Enkätstudie - Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skriv

4 Metod

4.3 Enkätstudie

Under 2010 genomfördes en enkätundersökning som gick ut till samtliga lärare i en kommun. Datamaterialet består av 222 enkätsvar från lärare i grundskolan från förskoleklass till åk 9. Frågorna bestod av såväl öppna frågor och kommentarsmöjligheter – enkätstudie (del A) – och fasta frågor – enkätstudie (del B). Enkätstudiens huvudsakliga syfte var att undersöka om de digitala skrivtavlorna användes och i så fall till vad samt varför de användes. Genom intervjustudie A hade det framkommit att lärare använde den digitala skrivtavlan, att tavlan användes i väldigt många sammanhang och på ett mycket varierat sätt. Frågor som var obesvarade handlade om den digitala skrivtavlan användes på ett likartat sätt på olika skolor och i olika årskurser i grundskolan, om det var vissa användningsområden som var mer förekom- mande än andra, men också varför lärarna använde den digitala skrivtavlan. Alla de tre forskningsfrågorna – till vad, hur och varför lärare använder den digitala skrivtavlan – fanns alltså orsak till att undersöka utifrån ett större empiriskt underlag.

Enkätstudien är en del av en kartläggning som skedde i samarbete med den tidigare nämnda kommunförvaltningen. Kommunens intresse handlade främst om och i vilken utsträckning de digitala skrivtavlorna som kommunen hade investerat i användes. Eftersom kommunen hade låtit installera digitala skrivtavlor i både förskolor och grundskolor önskade tjänstemännen på kommun-förvaltningen att enkäten skulle gå ut till all personal på både förskolor och grundskolor. Kommunen bistod med listor på all förskole- och grundskolepersonal och deras e-postadresser.

Konstruktion av enkät

Utifrån avhandlingens forskningsfrågor och de preliminära resultaten av intervjustudie A samt litteraturstudier, beslutade jag mig för vad enkäten skulle behandla. De teman som enkätstudien kom att innehålla var: bakgrundsfrågor om lärarens arbete, kunskap och attityder, användnings- områden för den digitala skrivtavlan, hur den digitala skrivtavlan uppfattas förändra undervisningen samt olika förklaringar till att lärare använder den digitala skrivtavlan.

Enkäten konstruerades med både öppna frågor och fasta frågor på ordinalskalenivå som också kunde kommenteras. Valet av enkätfrågor baserades på inledande litteraturstudier och intervjustudie A. De öppna fråge- ställningarna och kommentarsmöjligheterna är redovisade i Tabell 2 i avsnitt 4.3.1. De fasta frågorna behandlade lärares användning av tavlan i undervisning och den digitala skrivtavlans inverkan på lärares arbete och undervisning (Bilaga I).

Som distributionsform för enkäten valdes webb-baserat frågeformulär. Den främsta anledningen till detta var att respondentlistan, som kommunen hade bistått med, inledningsvis bestod av över 1600 namn. Fördelen med webb- baserat frågeformulär är att de är enkla och billiga att distribuera, att det går förhållandevis enkelt och snabbt att fylla i, samt att det är enkelt att exportera enkätdata till program för att analysera data (Denscombe 2009). Nackdelen med frågeformulär som skickas via e-post är att de vanligtvis får förhållandevis låg svarsfrekvens. Alternativet att genomföra enkäten med ett representativt urval valdes bort utifrån argumentet att med ett webb-baserat frågeformulär ges fler lärare möjlighet att bidra med svar på frågorna. För att konstruera frågeformulär användes enkätverktyget Query & Report, som bl.a. ger möjlig- het att skicka enkäter till enskilda användare samt skicka påminnelser. Urval av respondenter, bortfall och bakgrundsinformation

Utifrån avhandlingens syfte var det nödvändigt att begränsa urvalet till lärare. I den av kommunen erhållna e-postlistan angavs även titlar på tjänst och skola personen var anställd vid. Urvalet begränsades till personal med titel lärare eller förskollärare vilket resulterade i 750 unika e-postadresser på 36 skolor. Denna avgränsning till enbart lärare har inneburit att flera personalkategorier har exkluderats i enkätstudien, bl.a. rektorer, fritidspedagoger, moders- målslärare, musiklärare, specialpedagoger och vikarierande lärare. Efter två påminnelser hade 310 lärare eller förskollärare verksamma i grundskolan svarat, vilket innebär en svarsfrekvens på 41 %. Av dessa angav 222 lärare, d.v.s. 72 %, att de hade tillgång till digital skrivtavla i sin undervisning, arbetade främst i helklassundervisning i grundskolan samt hade besvarat minst hälften av de fasta frågorna i enkäten.

Enkätsvar inkom från alla de ingående 36 skolorna, även om svarsfrekvensen per skola varierade mellan 23 % och 100 %. Det var två skolor undervisningen som lärare och elev, liksom den didaktiska triangelns

utvidgningar för att sortera data i form av till exempel lärares kompetens och kompetensutveckling. Denna första bearbetning av datamaterialet innebar att klä lärarnas utsagor i en didaktisk språkdräkt och ett teoretiskt ramverk var nödvändigt för den fortsatta analysen.

Datamaterialet har därefter i flera omgångar analyserats för att besvara avhandlingens tre frågor. Det innebär att datamaterialet har kodats enligt de standardmetoder som Miles, Huberman och Saldana (2014) beskriver. Kodningsarbetet inleddes med en deskriptiv analys för att identifiera olika funktioner och redskap som användes. Olika processer kodades för att identifiera när och hur den digitala skrivtavlan användes i undervisningen. Slutligen kodades olika värden relaterat undervisningen som kunde ses i förhållande till den digitala skrivtavlan. I resultatkapitlet används framför allt denna datainsamling till den första forskningsfrågan, men dessa analyser har även grundläggande betydelse för de fortsatta datainsamlingarna. Både intervjustudie B och enkätstudiens öppna och fasta frågor utgår från resultatet av intervjustudie A.

4.3 Enkätstudie

tidigare svar. Textmängden för analysen var 14312 ord fördelade på 62 sidor. I genomsnitt bestod varje kommentar av 18 ord, men spridningen var stor, då många kommentarer endast bestod av ett ord och den längsta kommentaren/svaret bestod av 338 ord.

Tabell 2. Öppna frågeställningar och kommentarer.

Fråga Antal

svar frekvens Svars- (N= 222) Ord Antal menings- uttryck Antal kategorier Q13 Kommentar: Har du tillgång till andra

digitala verktyg som används tillsammans med IWB?

36 16 % 830 74 4

Q15 Kommentar: Kompetensutveckling 89 40 % 1580 117 8

Q17 Kommentar: Hur ofta använder du IWB? 68 31 % 1344 90 9

Q19 Fråga: Vilka fördelar och möjligheter ser

du med IWB i undervisningen? 138 62 % 2381 329 13

Q20 Fråga: Vilka nackdelar och hinder ser du

med IWB i undervisningen? 115 52 % 2213 150 9

Q22 Kommentar: Till vad och hur ofta

använder du IWB i undervisningen 44 20 % 962 100 6

Q24 Kommentar: IWB och lärarrollen 32 14 % 1102 53 5

Q26 Kommentar: IWB och elever 24 11 % 594 33 6

Q27 Fråga: Varför/varför inte väljer du att använda IWB i

undervisningen/verksamheten?

106 48 % 1704 177 8

Q28 Fråga: Vad krävs för att du skall

utveckla ditt arbetssätt med IWB? 142 64 % 1602 267 5

Summa 794 14312 1390

Svaren och kommentarerna bestod dels av relativt korta texter och dels av lite längre mer reflekterande och förklarande texter. Många av de korta svaren hade karaktären av att vara skrivna i hast. Detta syntes genom att texterna sällan bestod av fullständiga meningar, många gånger saknades stor bokstav, mellanslag och punkt. Även felstavningar med omkastade bokstäver förekom relativt ofta. Andra utmärkande drag var att många svar och kommentarer präglades av såväl positiva som negativa känslor, vilket syntes genom att ord skrevs med versaler eller att flera utropstecken följde efter ett visst uttryck. Exempel på sådana citat som uttrycker förvåning, frustration, lycka respektive bestämdhet var:

-Inga, faktiskt. (Q20, lärare åk 7-9)

-Hänger sig, fungerar inte, batteri slut… (Q20, lärare åk 4-6) -En fantastisk gåva!!! (Q17, lärare förskoleklass/ åk 1-3) -Skrivare är ett måste! (Q13 lärare åk förskoleklass/ åk 1-3)

Sammantaget talar detta för att de korta svaren var spontana. De längre svaren och kommentarerna var mer argumenterande, reflekterande och förklarande. med få lärare (n<10) där alla lärare besvarat enkäten. Av de sex skolor som

hade färre än tio lärare varierade svarsfrekvensen mellan 25 % och 100 %. De två skolor med flest lärare (n=63 respektive n=54) hade svarsfrekvens på 51 % respektive 30 %. Urvalet bestod av 77 % kvinnor och 23 % män, vilket motsvaras av könsfördelningen hos de som besvarat enkäten (78 % kvinnor respektive 22 % män). Bortfallet går inte heller att förklara utifrån lärares ålder eller vilket stadium läraren arbetar på.

De sju inledande frågorna av enkäten behandlade bakgrundsinformation som kön, ålder, verksamhet, generell IKT-kompetens, generell attityd till digital skrivtavla, frekvensangivelse av hur ofta den digitala skrivtavlan användes samt hur länge läraren hade haft tillgång till den digitala skrivtavlan (Bilaga II). Av de 222 lärarna som ingick i studien var 78 % kvinnor. Åldersfördelningen av lärarna var relativt jämn med flest svarande i åldersspannet 31-40 år (35 %) och ett fåtal svaranden under 30 år (2 %). Lärarna var verksamma i grundskolan från förskoleklass till åk 9 med en relativt jämn fördelning mellan F (förskoleklass) till åk. 3 (27 %), åk. 4-6 (39 %) och åk. 7-9 (34 %). Nästan alla lärare undervisade i fler än ett ämne. Alla skolämnen utom hemkunskap och träslöjd är representerade i datamaterialet.

De deltagande lärarna skattade sin kompetens att använda IKT till bra (69 %, typvärde 3 på en fyrgradig skala från mycket dålig till mycket bra). Det innebär att de flesta ansåg att deras egen kompetens att använda en dator var relativt god. Lärarna hade även en positiv inställning till den digitala skrivtavlan som redskap i undervisningen, då över 90 % angav att de var positiva eller mycket positiva till tavlan. Det var få lärare som hade mycket lågt kunnande och det var relativt få lärare som hade markerat att deras kunnande är mycket högt. Drygt tre fjärdedelar (77 %) av lärarna använde tavlan varje vecka eller varje dag, medan resterande använde den mer sällan. Lärarna hade i genomsnitt använt den digitala skrivtavlan i drygt ett år.

4.3.1 Enkätstudie (del A) öppna frågeställningar och

kommentarer

I den webbaserade lärarenkäten ombads respondenterna besvara fyra öppna frågor och gavs möjlighet att kommentera sex fasta frågor. Totalt använde 175 av de 222 lärarna som ingick i enkäturvalet möjligheten att lämna minst ett svar eller en kommentar. Bortfallet är 21 % och fördelas relativt jämnt mellan de tre lärargrupperna undervisande i åk. F-3 (18 %), åk. 4-6 (25 %) och åk. 7- 9 (19 %).

Svarsfrekvensen på de öppna frågeställningarna varierade mellan 48 % och 64 % medan kommentarsmöjligheten utnyttjades mellan 11 % och 40 % per tillfälle (Tabell 2). Att lärare valde att inte svara på vissa frågor kan bero på många orsaker och förklaras delvis i enkätsvaren. Ett antal lärare förklarade att de inte kunde besvara frågan på grund av bristande erfarenhet. En annan orsak är att respondenten ansåg att man har besvarat frågan i ett tidigare svar eller i en kommentar. I materialet syns detta genom att respondenterna hänvisar till

Tabell 2. Öppna frågeställningar och kommentarer.

Fråga Antal

svar frekvens Svars- (N= 222) Ord Antal menings- uttryck Antal kategorier Q13 Kommentar: Har du tillgång till andra

digitala verktyg som används tillsammans med IWB?

36 16 % 830 74 4

Q15 Kommentar: Kompetensutveckling 89 40 % 1580 117 8

Q17 Kommentar: Hur ofta använder du IWB? 68 31 % 1344 90 9

Q19 Fråga: Vilka fördelar och möjligheter ser

du med IWB i undervisningen? 138 62 % 2381 329 13

Q20 Fråga: Vilka nackdelar och hinder ser du

med IWB i undervisningen? 115 52 % 2213 150 9

Q22 Kommentar: Till vad och hur ofta

använder du IWB i undervisningen 44 20 % 962 100 6

Q24 Kommentar: IWB och lärarrollen 32 14 % 1102 53 5

Q26 Kommentar: IWB och elever 24 11 % 594 33 6

Q27 Fråga: Varför/varför inte väljer du att använda IWB i

undervisningen/verksamheten?

106 48 % 1704 177 8

Q28 Fråga: Vad krävs för att du skall

utveckla ditt arbetssätt med IWB? 142 64 % 1602 267 5

Summa 794 14312 1390

-Inga, faktiskt. (Q20, lärare åk 7-9)

-Hänger sig, fungerar inte, batteri slut… (Q20, lärare åk 4-6) -En fantastisk gåva!!! (Q17, lärare förskoleklass/ åk 1-3) -Skrivare är ett måste! (Q13 lärare åk förskoleklass/ åk 1-3)

4.3.1 Enkätstudie (del A) öppna frågeställningar och

kommentarer

undervisningen på lärar- och elevnivå, till följd av den digitala skrivtavlan. Temat utgick därmed direkt från den del av syftet som handlar om i vilka avseenden den digitala skrivtavlan förändrat undervisningen, men också den tredje forskningsfrågan. Frågorna var konstruerade som påståenden som lärarna fick ta ställning till i en fyrgradig skala från instämmer inte alls till

instämmer helt och hållet. Lärarna kunde även besvara påståendena med Vet inte. I analysen av datamaterialet har alternativet Vet inte behandlats som ett

internt bortfall.

Datamaterialet har sparats som en excelfil från webbenkäten vilken sedan har importerats till SPSS, där all databearbetning har skett. Initial granskning och hantering av data följde gängse riktlinjer, vilket innebär kontroll av data, korrektion och analys av systematiskt bortfall (Hair, Black, Babin & Anderson 2010; Pallant 2010; Tabachnick & Fidell 2007).

Det interna bortfallet på de fasta frågorna varierade mellan 1,3 % och 10,5 %. För att hantera bortfallet har jag följt de riktlinjer som Pallant (2010) och Tabachnick och Fidell (2007) redogör för. Det innebär att vid ett bortfall under 5 % kan i princip vilken standardmetod som helst användas, för att ersätta data utan att det påverkar resultatet. När bortfallet är över 5 % måste varje fråga undersökas för sig. Bortfall för frågor om lärarens kompetens och attityd liksom de fasta frågorna för det första temat ersattes med medelvärdet. Bortfallsproblematiken för det andra temaområdet, som var konstruerat utifrån påståenden där lärarna hade möjlighet att besvara frågan med alternativet Vet ej, övervägdes noga. I och med att 10 % till 23 % av lärarna besvarat frågorna med Vet ej (se Bilaga III), återfinns två alternativ att hantera bortfallet. Dels att exkludera svaren Vet ej, dels att ersätta svaren med antingen medelvärde eller att alternativet Vet ej behandlades som ett mittvärde mellan ett avståndstagande eller instämmande. Såväl Pallant som Tabachnick och Fidell rekommenderar att svaren exkluderas. Orsaken till denna rekommen- dation är att det finns en överhängande risk för fel av Typ 2, d.v.s. att samband som egentligen finns i data inte blir synliga, när bortfall ersätts med t.ex. medelvärde. Nackdelen med att exkludera svaren är att antalet möjliga statistiska analyser begränsas. För det andra temaområdet har svaren med Vet

ej exkluderats i studien.

Även om kvantitativ data har genererats i form av fasta svar på bakgrundsfrågor med fasta svarsalternativ, är det framför allt kvalitativa resultat som efterfrågas i forskningsfrågorna. Svarsfrekvensen är också under 50 % vilket är den nedre gränsen om statistiska analyser ska kunna anses vara valida för den population urvalet gäller (Shadish, Cook & Campbell 2002). De data som har erhållits från enkätens fasta frågor har legat på nominal respektive ordinal nivå. Möjligheterna att bearbeta data är därmed relativt begränsade till statistiska metoder i form av icke-parametriska test. Det innebär att medelvärde inte kan användas som utgångspunkt i analyserna utan de sker utifrån rangordning och median. I resultatet redovisas faktoranalys i form av PCA samt sambandsanalyser. I resultatet har jag trots detta redovisat Många gånger handlade de om att förklara arbetssituationen, eller att läraren

beskrev hur hen använde den digitala skrivtavlan i sin undervisning. I andra fall förklarade läraren möjligheter och begränsningar på den enskilda skolan, eller argumenterade för sina ställningstaganden gällande den digitala skrivtavlan.

Analys av enkätstudie (del A)

Lärarnas uttalanden i studien kan liknas vid ett surr av röster i en större samlingslokal. På avstånd ter sig alla uttalanden som ett sorl där det är svårt att urskilja det ena meningsyttrandet från det andra. Men när man närmar sig finner man att var och en av dem säger olika saker. Datamaterial i kvalitativa studier omfattar vanligtvis längre intervjuer eller berättelser som i ett första skede koncentreras genom att rensa ut ovidkommande innehåll (Kvale &

In document Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv (Page 92-98)