Margareta kommenterar hur andra skilda föräldrar ordnat umgänget med barnen: Många har väl så strikt att dom ska ha varannan storhelg
och varannan jul eller nyår. Margareta förstår att de vuxna vill ha be-
stämda umgängestider för att kunna planera. Men själv föredrar hon att ha det just som det är. Det vill säga på mera lösa boliner. Fördelen med den här lösningen som tillämpas i Emmas och Isaks familjesystem är enligt Margareta att hon inte kan klara sig utan barnen.
Jag vet ju att barnens pappa hellre – kanske – är ute på sjön eller med sina kompisar och så. Och då får vi ju bägge två som vi vill ha det. Ungarna hemma med mig och....
Umgänget mellan länkbarnen och pappan har växlat i frekvens och inne- håll genom åren. I samband med skilsmässan hävdade pappan att han skulle ha vårdnaden:
Från början skulle inte jag få ha barnen. Men jag stod på mig och sa att jag ska ha barnen och vi kan ha varannan vecka om du bor här ute. Det slutade med varannan helg hos pappa.
Det funkade inte alls i början. För det är väl lite grann det där med att vi tjejer är nöjda med att vara med familjen. Och han kom väl underfund med hur roligt det var att vara ute med kompisarna och allt det där. Att slippa ansvaret. Men sen så hände det väl lika fort igen att han hade lekt rommen av sig. Och då funkade det jättebra. Han flyttade ihop med en tjej på en gång när vi flytta ifrån varann. Och ungarna älskade henne. Dom träffas än idag (mamma Margareta).
Under en period fungerade umgänget med pappan bra. Emma och Isak besökte sin pappa varannan helg och fjorton dagar på sommaren:
Men det har liksom skjutits mer och mer... när jag blev med barn så blev jag sjukskriven. Man konstaterade att jag inte fick jobba. Och då var jag ju hemma. Då var det lätt att ringa när han skulle bort. Det var än det ena än det andra. Jag tyckte att jag är ju ändå hemma... Och sen när jag började jobba igen så var det hemskt sporadiskt allt ifrån varannan helg till en gång i månaden, en gång varannan månad lite grann så där
Margareta tycker sig förstå att pappan inte vill träffa barnen så ofta. Hon hävdar att han är för bekväm av sig för att vilja ha barnen. Hon har aldrig krävt att han skall ta mer ansvar för barnen. Under intervjun beto- nar hon flera gånger att för henne har det inte varit några problem att ha barnen hos sig, snarare tvärtom. Jag har ju skaffat barnen för att jag vill
ha barn inte för att...inte för att jag inte vill ha dom.
Mamma Margareta betonar att barnens umgäng med pappan inte bara handlar om hur ofta utan också om själva innehållet. Detta har också förändrats sedan pappan fick sin nuvarande sambo. Mamman menar att det har varit svårt för länkbarnen ibland när de varit på besök hos pap- pan. Ibland har hon fått hämta hem barnen eftersom de ringer och vill hem för att det tråkigt hos pappa.
Johan (styvpappan) har träffat barnens pappa. Han och pappan har lättare att träffas och prata än vad mamman och pappan har:
Jag vet inte… samarbeta det kan vi väl inte... Ja vi kan prata. Ja det är inga bekymmer alls det och har aldrig varit. Jag vet inte varför men det har aldrig varit något problem. Han har förmodligen inte sett mig som den som har förstört deras äktenskap. Och det gör väl kanske att det blir lite lättare att acceptera. Fast i vissa bitar är han ju fortfarande bitter liksom. Men jag tror han är bitter mot Maggan. Så därför funkar det inte så bra dom emellan stundtals.
Johan förvånas över att pappans relation till barnen har försvårats sedan pappan fick en ny relation. Medan det för de flesta pappor i Johans bekantskapskrets har visat sig att relationen till barnen blivit bättre, när både mamman och pappan har fått en ny partner så har det just i Emmas och Isaks fall blivit tvärt om. Johan har i det längsta försökt att hålla sig utanför diskussionen om umgänge. Hans principiella uppfattning är att den frågan ska skötas mellan mamman och pappan:
Men nu på senare tid… när man känner att ungarna lider av det… då blir jag...då blir jag förbannad för jag menar att går man in med den argumentationen om att vi har ingen tid tillsammans. Det kom han ju och sa till Maggan om sin nya relation. Och då har han alltså sina barn som mest 4 dagar av 30 i månaden. Och det argumentet håller inte …det är för dåligt. Han menar på att han har dom på sin lediga helg då. Han jobbar ju helger ibland också. Då får man ju... vi har också haft barnen hemma på ledig helg Då får man också …herregud vadå... inte är man väl barnledig annars. Jag menar, har man barn, så har man barn till dom är...
Johan kan se en gradvis förändring av umgänget med pappan. Det blir mer och mer så att barnen stannar kvar i mamma-hushållet och inte åker
till pappan lika regelbundet som tidigare. Johan tycker det är bäst att barnen stannar hemma i mamma-hushållet om inte umgänget med pap- pan fungerar:
Jag vet att jag sa till Maggan sist… att låt dom va hemma. Va ska dom iväg dit och göra då för det blir ju bara kaos i alla fall.
När inte umgänget med pappan fungerar riktigt bra noterar mamman detta:
När inte träffar pappa på länge. Då blir det lite stingsligt. Men samti- digt är det ju tvärt om också. Ibland får man pusha på dom. Ska ni inte ringa till pappa och tala om att ni lever? Så det är hemskt mycket berg- och-dalbana det där.
Johan menar att utvecklingen går mot att mamma-hushållet blir mest ”hemma” för Emma och Isak, medan pappa-hushållet kommer mer och mer att hamna åt sidan. Så här uttrycker han sin ambivalenta inställning till detta:
Ja det går ju däråt. Helt klart. Och det är synd tycker jag. Eller på sätt och vis så tycker jag att om det är bra för barnen så tycker jag det är bra. Men på sätt och vis tycker jag att det är dåligt för barnen för att dom förlorar sin pappa. Den dom kallar för pappa.
Johan oroar sig då han ser att inte umgänget mellan pappan och barnen fungerar.
... det har varit så mycket strul med fadern och hans sambo nu ett tag. Det fungerade jättebra så länge han var själv och sen han fick en flick- vän så spåra hela karln ur på något vis. Bryr sig inte och... jag har ju hela tiden hävdat att han måste umgås med sina barn för att inte tappa bort dom själv. Och också för barnens skull så att dom hela tiden vet vem som är deras riktiga pappa.
Och just det här att om nån gång Maggan och jag skulle... om vi skulle gå isär. Hur skulle dom reagera då gentemot sin riktiga far och gente- mot mig? Det är det man tycker känns lite konstigt ibland.
Pappan har nu flyttat eller håller på att flytta. Ingen i mamma-hushållet vet riktigt vart pappan har flyttat. Mamman tror att det är till ett annat bostadsområde i samma stad