En bor hemma, tre bor i kollektiv, en bor i egen lägenhet och en bor i veckohemsfamilj vid in- tervjutillfället. De som bor i kollektiv tycker att boendet fungerar bra och att man är själv- ständig i sitt boende. Man lagar mat, diskar och städar själv. I kollektiven bor det både RGD- och RGH-elever, vilket fungerar bra även om RGD-eleverna upplever sig vara i minoritet i jämförelse med RGH-eleverna. Trots detta underläge tycker eleverna att deras grannar är bra och en del RGH-elever är duktiga på att teckna. Det är inte så stökigt, enligt en elev. En annan tycker däremot att det är väldigt stökigt i hans kollektivboende.
Det som är negativt är att det är många ungdomar som bor där vilket gör att det blir väldigt stökigt med mycket oväsen på kvällarna, det är många som ringer på dörren och öppnar för att prata med mig eller kolla in mitt rum – det är jobbigt för man vill ju vara ifred ibland men det går inte. Det är jämt så. Det finns alltid något som stör.
Det är aldrig långtråkigt på kollektivboendena, enligt eleverna. Kvällarna är oftast fyllda av aktiviteter.
Vi brukar ha en del aktiviteter tillsammans, t.ex. bowling sminkkvällar för tjejgruppen och annat för killgruppen.. Vi bakar pepparkakor, och ska snart ha julbord tillsammans. Det är roligt.
Det är blandade åsikter bland eleverna om boende i veckohemsfamilj. Några elever tycker att det är bättre att bo i kollektiv, eftersom det annars blir begränsat att bo i veckohemsfamilj. Andra tycker att det är tryggt och bekvämt att bo i veckohemsfamilj. En elev bodde i vecko- hemsfamilj vid intervjutillfället. I början var det ovant att vara i någon annans hem, tyckte eleven men vande sig efter ett tag. Fördelen med att bo i veckohemsfamilj är att man som inneboende får uppmärksamhet och snabbt känner sig hemmastadd i Örebro, enligt eleven.
Jag var osäker och frågade om allt, om jag fick ta det och det, om jag fick göra si och så. De i familjen sa: du får ta om du känner dig hungrig! Till sist började jag vänja mig, det känns bra nu och jag börjar känna mig som hemma i den familjen. Mitt rum kanske är lite litet men det gör inget […] De är noga med att jag går till skolan varje dag och inte skolkar […] Det är bra att bo i en veckohemsfamilj, där man har personer som har koll på en, uppmärksammar en.
Virginska skolan
Kamratandan
Eleverna känner att det råder en bra kamratanda på Virginska, både inom skolan och mellan skolorna.
Det är bra stämning mellan skolorna, vi brukar umgås med varandra - Attityderna som fanns mel- lan skolorna, så är det inte nu längre. Idag rör det sig mest om konflikter mellan olika gäng, de snackar skit om varandra och så. Det har inte med att göra vilken skola man går på. Jag umgås med alla, jag har kompisar på de andra skolorna också.
Skolans klimat
Eleverna tycker att skolan är helt ok.
Vi har inget eget uppehållsrum, men jag tycker inte att vi behöver något i alla fall. Jag har inget emot att vara i korridorerna, det finns ju bänkar där så det är liksom inget att protestera om… Kor- ridorerna funkar bra som uppehållsrum.. Vill man prata lite privat med kompisar så kan man sitta i de klassrum som är lediga, det är bara att be någon lärare att öppna.
RGD och RGH
RGD och RGH elever brukar inte umgås med varandra. Varför det är så har eleverna inte di- rekt reflekterat över.
Jag vet inte riktigt varför, egentligen. Jag har inte tänkt på det själv, jag brukar inte gå fram och prata med dem självmant. Det har väl automatiskt blivit så bara, det flyter på.
Hörande
RGD elever brukar inte heller umgås med de hörande eleverna. Vi kanske säger hej om vi känner varandra, men inte så mycket mer.
Boende och Fritid
En elev bor i kollektivboende där det bor både döva och hörselskadade. Detta upplever denne inte som ett problem.
Det fungerar precis som att ha en egen lägenhet. [Kollektiv] är inte som de andra kollektiven, det är mycket mera självständigt boende.
Det är inte störigt där, alla visar respekt mot varandra, det är helt soft. Finns inget negativt.
Kvinnersta skolan
Kamratandan
Det är en positiv stämning bland elever och lärare på Kvinnersta.
Vi brukar busa lite med lärarna ibland, det är kul. Det är bra stämning här på skolan.
Skolans klimat
Det är mer praktik än teori vilket passar eleven.
Jag tycker att det är bättre stämning här på Kvinnersta än på de andra skolorna. Jag ser det på mig själv. Mina kompisar som går på t.ex. Virginska säger att det är mycket mer plugg och målinriktat där, och det är verkligen inget för mig. Det är inte min typ, att plugga. Jag vill hellre vara ute och göra saker, jag är aktiv av mig. Jag har noll motivation för att sitta och plugga hela tiden.
Eleverna saknar ett uppehållsrum där de kan sitta och ta det lugnt mellan lektionerna. Nu bru- kar de sitta i caféet/matsalen när det är öppet, vilket det är sällan. När caféet är stängt så står de utanför och väntar på att det ska öppna, eller stannar kvar där de råkar befinna sig, oftast i deras undervisningslokaler eller skolans bibliotek.
RGD och RGH
Eleverna undervisas tillsammans i kärnämnena, vilket den intervjuade tycker fungerar bra. Antalet döva och hörselskadade elever på Kvinnersta är lågt i jämförelse med de andra riks- gymnasieskolorna i Örebro, vilket bekymrar denne.
Vi var fler förut när jag gick första året. Nu är vi så få. Ibland känns det som att Kvinnersta kom- mer att gå i konkurs, att ingen väljer den här skolan utan går i andra skolor istället. Jag vet inte rik- tigt varför. Jag tycker inte att Kvinnersta ska flytta närmare stan eller gå ihop med en annan skola i stan. Kvinnersta skolan är bra som den är, det är en fin skola med djuren och allt. Det är lugnt och man slipper alla bilar och avgaser.
Hörande
RGD-elever har karaktärsämnen tillsammans med hörande. Ofta är de ensam döv i den hör- ande gruppen, vilket fungerar bra för det mesta. Ibland kan det kännas ensamt på grund av att de hörande eleverna sällan kan teckna. På rasterna ser den intervjuade gärna till att vara med andra döva och hörselskadade elever.
Jag vill helst sitta med mina döva kompisar men ibland är det så fullt att jag får bita ihop och sitta med de hörande. Det känns inte så roligt då. Jag vet ju inte vad de pratar om, ifall de kränker mig eller så. Jag tror inte att det är så men jag vet ju inte.
Boende & Fritid
Eleven bor hemma hos sina föräldrar och brukar umgås med kompisar utanför skolan. Jag har andra kompisar utanför skolan, även hörande kompisar. Jag är aldrig på Café 019. Jag tycker inte att det är kul alls. Jag fikar hellre på stan med kompisarna.
Sammanfattning Social miljö/RGD
• Det är bra kamratanda både inom och mellan skolorna. • Egna uppehållsrum för RGD/RGH saknas.• Det är för få döva och hörselskadade elever i relation till hörande elever på Kvinnersta skolan. Detta får effekten att de ibland känner sig bortskuffade och bortglömda.
• De umgås sällan med hörselskadade och hörande elever – tydlig gruppering. Speciellt påtagligt i matsa- larna på alla skolorna, där har de döva eleverna ett ”eget” bord att sitta vid.
• Bristen på umgänge beror på bristande teckenspråkskunskaper hos de hörselskadade och hörande ele- verna, enligt de döva eleverna. I vissa fall även bristande kunskaper i svenska språket hos de döva. • På Risbergska skolan är det många hörande elever som läser ämnet Teckenspråk, vilket upplevs positivt
av de döva eleverna. Främjar socialisationen när de hörande eleverna kommer fram och hälsar. • Naturliga plattformar att möta hörande på saknas på alla skolorna. På Risbergska har de döva och hör-
selskadade eleverna en gemensam korridor vilket underlättar umgänget.
• De flesta elever bor i kollektiv. De rekommenderar att man bor i kollektiv det första året, då får man snabbt nya vänner och lär känna staden. Det är dock väldigt stökigt på kollektiven, det är sällan det är lugn och ro.
• Äldre elever bor oftast i egen lägenhet, flyttar i tvåan-trean.
• Bland en del elever har boende i veckohemsfamilj en negativ klang, då denna boendeform anses vara avsedd för elever med särskilda behov.