Normativa mönster

Studierna på de tre arenorna där besluten fattas har fokus på, å ena sidan, hur myn- dighetsutövningen förhåller sig till rätten och, å andra sidan, hur beslutsfattarna an- vänder sitt handlingsutrymme på olika sätt. Den praktiska tillämpningen studeras genom forskningsprocessen där val av metod är viktig för att finna mönster som kan visa vilka normer som styr tillämpningen.

När jag i mina tidigare studier har försökt beskriva den rätt som bör tillämpas och jämföra med den rätt som faktiskt tillämpas vill jag nu också försöka få fram de normer som styr tillämpningen. Det krävs en metod där jag med stöd av empiri och teori kan beskriva de normer som tillämpas i praktiken (varat). Nedanstående figur illusterar den problematik jag arbetar med.178

Fig. 6. Relationen mellan rätt, norm och tillämpning Rättsliga

Normer NormerSociala Rätten i

praktiken Sociala normer i praktiken

Till att börja med kan man följa figurens fyra fält motsols och då konstatera vissa relationer. Relationen mellan lagen LSS och den rätt som bör tillämpas i praktiken handlar om att lagen tillämpas med juridisk metod, som jag beskriver i ovanståen- de avsnitt. Den praktiska tillämpningen av rätten kännetecknas av att det finns ett handlingsutrymme i det enskilda fallet. Olika normer (inte bara rättsliga normer) kan påverka den praktiska tillämpningen av rätten, därmed kan det också finnas en relation mellan LSS i praktiken och de normer som tillämpas i praktiken. De nor- mer som tillämpas styrs av olika normer som inte självklart har sitt ursprung i LSS. Normer kan utvecklas inom de organisationer som tillämpar LSS och dessa normer kan påverka innehållet i lagen, så att lagen ändras eller kompletteras.

Om jag istället följer tabellen medsols kan jag konstatera att LSS har påverkats av praktiken i viss mån.179 _{LSS påverkar naturligtvis också de normer som styr tillämp-} ningen, och de normer som tillämpas i praktiken påverkar tillämpningen av LSS. Fler relationer är möjliga med hänvisning till tabellen. När jag följer diagonala linjer kan jag konstatera att det finns en relation mellan LSS och de normer som till- lämpas i praktiken. Det kan gälla tillgänglighet och annan anpassning av den fysiska miljön som underlättar för funktionshindrade. Omvänt finns en relation mellan de normer som tillämpas i praktiken och LSS som innebär att rätten kan anpassa sig till de normer som faktiskt tillämpas. Relationen mellan normer och den praktiska tillämpningen av LSS är uppenbar eftersom dessa normer faktiskt kan styra tillämp-

178 Figuren är hämtad från Baier, ”Relationships between social and legal norms”, 2013, s. 60. 179 Till exempel infördes sanktionsbestämmelser i lagen när det framkom att vissa kommuner inte

ningen. Likaså påverkar den praktiska tillämpningen av LSS de normer som finns på organisationsnivå.

För att kunna finna och beskriva de normer som styr tillämpningen i de olika organisationerna som jag studerar, utgår jag från en abduktiv aspekt på problemet. Abduktion har en lång tradition ända tillbaka till Aristoteles och har använts och beskrivits av flera nutida forskare. Abduktiva slutledningar formulerades av Charles S. Peirce (1839-1914) och innebär att gå utöver vad som gäller för slutledningar i snäv logisk mening.180 _{Den abduktiva slutledningsformen kan beskrivas enligt Peirce} med följande slutledning:181

Ett överraskande faktum, C, observeras;

Men om A vore sant, så skulle C vara en självklarhet; Följaktligen finns det skäl att anta att A är sant.

Det första ledet (faktumledet) utgår från empirin. Det andra ledet bygger på premis- sen att anta en förklarande hypotes som har sitt ursprung i teorin. Med abduktiv slut- ledning leder det till antagandet att A är sant under förutsättning att A är närvarande i premissen. Om jag exempelvis observerar att en kommun regelmässigt tidsbegränsar sina beslut i strid med LSS (C), kan jag formulera följande hypotes: Om beslutsfattar- na saknar kunskap om lagens målsättning som innebär att insatserna som ges enligt LSS ska vara varaktiga (A), så är det givet att normen som tillämpas innebär att be- sluten tidsbegränsas (C); följaktligen finns det skäl att anta att beslutsfattarna saknar kunskap om att insatserna enligt LSS ska vara varaktiga (A). Slutledningen leder till att om (A) är mönstret, så förklarar det normen som avviker från rätten.

Abduktion gör det möjligt att beskriva forskningsprocessen som ett växelspel mel- lan empiri och teori. Abduktion handlar om mönsterfinnande eller som Hanson kallar processen ”retrodiction” i sin bok: Patterns of Discovery. An Inquiry into the

Foundations of Science.182 _{Sköldberg har uttalat att abduktion används vid många}

fallstudiebaserade undersökningar.183 _{Metoden innebär att ett enskilt fall tolkas uti-} från ett hypotetiskt övergripande mönster, som – om det vore riktigt – förklarar fallet ifråga.184

Till skillnad från slutledningar som induktion – där empirin är utgångspunkt – och deduktion – där teorin är utgångspunkt – kan jag med hjälp av abduktion finna normativa mönster som förklarar och ger förståelse för olika förhållanden i samband med beslutsfattandet. För att upptäcka normativa mönster använder jag abduktio- nen som utgår från mina empiriska fakta, men också förförståelse från de teorier som jag beskrivit i föregående avsnitt. Analysen av empirin kombineras med teorin för att upptäcka mönster som ger förståelse.185

180 Sohlberg/Sohlberg 2011, s. 130. 181 Peirce, 1990, s. 237.

182 Hanson, 1958. Se även Alvesson/Sköldberg 2008 s. 64. 183 Sköldberg 1991.

184 Alvesson/Sköldberg 2008 s 55.

Mina studier omfattar tre olika arenor och jag studerar dem på mesonivå. Mesonivån avser organisationen och vilka kontextuella fakta som är kännetecknande för respektive organisation utifrån system och möjligheter samt olika styrdokument. Med stöd av teori och empiri söker jag efter systematik och logiska förklaringar till de resultat som är kännetecknande för respektive arena. Det blir ett växelspel mellan empiri och teori som också kan visa på fall som inte stämmer överens med rätten. Mellan rätten och empirin antar jag att det finns normer som kan förklara verk- ligheten. För att få fram dessa normer använder jag mig av abduktion. Jag utgår från de fakta jag får fram i myndigheternas interna styrdokument och beslutsunderlag, där jag kan observera fall som avviker från rätten. Utifrån dessa fall kan jag sedan formulera en hypotes som förklarar vilka normer som styr rättstillämpningen av LSS. Hypotesen förklaras med hänsyn till de kontextuella fakta jag fått fram. Istället för att finna den rätt som bör tillämpas söker jag efter normer som tillämpas i praktiken. Enligt Baier och Svensson är detta en abduktiv verksamhet.186