Det övergripande syftet med studien angavs redan i inledningen : att uti-
från ett barnperspektiv identifiera, beskriva och analysera de förhand- lingar genom vilka barnets familj konstitueras. Här läggs stor vikt vid att
beskriva de länkade familjesystemens vardag.
I vardagsbegreppet inkluderas allt ifrån rutiner till de kulturella ut- tryck som antar ritualens form. Både rutiner och ritualer är strategiska begrepp för att analysera hur relationer och samspel formas i det län- kade familjesystemet men i denna framställning betonas ritualerna. Barn-
perspektivet med dess dubbla karaktär är ytterligare en viktig utgångs-
punkt för studien. Det innebär att ett och samma fenomen belyses såväl från de vuxnas som länkbarnets utgångspunkt. I kapitel 5, som inleder presentationen och den empiriska analysen, blandas berättelser från barn och vuxna om hur viktiga händelser formas till en rik flora av familjer-
itualer. Med ritualernas hjälp friläggs hur det länkade familjesystemet –
genom att såväl samhörighet som åtskillnad mellan personer skapar –
barnets familj. Både barn och vuxna betraktas som producenter och med-
väl generation och kön som viktiga variabler för analys av barnets fa- milj.
Som framgått av tidigare diskussioner är kunskaperna om styvfamiljer begränsade, och än mer begränsade är kunskaperna om länkade familje- system. Men styvfamiljen liksom övriga moderna familjer kan karaktäri- seras som en ”förhandlingsfamilj” där det inte är självklart vem som bestämmer och vilka regler som gäller. Därför är förhandling ett strate- giskt begrepp för att studera modernt familjeliv oberoende av hur famil- jen ser ut. Att förhandla istället för att följa givna regler kräver emeller- tid en speciell kompetens av deltagarna. I länkade familjesystem placeras traditionella roller, normer och värden i nya kontexter med nya innebör- der som följd. I stället för att kvinna, man och barn knyts samman i en kärnfamilj där rollerna som partner och förälder sammanfaller, uppfat- tas föräldraskapet i den ombildade familjen som oberoende av par- relationen. Det sker en ”renodling” av rollerna och det länkade familje- systemet gör det möjligt studera nya roller och samlevnadsformer. Hanne Haavind (1985) betonar vikten av att studera roller och relationer i sam- spel. Här kan det vara av vikt att diskutera vilka individer eller grupper av individer som erkänns som parter vid förhandlingarna, d.v.s. vilka som formellt eller reellt auktoriseras eller bemyndigas att delta. Här kom- mer också frågor in om vilken dignitet varje part har i dessa förhand- lingar. Har mannen tolkningsföreträde gentemot kvinnan eller den vuxne gentemot barnet? Materialet analyseras utifrån förändrade roller och interaktionsmönster; kapitel 10.
Den tidigare redovisade begrepps- och teorigenomgången kan sam- manfattas på följande sätt: I den moderna förhandlingsfamiljen är ”bar- net” det vuxna parets gemensamma projekt (Bäck-Wiklund & Bergsten 1997). Barn och familj utgör en enhet där de olika enskilda projekten skall jämkas samman. Det moderna familjelivet får därför karaktären av en ständig ”problemlösningsprocess” och en ständigt pågående förhand- ling för att finna fungerande praktiska och känslomässiga lösningar för dess enskilda medlemmar. Den moderna familjen kan ses som en ”mo- bil” bestående av aktörer som utifrån olika positioner, kön, ålder och makt skall förhandla fram kontrakt. Dessa kontrakt utsätts hela tiden för omförhandlingar för att få familjemedlemmarna att fortsätta att satsa på familjen som ”projekt”. I kapitel 11 friläggs några av de grundläg- gande värden som ligger till grund för samspelet i det länkade familje- systemet och i kapitel 12 beskrivs den nya barndomen.
För att studera denna process har analysen brutits ned i olika del- frågor avseende: var i det länkade familjesystemet försiggår förhandlingar
och vilka personer deltar? Detta är en process som startar då kärnfamilj-
ens par separerar och mamman och pappan bildar nya hushåll på skilda håll. Sedan omstruktureras förhandlingssituationen ytterligare då den ena eller båda föräldrarna gifter om sig. Det länkade familjesystemets förhandlingar kan då inte längre hållas innanför det ena hushållets väg- gar utan berör familjemedlemmarna inom länkbarnets hela familjesystem. Denna familjekonstellation med barnet som länk mellan de två hushåll där de biologiska föräldrarna bor kan i sin tur vara kopplat till andra familjesystem som en kedja. Förhandlingsarenan blir därför hushålls- överskridande. Efter omgiftet kommer en ny partner och dennes eventu- ella familjemedlemmar in på förhandlingsarenan. Samma sak inträffar i det andra föräldrahushållet vid omgifte.
I analysen utskiljs tre olika arenor där förhandlingar förs:
❥ Mamma och barn – i den ”lilla ensamförälderfamiljen” inom
”mamma-hushållet” avgörs många frågor som kräver snabba beslut och som inte kan vänta på en kontakt med pappan. Det är huvudsakligen frågor som berör den rutinartade vardagen. Det är också frågor som inte berör övriga medlemmar av mamma-hushållet. Styvföräldern finns i bak- grunden oftast utan att blanda sig i. Det är mamman som diskuterar med barnet och beslutar. Först när det kommer till verkställighet kan styv- föräldern få en uppgift. När mamman tillfälligt är borta kan styvpappan träda in i hennes ställe och överta föräldraauktoriteten.
På liknande sätt utgör pappa och barn en liten ensamförälderfamilj när länkbarnet är hos pappan. Pappan och länkbarnet löser då dessa frågor utan att blanda in mamman eller någon annan från mamma-hus- hållet. Inte heller dras övriga medlemmar av pappa-hushållet in.
❥❥ ”Mamma-hushållet” – d.v.s. mamman, styvpappan och de barn
som bor där – i större frågor som t.ex. ekonomi och andra frågor som berör även styvpappan, halvsyskonen och eventuella styvsyskon och som därför diskuteras i hela hushållet. På liknande sätt måste ”pappa-hushål-
let” lösa vissa frågor inom detta hushåll som berör länkbarnet när han
eller hon besöker eller bor hos pappan. Dessa frågor löses oftast inom det hushåll där barnet för tillfället befinner sig och det förekommer en- dast vid sällsynta fall att det andra hushållet kopplas in.
❥❥❥ ”Hela det länkade familjesystemet” – länkbarn, mamma och
pappa och eventuellt andra familjemedlemmar i respektive hushåll dis- kuterar, beslutar och verkställer i frågor som rör länkbarnet och då främst vårdnad, umgänge och underhåll. Det kan också handla om resor och inköp av dyrbara ägodelar. Förhandlingarna förs nu över hushålls- gränserna.
Utifrån ovanstående indelning i var och hur förhandlingarna förs ska- pas tre ”nya” familjetyper: den ”nya” mamma–barn-familjen, den ”nya”
kärnfamiljen och den ”nya” utvidgade förhandlingsfamiljen. De tre ka-
tegorierna är inte alls lätta att klart avgränsa från varandra. Några av familjerna har varit svårare att kategorisera; andra lättare. Samtliga familjesystem har genomgått en process där förhandlingarna har föränd- rats över tid. Så småningom har varje familjesystem hittat fram till sitt nuvarande sätt att fungera. Hur utfallet har blivit har ibland berott på en medveten strävan. Ibland tycks det mera bara ha blivit på ett sätt. En del omgiften har skett nyligen och familjesituationen har inte ”hunnit sätta sig”. Andra omgiften har skett för många år sedan och där kan man se hur vanor har etablerats. Men framförallt beror det till stor del på hur många personer och hur många olika ”viljor” som finns med. Katego- rierna bygger på den situation som rådde vid intervjutillfället och avser förhandlingar kring länkbarnet. När det gäller familjesystemens andra barn kan helt andra mönster urskiljas. I kapitlen 6, 7 och 8 presenteras i form av ”familjeporträtt” exempel på hur livet i de ”nya” familjerna levs till vardags och fest. Principerna för indelningen i dessa tre grupper redo- visas efter varje porträtt.