Klas har haft anledning att fundera mycket kring detta med styv- föräldraskap. Hans uppfattning är att barnet styr i stor utsträckning hur relationen utvecklas. Men att också styvpappan har ett stort ansvar för relationen med sitt styvbarn. Han poängterar hur viktigt det är att för- söka se Annas behov eller Annas önskemål. Man kan fråga sig hur mycket det betytt att Klas inte har egna barn från ett tidigare förhållande och om detta i så fall skulle ha påverkat hans relation till Anna. Klas anser själv att det som mest påverkat hans attityd och handlande som styvpappa är den modell han fick av sina föräldrar som barn.
Den har jag som en modell. Eller som en modell som jag är uppväxt med som jag tyckte var bra. Sen var det en del delar i det som inte var
bra. Som man så klart finslipar. Som man då tyckte att så här ska jag inte uppträda. Eller så här ska jag inte göra (styvpappa Klas).
Klas tycker inte att han är annorlunda förälder mot Anna än han är mot sina egna biologiska pojkar.
Jag blir ju inte mindre förbannad eller mindre glad eller nånting vad gäller Anna än mot ungarna. Jag är inte rädd för det fast jag vet att det kan komma en sån kommentar. Samma sak där. Jag gör ingen åtskill- nad där. Den gränsen tycker jag inte finns alls. Nej jag är nog lika dålig eller lika bra med allihop i så fall. Skulle jag tro. Det är inte nån skill- nad. Jag känner inte så i varje fall.
Klas har också själv haft både styvpappa och styvmamma. Han har haft två styvpappor. Den första styvpappan har mamma separerat ifrån och honom har Klas tappat bort kontakten med.
…det vart åt pipsvängen så att säga. Han försvann ur bilden.
Sedan kom den andre styvpappan för 14 år sedan när Klas hade blivit lite äldre. Styvpappa nummer två blev en kompis. Det blev ingen ”pappa- känsla” till honom men det blev en kompis och det är Klas nöjd med. Han hade ju en biologisk pappa. Relationen till styvpappan blev för Klas del bättre än relationen till styvmamman. Han tror det berodde på att han bodde hos mamman och på det sättet mer levde med styvpappan.
På frågan vilka som är de viktigaste vuxna för länkbarnet svarar Klas:
… jag tror att det är mamma. Hon är nog den viktigaste.
Enligt Klas är mamma den familjemedlem som står närmast Anna. När det gäller de två papporna betonar han skillnaden mellan den biologiska och den sociala.
Jag tror man får se det i två plan. Att närheten… den dagliga problema- tiken där ligger väl kanske jag och det emotionella, den känslosamma där ligger den riktiga pappan. Tryggheten och lite släktskap och allt ligger där. Den dagliga rutinen och den dagliga uppföljningen där ligger ju jag som en ansvarstagare eller kontakt.
När Klas tänker sig familjen framåt tänker han först på att de snart har en flicka i tonåren.
Då har vi en tjej som är i tonåren. Förmodligen innebär det rätt mycket mera oro för vad som händer runt omkring Anna. Det är ju det man går och väntar på nu. Disco och öl och såna saker. Och pojkarna i skolan. Så det är den förändringen som är. Ja det får mor förbereda sig på också ganska så rejält här kan jag tänka mig. Jag vet mina två systrar hur dom var i tonåren... Så det är rätt spännande.
Det råd Klas skulle vilja ge till en blivande styvpappa är:
Jag tror att det viktiga för att få sånt här att fungera det är att man har klart för sig från början vad man ger sig in i som styvpappa. ...Att man verkligen gör klart för sig själv att går man in i det här så har man ta mig fan lika stort ansvar som för sitt eget barn. Det ska man ha som grund- koncept. Och sen... att man är jävligt ödmjuk och ser till att det är barnet som bestämmer takten på kontakten. Att man inte på något sätt försöker styra takten.
Förhandling ur ett föräldraperspektiv
I frågor som gäller barnen diskuterar Eva och Klas. Eva berättar:
Det är nog mest jag och Klas som diskuterar. Men sen är det det här med skola och sådär. Då pratar jag med Janne. Som ibland när jag job- bar på fredagarna och Janne ska hämta. Då åker han till skolan och hämtar. Det kan ju vara bra om han vet litet. Han pratade sist med fröken också för det har varit lite strul. Med en klasskompis där som hade mått dåligt och dragit med Anna.
När något skall beslutas som gäller Anna så tar Eva beslutet. Och det accepterar pappan. Varken Eva eller Janne har något minne av att de har varit osams i frågor som handlar om Anna. Även styvpappa Klas lämnar gärna över till Eva för beslut.
Jag har svårare att bestämma. Det är nog problemet med mig. Att jag inte tar beslut. Utan Eva får tjata.
Beslutsprocessen mellan Klas och Eva ser likadan ut för alla tre barnen. När intervjuaren ber Eva om råd till en väninna som står i begrepp att gifta om sig visar det sig att Evas väninna är i en sådan situation. Eva betonar då hur viktigt det är att se hur den nye mannen behandlar bar- nen. Eva berättar hur väninnans förre fästman
kom in direkt och skulle styra och ställa med hennes ungar och sätta regler och...
Väninnans nuvarande sambo har haft ett helt annat sätt att närma sig barnen.
Det här tror jag kommer funka jättebra. Jag har sagt flera gånger åt henne. ’Tänk på hur han är mot barnen.’ Och det har man ju sett mer och mer hur det funkar (mamma Eva).
Till sist betonar Eva vikten av att barn som är så stora som Anna måste få bestämma lite själva. Eva tycker att Anna är för ung att bestämma var hon skall bo. Det skall föräldrarna göra. Däremot kan Anna vara med och utforma hur umgänget genomförs. Om hon vill stanna kvar i mamma-
hushållet ett veckoslut ska hon få det. Om hon vill åka till pappan två veckoslut i rad ska det också gå bra.