Avhandlingens syfte

Min förförståelse och insikt om rättsområdet väckte tanken på att tillämpningen av LSS kunde fungera som exempel på hur välfärdsrättslig lagstiftning – med en rättig- hetskonstruktion – påverkas av olika normer inom de arenor där rätten tillämpas. Min bakgrund som handläggare på Försäkringskassan och senare som ombud för personer som ansökte om insatser enligt LSS har påverkat mitt beslut att studera rättstillämpningens villkor för att försöka förstå det som sker på olika arenor där be- sluten fattas. Jag arbetade som handläggare inom Försäkringskassan i många år och där det rådde en myndighetskultur som var påverkad av olika detaljerade föreskrifter i interna handböcker som fanns för olika ärendeslag. Chefer och andra överordnade inom organisationen var noga med att tala om att föreskrifterna i handböckerna var bindande och skulle följas. Tjänstemän från centralkontoren följde upp att dessa föreskrifter följdes strikt genom interna kontroller på lokalkontoren. Denna myndig- hetskultur var rådande inom försäkringskassorna då jag var verksam där under slutet av 1970-talet och under 1980-talet. Efter att jag utbildat mig till jurist arbetade jag inom Neurologiskt Handikappades Riksförbund och anlitades ofta som ombud och biträde av deras medlemmar. I detta arbete kom jag i kontakt med handlägga- re och beslutsfattare inom kommuner och försäkringskassor i stora delar av landet i samband med att mina klienter sökte olika insatser enligt SoL och LSS. I flera fall överklagades besluten till förvaltningsdomstol och då fick jag också en inblick i hur olika förvaltningsdomstolar agerade. Det var då jag kunde konstatera – som jag nämnde inledningsvis – att det fanns stora skillnader i bedömning av likartade ärenden hos olika instanser, trots att praxis fanns och gav en tydlig vägledning i många fall. Mina nuvarande studier och kontakter med fältet har visat att mina frå- geställningar fortfarande är aktuella när det gäller rättens tillämpning. Som utbildare (universitetsadjunkt i juridik) och forskarstuderande har jag fått tillfälle att fördjupa mig i doktrin och kunnat göra egna empiriska studier beträffande rättstillämpningen rörande LSS.

Beslut enligt LSS ska tillförsäkra funktionshindrade rätt till insatser om de tillhör målgruppen och om deras behov av stöd och service inte tillgodoses på annat sätt. Insatserna ska ge funktionshindrade goda levnadsvillkor och möjlighet att leva som andra. Denna målsättning ställer krav på tillämpningen både utifrån ett rättsligt och ett socialt perspektiv.

Rättsförhållandet mellan den enskilde och myndigheterna regleras i den offentlig- rättsliga lagstiftningen LSS, men tillämpningen påverkas också av myndighetsspecifi- ka normer som inte alltid stämmer överens med rätten. Tillämpningen av rätten sker på tre arenor med olika förutsättningar och olika interna normer. Genom att studera rättsliga och andra normer som styr tillämpningen inom de olika arenorna kan jag öka kunskapen om rättstillämpningens villkor i praktiken, eller som ”Rumpnissarna” uttrycker det med sin enträgna fråga: ”Voffor gör di på detta viset?” 67 _{Jag ska söka efter}

och identifiera normativa mönster som myndigheterna utvecklar samt förklara de processer som verkar när besluten fattas enligt LSS.68

Avhandlingen berör således relationen mellan rätten (law in books) och de nor- mer som tillämpas i praktiken (law in action) inom de tre arenor jag studerar.69 Avhandlingen handlar också om rättsdogmatikens dilemma som innebär att rätten kan tillämpas normrationellt eller målrationellt.

Syftet med mitt arbete är att:

Genom en studie av tillämpningen avseende en välfärdsrättlig lagstiftning med en rät- tighetskonstruktion, identifiera och analysera normativa mönster på tre olika arenor där besluten fattas. Analysen syftar till att beskriva glappet mellan de normer som tillämpas i praktiken i förhållande till rätten, och relationen mellan rätt, norm och tillämpning. Jag vill också med denna avhandling bidra till lösningen av hur en lämplig rättstillämp- ningsmodell inom denna del av välfärdsrätten bör se ut för att uppfylla lagstiftningens målsättning.

Rättsliga normer kompletteras av andra normer i tillämpningen och detta är nöd- vändigt, eftersom juridiken måste kompletteras med annan kunskap, i synnerhet när det gäller välfärdsrätten och en lagstiftning som har som målsättning att funk- tionshindrade ska kunna leva som andra. De normer (ofta myndighetsspecifika) som kompletterar rätten, är influerade av olika kunskapsområden som t.ex. konsekvenser av olika sjukdomstillstånd och kunskaper om levnadsvillkor för personer med funk- tionsnedsättningar. Tillämpningen av LSS ska ske i tre steg. Först görs en bedömning om personen tillhör målgruppen, personkretsbedömning enligt 1 §, sedan följer en bedömning av rätten till insatser, om behovet finns och inte tillgodoses på annat sätt enligt 7 §, och slutligen utreds om förutsättningarna föreligger för att bevilja den specifika insatsen enligt 9 §, exempelvis personlig assistans. Jag kommer att ha fokus på samspelet och skillnaden mellan den skrivna lagen och den tillämpade lagen uti- från ett rättssociologiskt perspektiv vid tre identifierade arenor.

68 Begreppet ”normativa mönster” används också i en annan mening inom rättsvetenskapen. Anna Christensen var upphovsperson till ett forskningsprogram som heter Normativ Utveckling i Den Sociala Dimensionen (NORMA). Programmet är inriktat på de normativa elementen i rättsord- ningen och det normativa innehållet i rättsreglerna som framträder som olika normativa (grund) mönster. Se bl.a. Christensen 1997, s. 69 ff. Forskningsprogrammet bedrivs vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

69 Roscoe Pound skrev sin berömda artikel ”Law in Books and Law in Action” redan 1910. Begreppet har utvecklats till sitt innehåll i takt med rättens utveckling. Se exempelvis Halpérin, 2011.