• Risbergska skolans elever uppskattar kamratandan på skolan, det är lätt att få många kompisar • Det är för uppdelat mellan RGD och RGH, eleverna önskar mera samarbete med de hörselskadade ele-
verna.
• RGD/RGH:s egna korridor längst bort i skolan är det blandade åsikter om. En del tycker att det är tryggt med avskildheten, andra menar att det snarare känns som att de blir isolerade och segregerade från de hörande eleverna.
• Tullängsskolans elever upplever att det är segregerat mellan döva och hörselskadade elever. • Eleverna saknar ett eget uppehållsrum.
• Skolk ses som en social grej – ”alla gör det”. • Bra stämning på WUC.
• Virginska skolans elever saknar en naturlig träffpunkt för elever från D och H.
• Håltimmarna upplevs som långa, innehållslösa och onödiga, samt som en delfaktor till skolk. • Kvinnersta skolans elever känner att stämningen mellan lärare och elever är avslappnad. • Det är nära sammanhållning bland eleverna på RGD/RGH
• Nackdelen är att de är i minoritet, både på Kvinnersta skolan och bland de andra skolorna, vilket leder till att de blir bortglömda ibland.
• Eleverna saknar ett uppehållsrum, och önskar sig en större matsal så att alla får plats.
Tolk
Risbergska skolan
En övervägande andel RGD-elever på Risbergska skolan anser att teckenspråkstolkningen är starkt otillfredsställande i undervisningen. Eleverna menar att tolkarna är bra på att tolka vad lärarna säger, det vill säga översätta från talad svenska till teckenspråk, men från teckenspråk till talad svenska gäller det rakt motsatta.
Muntlig kommentar: Det finns en del tolkar som är så dåliga [på att avläsa] att man undrar hur de kunnat
klara examen. Vissa [tolkar] är väldigt röriga och kan inte avläsa oss.. Utan strular till det mellan oss och lä- raren, de översätter oss fel och det sker ofta missförstånd. Det är pinsamt, läraren tror ju att man är dum då. Eleverna föredrar direkt kommunikation med lärarna framför att använda teckenspråkstolk. De kan då själva påverka bilden som läraren får på ett annat sätt än via tolk. Direkt kommuni- kation underlättar en närmare relation mellan elev och lärare. Det bör leda till att läraren lätta- re kan se om eleven hänger med menar eleverna. Eleven själv kan i sin tur uppfatta det läraren förmedlar i oförändrad form.
Muntlig kommentar: Jag föredrar direkt kommunikation även om den läraren inte är så bra på teckenspråk
men har bra kroppsspråk och verkligen försöker, för med direkt kommunikation liksom fastnar allt läraren säger. Det tolken säger ’halkar av’.
Att en tolk även har ämneskunskap om det ämne där tolkandet sker är en klar fördel. Över- sättningen underlättas mycket av att tolken själv känner till det ämne som eleverna läser.
Tullängsskolan
På Tullängsskolan används tolkar sällan i undervisningen. Endast ett fåtal av de elever som vi samtalat med på Tullängsskolan hade använt tolk innan de började på gymnasiet. De gånger de på Tullängsskolan använt tolk i undervisningen så har tolkningen oftast fungerat bra, och det har oftast varit vid karaktärsämneslektionerna. Eleverna anser att tolkarna är duktiga på att översätta vad läraren säger. Eleverna betonar dock att de föredrar direkt kommunikation med lärare.
Muntlig kommentar: Kör utan tolk vid mina karaktärsämneslektioner – det fungerar bättre för det är inte så mycket att tolka och då känns det lättare om läraren bara visar mig hur man ska göra, än att läraren ska prata om det och tolken försöka tolka.
Att använda ”fasta” tolkar, dvs. samma tolkar i ett ämne under hela terminen, tycker eleverna är bra, eftersom det blir mindre förvirring och färre misstag då.
Muntlig kommentar: vi använder tolk här ibland, då är det ofta samma tolk vilket är bra för det är mycket termer inom fordon som inte alla kan – så det är skönt att ha en tolk som vet vad vi pratar om.
Muntlig kommentar: Jag vill att tolken ska koncentrera sig på mig men ibland så har de liksom inte tålamod utan tittar på andra eller bara tolkar lite snabbt och kort.
Eleverna säger även att de ibland känner att den information de får översatt av tolkarna till viss del blivit redigerad och avkortad. Detta är något eleverna inte uppskattar.
Virginska skolan
Virginska skolans elever tycker att tolkarna inte klarar att översätta eleverna rätt. Muntlig kommentar: Tolken har svårt att förstå oss, vi ger upp ibland våra försök att konversera.
Eleverna upplever att bruket av teckenspråkstolk i undervisningen inte alltid fungerar under- lättande. Eleverna nämner även att de upplever att de blir förbisedda vid lektionerna. Lärarna pratar till teckenspråkstolken istället för till eleven.
Muntlig kommentar: Läraren använder tolk, men det är svårt ändå… Läraren pratar för mycket med tolken.
Att ha en relation till tolkarna upplevs av eleverna som positivt och uppmuntrande. Eleverna menar att tolkarna blir bättre på att förstå dem när de även pratar med eleverna i ”informella” situationer, utanför tjänsten. Att ha ”fasta” tolkar menar eleverna förbättrar kvalitén på teck- enspråkstolkningen, eftersom tolkarna då lärt sig de ämnesspecifika begreppen och tecknen samt lärt känna elevernas uttrycksstil.
Muntlig kommentar: Vi har ofta samma tolk vid ett visst ämne, vilket är bra såvida tolken är bra… Vi har haft en tolk som inte alls var bra och då är det irriterande att ha samma varje gång!