Normer och beslut

För att studera de normer som följs och kan spåras i människors handlingar krävs en normvetenskap som utvecklats i en rättssociologisk kontext. Normvetenskap i ett rättssociologiskt paradigm har utvecklats utifrån Hydéns forskning kring normbegrep- pet. Normbegreppet har preciserats bland annat i artikeln ”The Concept of Norms in Sociology of Law”171 _{som gör det möjligt att använda begreppet ur ett vetenskapligt} perspektiv både för att beskriva rätten (börat) och den rätt som tillämpas (varat). Att söka efter normbildningsprocesser kräver kunskap om vilka som är involvera- de i normbildningsprocessen. Normbildningen som påverkar tillämpningen av LSS sker på olika nivåer. Överst har vi staten som styr med den generella lagstiftningen. Jag ser lagstiftningen ur ett styrningsperspektiv där lagstiftaren påverkar den struktur eller det system som gäller för beslutsfattandet. Förutom den materiella lagstiftning- en finns handläggningsregler, organisatoriska regler och kompetensregler som påver- kar rättstillämpningen. Mina studier har fokus på organisationsnivån och de normer som verkar på myndigheterna. Här finns utrymme för olika normbildningsprocesser inom myndigheterna. Normbildningen är beroende av olika faktorer; kultur, upp- drag och målsättning med verksamheten. Inom myndigheten finns tjänstemän och domare som fattar beslut i enskilda ärenden och de har också möjlighet att påverka besluten, även om de styrs av den organisation och de normer som verkar i organi- sationen. Den enskilde tjänstemannen eller domaren som fattar besluten styrs av de normer som finns inom organisationen, men kan också påverka normbildningen som enskild beslutsfattare.

För att förklara och analysera mina empiriska resultat krävs mer än sedvanlig rätts- dogmatisk metod. Därför går jag nu vidare med ett rättssociologiskt perspektiv. Jag har alltså tidigare studerat rättens interna struktur (gällande rätt) och legalitetsprin- cipen i förhållande till den tillämpade rätten med fokus på om besluten är rättsenliga procedurmässigt.172 _{I denna avhandling går jag vidare och studerar rättens externa} struktur (rättsreglernas verkan) och behandlar frågor som rör samspelet mellan rätt- en och de beslut som fattas avseende LSS. För att kunna beskriva detta samspel räcker det inte med att beskriva de normer som rättsvetenskapen behandlar och som praktiseras inom juridiken där juristen använder den juridiska metoden som handlingsnorm. De normer som här betecknas som rätten har sin utgångspunkt i rättskälleläran och utgörs av bindande, vägledande eller övriga rättskällor. Förutom rättsliga normer finns andra sociala normer i vardagslivet och i yrkeslivet som utövar ett inflytande på vårt handlande så som jag beskrivit i ovanstående teoriavsnitt.

Jag har valt att arbeta med en normmodell så som den artikuleras av Hydén, som

analysinstrument och som redskap att sammanställa den information jag fått vid mina empiriska studier. Den rättssociologiska normanalysen enligt Hydén ger mig ett redskap att studera och analysera förekomsten och användningen av normer vid

171 Hydén/Svensson, 2008. 172 Erlandsson, 2009.

de myndigheter jag studerar. Normbegreppet som Hydén använder ser jag som den felande länken mellan rätten (börat) och rättstillämpningen (varat) i det enskilda fallet,173 _{eftersom det externa perspektivet på rätten kräver en deskriptiv ansats vid} studiet av normer. Skillnaden mellan ett internt och ett externt perspektiv på rätten har beskrivits av Tuori174 _{m.fl. i den mening att rätten har två ansikten, dels som} normativt fenomen, dels som samhälleliga praktiker. Det interna studiet av rätten och rättsdogmatiken har oftast en normativ ansats med syfte att besvara frågor om de lege ferenda, medan studier av hur rätten tillämpas har en deskriptiv ansats. En normmodell kan alltså användas som analysinstrument som sammanfattar in- formation om vad som ligger bakom ett visst beslutsmönster.175 _{Modellen kan också} användas för att förstå rättssociologiska problem.176 _{När jag undersöker interna nor-} mer hos kommuner och Försäkringskassan försöker jag finna gemensamma mönster i utredningsmetodik, beslutsmotiveringar etc. med en normmodell som metodstöd. Hydén beskriver också normerna som ett filter mellan rättsregler och samhälle som påverkar utfallet av den rättsliga regleringen.177 _{Normerna bestämmer tillämp-} ningen i det enskilda fallet och det finns en risk att besluten som fattas enligt dessa normer inte är i överensstämmelse med rätten. Nedanstående figur som Hydén ska- pat kan användas på olika sätt. Här använder jag figuren för att illustrera det faktum att normerna påverkar tillämpningen av lagstiftningen.

Fig. 5. Normmodell

__§__§__§__§__ Rätten _________________________ Normer ____________________________________ LSS i praktiken

Normerna finns i fältet mellan rätten (law in books) och tillämpningen av LSS (law in action) och påverkar därmed utfallet i praktiken. Om vi drar en lodrät obruten linje från rätten ned till tillämpningsnivån så är normerna i överensstämmelse med rätten. Om rätten omformuleras genom normerna och inte överensstämmer med rätten bryts den lodräta linjen och går i en annan riktning från normerna mot den praktiska tillämpningen. Det kan också vara så att normerna inte har sitt ursprung i rätten men ändå styr tillämpningen och då har vi en linje som börjar vid normer och går mot tillämpningen. Flera andra kopplingar är möjliga, till exempel att normerna påverkar rätten, vilket jag återkommer till när det gäller relationen mellan rätt, norm och tillämpning.

173 Detta är min tolkning. Hydén uttrycker att normbegreppet kan ses som den förmedlande länken mellan det faktiska och det önskvärda, mellan varat och börat, mellan aktör och system. Eftersom rättsdogmatiken saknar detta begrepp i sitt interna perspektiv på rätten använder jag uttrycket ”den felande länken” här.

174 Tuori, 1999.

175 Hydén, 2002,Normvetenskap, s 59 f. 176 Hydén, 2002, Normvetenskap, s 60.