivtavlan används oftare och mer varierat av lärare i årskurs 4-6 än i förskoleklass och årskurs 1-3 respektive i årskurs 7-9 för tre av de fyra huvudsakliga användningsområdena. Resultatet pekar i stället mot att skillnaderna mellan lärare främst kan förstås utifrån lärares inställning och att organisatoriska förutsättningar och förväntningar skiljer sig åt (avsnitt 5.3.2). Det pekar mot att skillnader i elevers utbildning riskerar öka beroende på lärare, arbetslag, skolledning och skol- huvudman, det vill säga ökad digital ojämlikhet (Samuelsson 2014).

• Den digitala skrivtavlan inverkar på alla aspekter i undervisningen Undervisningens tre dimensioner – planering, genomförande och utvärdering – innehåller enligt Klafki (1997, 2002) fem grundläggande aspekter i form av a) målet, b) innehåll och tema för undervisningen, c) organisationsformer, metoder och tillvägagångssätt, d) medier, samt e) kontroll och bedömning. Avhandlingens datainsamling har inte fokuserat på särskilda mål eller enskilda skolämnen. Klafki menar dock att beslutet av vilket mål som konkretiseras i form av innehåll och tema för undervisningen utgår från ”en viss del av kulturen” och att dessa beslut tas av ”t.ex. läroplanens upphovsmän, lärarkollegiet i en skola, de enskilda lärarna eller eleverna” (Klafki 1997, s. 221). Den digitala världen är en betydelsefull del av elevernas vardag (se t.ex. Tabell 16. Sammanfattning av avhandlingens resultat.

Till vad?

Funktion och användningsområden Hur? Användning Varför? Möjligheter och begränsningar

5.1.1 Intervjustudie A

Den digitala skrivtavlan har funktionen att samla olika digitala redskap som ett digitalt nav i undervisning

Den digitala skrivtavlan har tre funktioner: 1. Datorprojektor 2. Filmprojektor 3. Digital skrivyta 5.1.2 Enkät öppna frågor/intervjuer (del A) Användningsområden: 1. Datorprogram och digitala resurser

2. Film

3. Anteckningar och figurer

5.1.3 Enkät fasta frågor

Huvudsakliga användningsområden: 1. Informationssökning (vanligast) 2. Filmvisning (näst vanligast) 3. Presentationer (näst minst vanligt) 4. Skriva och spara lektionsanteckningar (minst vanligt)

5.2.1 Enkät öppna frågor

Den digitala skrivtavlan används på olika sätt av olika lärare i undervisningen:

1. Skapar struktur och organiserar undervisning

2. Förmedlar information 3. Skapar gemensamma erfarenheter

4. Övar och tränar olika färdigheter 5. Dokumenterar

Den digitala skrivtavlan används i helklassundervisning.

5.2.2 Intervjustudie B

Lärare använder den digitala skrivtavlan på olika sätt. Antingen kompletterar lärare läroboken med digitalt stoff eller så utgår lärare från ett innehåll och skapar ett digitalt

undervisningsunderlag som kompletterar läroboken. Lärare visar film som är lättåtkomligt strömmande. Film visas antingen från början till slut eller i form kortare avsnitt. Såväl lärare som elever gör presentationer. Lärare använder olika presentationsredskap framför allt vid genomgångar när de inleder lektioner. Elever gör presentationer främst som redovisningar. Lärare skriver på den digitala skrivytan antingen med datorns tangentbord eller med en digital penna direkt på tavlan.