Svaren på beskrivningskategoriernas frågor leder även fram till svar på de övergripande frå- geställningarna. Jansson, Nordström och Thunstam (2007) poängterade att det finns såväl objektiva som subjektiva aspekter av delaktighet. För ungdomarna på RGD och RGH kan de objektiva aspekterna delvis sägas vara uppfyllda genom att döva, hörselskadade och hörande ungdomar finns på samma skolor och därmed lokalmässigt har en gemensam arena. Någon medveten arkitektonisk miljöanpassning för att stärka delaktighetsaspekter mellan de olika
grupperna av elever tycks inte finnas. Det finns få gemensamma mötesplatser förutom matsa- len. Att skapa gemensamma pedagogiska aktiviteter kan också sägas höra till de objektiva aspekter som skapar en gemensam arena, men i det avseendet finns klara brister även om det kan förekomma gemensamma lektioner eller gemensamma aktivitetsdagar. Eleverna uttrycker en önskan om betydligt fler gemensamma pedagogiska aktiviteter och vill ha nya mötesplat- ser. De har alltså en önskan om att stärka delaktighetens objektiva aspekter.
Ungdomarna i den här studien beskriver även sociala och kommunikativa barriärer för samspelet bland jämnåriga på skolorna. Döva och hörselskadade ungdomarna har vissa akti- viteter tillsammans med varandra, men det eleverna framförallt beskriver är att de inte umgås särskilt mycket med varandra. Det upplevs till och med som att de kan undvika kontakten med varandra. De sociala barriärerna mellan elevgrupperna är tydliga. Utöver detta har även berättelserna berört de kommunikativa barriärerna. Eleverna återkommer t.ex. ofta till temat ” bristande kunskap i svenskt teckenspråk”. Utan gemensamt språk blir möjligheten till kontakt ungdomarna emellan begränsad. En annan kommunikativ barriär som framförallt de döva ungdomarna tar upp gäller tolk i undervisningssituationen. Den indirekta kommunikationen påverkar relationen mellan lärare och elev. Det blir en distanserad relation som begränsar ele- vens delaktighet och tillit i undervisningssituationen. En annan kommunikativ barriär gäller möjligheten för stöd. Elevernas förtroende för personalen inom elevhälsoteamen är relaterad till personalens kommunikativa och kulturella kompetens.
Skolan en socialpedagogisk mötesplats
Idag upplever elever att värdegrunden i utbildningen för funktionshindrade är alltför biolo- giskt orienterat, dvs. att fokus i skolan ligger kring själva funktionsnedsättningen. Att ha ett biologiskt perspektiv innebär att eleverna indelas i grupper efter grad av hörselnedsättning och ålder. Det finns visioner hos eleverna om att skolan istället bör ha ett socialt perspektiv på utformningen av undervisningen. De vill flytta fokus från sin funktionsnedsättning till sitt kommunikationsbehov. Det här ligger helt i linje med ICF (WHO, 2003; 2007) där aktivitet och delaktighet är centrala begrepp och inte som tidigare skada och handikapp. Fokus ligger på människors hälsa snarare än på människors sjukdom. Genom att ha en social modell med språk- och kunskapsfokus ser eleverna möjligheter till att utöka gruppstorlekarna, samtidigt som gränserna mellan grupperna blir mer flexibla.
Elever på såväl RGD som RGH ser sig själva som en språklig och kulturell minoritet, som vill ha ett jämlikt bemötande samtidigt som de behöver en speciellt anpassad kommunikativ miljö för att uppnå inkludering i samhället. Det är två språkligt och kulturellt skilda grupper. Detta förklarar titeln på denna studie som du nu håller i din hand – att det är två olika språkli- ga och kulturella minoriteter, och inte en som majoriteten tror. Samtidigt vill de öka kontakten med varandra och med hörande ungdomar.
Att stimulera till ökade kunskaper i svenskt teckenspråk, att förändra det pedagogiska upp- lägget av undervisningen samt att öppna den teckenspråkiga skolmiljön även för hörande ungdomar kan enligt eleverna vara kärnfrågor för att öka umgänget mellan döva, hörselskada- de och hörande ungdomar. Detta för att på sikt uppnå en social inklusion och inte bara en lokalmässig integrering.
REFERENSER
Ahlström, Margareta & Svartholm, Kristina (1998). Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. Stockholms Universitet, Lingvistiska In- stitutionen.
Ahlström, Margareta & Preisler, Gunilla (1998). En studie om hörselklasser som flyttar in i dövskolan. Rapporter vid Psykologiska institutionen nr 100. Stockholms universitet.
Bagga-Gupta, Sangeeta (2004). Litteracies and deaf education. A theoretical analysis of the international and Swedish literature. Forskning i fokus, 23. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Brunnberg, Elinor (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva – förändring av hör- selskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljö. Örebro: Öre- bro Studies in Social Work, 3.
Brunnberg, Elinor (2005). The School Playground as a Meeting Place for Hard of Hearing Children. Scandinavian Journal of Disability Research, Vol. 7, No. 2, 73-/90
Brunnberg, Elinor & Fredriksson, Jennie (2007). Kattungen - en ´förskola för alla` med teck- enspråket som grund Utvärdering efter att hörande barn inkluderats i verksamheten hösten 2006. Örebro: Örebro Universitet, Socialt arbete, Forskargruppen ICU.
Brunnberg, Elinor, Lindén Boström. Margareta & Berglund, Mats (2008). Self-rated health, school adjustment and substance use in Hard-of-hearing adolescents with multiple disabili- ties Journal of Deaf Studies and Deaf Education 13:324-335. First published 13 Dec 2007. doi:10.1093/deafed/enm062. Open access.
Brunnberg, Elinor, Lindén Boström. Margareta & Persson, Carina (kommande 2008). Att vara hörselskadad eller hörande tonåring Liv & Hälsa Ung i Örebro län 2007, Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Centrala studiestödsnämnden (2007): RG-bidrag. CSN faktablad 2007. Hämtad den 6 novem- ber 2007 från: http://service.csn.se/CSNOrder/GemensammaFiler
/Blanketter/1067A.pdf
Demo, D. H. (2001). Self-Esteem of Children and Adolescents. I: Owens, T. J., Stryker, S. & Goodman, N. (red.). Extending Self-Esteem Theory and Research Sociological and Psy- chological Currents. UK: The Press Syndicate of the University of Cambridge.
Dencik, Lars (2005). Mennesket i postmoderniseringen – om barndom, famile og identiteter i opbrud. I serien Mesterstykker, Værløse: Billesø & Baltzer. I serien Mesterstykker. Edgren- Schori, M. (2000). Social exclusion en kunskapsöversikt och begreppsanalys, Rap-
port i socialt arbete nr 98–2000. Institutionen för socialt arbete. Stockholm: Stockholms universitet.
Emanuelsson, Ingmar (2004). Integrering/Inkludering i svensk skola. I: Trossebro, Jan (red.) Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Engström, Christer (red.) (2004). Respons. Aha : modern kunskap för alla. Del 4. Bertmarks förlag AB.
En reformerad gymnasieskola (Dir 2007:8).
Fredäng, Päivi (2003). Teckenspråkiga döva. Identitetsförändringar i det svenska dövsamhäl- let. Stehag: Gondolin, avhandling, Uppsala Universitet.
Fürth, Stefan (2007). Samordnare för Boende & Fritid. Uppgifter hämtade den 14 december 2007. Telefon: 019-214258. Café 019, Örebro.
Förordning om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar. TUFF. (SFS 1997:1158).
Förordning om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (SFS 1995:667 t.o.m. 2007:319).
Försäkringskassan (2007). Kunskapsöversikt – handikappersättning och vårdbidrag. Svar på regeringsuppdrag. Dnr 45662-2006.
Granlund, Mats; Haglund, Lena; Lewin, Barbro & Sandlund, Mikael (2008). Egenbedömning av delaktighet enligt ICF. Socialstyrelsen. Hämtad den 16 mars 2008 från:
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/15E32EA0-0398-4393-B707- E5156E520A5D/0/Egenbedomning_av_delaktighet.pdf
Gullacksen, Ann-Christine (2002). När hörseln sviktar. Om livsomställning och rehabiliter- ing. Malmö: Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning.
Gymnasieförordningen (SFS 1992:394).
Gymnasieförvaltningen (2005a). Bara i Örebro. Örebro kommun: Hämtad den 6 november 2007 från: http://www.rgd-rgh.se/ver02/fileDownload/100_Bara%20i%20Öre.pdf Gymnasieförvaltningen (2005b). Gymnasieskola i utveckling. Års- och kvalitetsredovisning
2005. Örebro kommun: Hämtad den 7 februari 2008 från:
http://www.orebro.se/download/18.435147a910da8a6993b7fff1624/Gymnasief%C3%B6rv altningens+%C3%A5rs-+och+kvalitetsredovisning+2005.pdf
Gymnasieförvaltningen (2007a). Uppgifter hämtade den 15 oktober och 19 december 2007. Örebro kommun. Kontaktperson: Birgitta Ring. Telefon: 019-211686.
Gymnasieförvaltningen (2007b). Hörsel & teknik. Örebro kommun: Hämtad den 6 november 2007 från: http://www.rgd-rgh.se/ver02/global/showTxt.asp?%5B0%5D&mainDeptID= 101&subDeptGrpID=90
Gymnasienämnd Örebro kommun (2007). Årsberättelse 2006. Gymnasienämnd Örebro kom- mun. Hämtad den 7 februari 2008 från:
http://www.orebro.se/download/18.73eebdfd112138ef36c80004353/Gymnasien%C3%A4 mnden_%C3%A5rsber%C3%A4ttelse_06.pdf
Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnens rättigheter. Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri AB.
Hedberg, Marika (2007). Studievägledare. Uppgifter hämtade den 11 december 2007. Tele- fon: 019-216698. Virginska skolan, Örebro.
Heiling, Kerstin (1993). Döva barns utveckling i ett tidsperspektiv. Kunskapsnivå och sociala processer. Malm: Graphic Systems.
Heiling, Kerstin (1999). Teknik är nödvändigt – men inte tillräckligt. Malmö: Institutionen för pedagogik.
Holme, Idar Magne & Solvang Krohn, Bernt (1997)- Forskningsmetodik: om kvalitativa me- toder. Lund: Studentlitteratur.
Hörselskadades Riksförbund (2005)- Att leva med hörselnedsättning. Årsrapport 2005. Hörselskadades Riksförbund (2007a). Äh, det var inget viktigt… om hörselskadades situation
i Sverige. Årsrapport 2007.
Hörselskadades Riksförbund (2007b). Utbildning för barn och ungdom. Hämtad den 28 sep- tember 2007 från: http://www.hrf.se/templates/Page.aspx?id=2179
Janson, Ulf, Nordström, Irene, & Thunstam, Lena (2007). Funktionell olikhet och kamratsam- spel i förskola och skola – en kunskapsöversikt. Örebro: Specialpedagogiska institutet.
Johansson Ann-Christine (2007). Enhetschef. Uppgifter hämtade den 20 december 2007. Te- lefon 019 602 76 77. Tolkcentralen, Örebro läns landsting
Korsback, Birgitta (2007). Vikarierande rektor. Uppgifter hämtade den 12 december 2007. Telefon: 019 216489. Risbergska skolan, Örebro.
Lag om allmän försäkring. (SFS 1962:381).
Lag om ändring i skollagen (SFS 1985:1100). (SFS 1999:886).
Lindmark, Johan (2007). Specialpedagog. Uppgifter hämtade den 11 och 20 december 2007. Telefon: 0765513193. Risbergska skolan, Örebro.
Lpf 94, Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. An- passad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildnings- departementet.
Moores, Donald F. (1996). Educating the deaf. Psychology, principles and practices (4th Ed.). Boston: Houghton Mifflin Company.
Moores, Donald F., & Meadow-Orlans, Kathryn P. (1993). Educational and Developmental Aspects of Deafness (2nd Ed.). Washington D C: Gallaudet University Press.
Muhr, P., Rasmussen, F. & Rosenhall, U. (2007). Prevalence of hearing loss among 18-year- old Swedish men during the period 1971-1995. Scandinavian Journal of Public Health, 1- 9, First article, On-line Publication, DOI: 10.1080/14034940701281477
Myers, D. G. (2002): Social Psychology (7th Ed.). New York: McGraw-Hill.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Att läsa och skriva En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Nestor, Bo; Domfors, Lars-Åke; Beckne, Rolf & Grönberg, Holger (1996). Utvärdering av
gymnasieskolan för döva och hörselskadade i Örebro, ett uppdrag från Skolverket. Örebro: Skolledarhögskolan.
Nilsson, Anna-Lena (1997). Forskning om teckenspråkstolkning – en översikt. TÖI Rapport nr 6. Stockholm: Stockholms universitet.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Myndigheten för skolutveckling.
Patton, Michael Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. London: SAGE. Peitersen, Birger (2001). Prestation. I: Claes Annerstedt, Birger Peitersen, och Helle Rønholt
(red). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. s 315-324. Göteborg: Multica- re.
Power, Des, and Leigh Grey (2004). Educating Deaf Students. Global Perspectives. Washing- ton D C: Gallaudet University Press.
Preisler, Gunilla, Tvingstedt, Anna-Lena & Ahlström, Margareta, (2003). Skolsituationen för barn med CI - ur föräldrars lärares och assistenters perspektiv. Rapporter, nr 116. Stock- holms universitet: Psykologiska institutionen.
Regeringens proposition (2001/02:14). Hälsa, lärande och trygghet.
Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (2007)- Temakonferens om gym- nasieskolan. Örebro. 2007-10-12,13.
Rindler, Eva (2007)- Studievägledare för RGH. Uppgifter hämtade den 1 och 6 november 2007. Telefon: 019 216422. Virginska skolan, Örebro.
Risberg, Arne (2005). Studier av hörselskärpa med hjälp av analytiska taltest. Hjälpmedelin- stitutets projektrapport nr 97/0216. Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan.
Rädda Barnen (2005). Rakt från hjärtat. Tankar och idéer från barn och ungdomar placerade i samhällets vård. Stockholm: Rädda Barnen.
Sandmon, Leila (2007). Audionom. Uppgifter hämtade den 20 december 2007. Telefon: 019- 216769. Gymnasieförvaltningen RGD/RGH.
Silverman, David (2005). Doing Qualitative Research. London: SAGE. Skollagen (SFS 1985:1100 t.o.m. SFS 2007:1350).
Skolverket (2000/2002). Kursplaner och betygskriterier. Specialskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2005). Utbildningsinspektion i Örebro kommun. Skolverkets inspektionsrapport
nr 16. Dnr 53-2004:1247.
Skolverket (2007). Gymnasial utbildning. Riksgymnasium för döva och hörselskadade (RGD/RGH). Hämtad den 28 september 2007 från: http://www3.skolverket.se/ki03/fro nt.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=15&skolform=21&id=3053&extraId=
Skolverket (2008). Gymnasieskolan – genomströmning. Örebro 2007. Hämtad den 7 februari 2008 från:
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&report=gystrom20 04&p_skol_kod=&p_verksamhetsar=2007&p_lan_kod=18&p_kommun_kod=1880&p_kg rupp_kod=&p_komminv_kod=&p_rapport=gystrom
SOU 1997:107. Den nya gymnasieskolan – problem och möjligheter. Stockholm: Utbild- ningsdepartementet.
SOU 1998:66. FUNKIS - funktionshindrade elever i skolan, Stockholm: Utbildningsdeparte- mentet.
SOU 2005:81. Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ung- domsvården. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2006:29. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Delbetän- kande av utredningen Översyn av teckenspråkets ställning. Stockholm: Socialdepartemen- tet.
SOU 2006:54. Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning. Stock- holm: Socialdepartementet.
SOU 2007:87. Ökad likvärdighet för individer med funktionshinder. Stockholm: Utbildnings- departementet.
SOU 2008:26. Värna språken – förslag till språklag Betänkande av Språklagsutredningen. Stockholm: Kulturdepartementet.
Specialskoleförordningen (SFS 1995:401 t.o.m. SFS 2007:943)
Specialskolemyndigheten (2006). Årsredovisning 2006.
Specialskolemyndigheten (2007). Instruktion. Hämtad den 28 september 2007 från: http://www.spm.se/ommyndigheten/instruktion.4.31c9e28c1109c7606ff8000 1285.html.
Statistiska Centralbyrån (2006). Universitet och högskolor. Social bakgrund bland högskole- nybörjare 2005/2006 och doktorandnybörjare 2004/2005. Statistiska meddelanden UF 20 SM 0602. Högskoleverket och SCB. Hämtad den 13 november 2007 från:
http://www.scb.se/statistik/UF/UF0205/2006A04/ UF0205_2006A04_SM_UF20SM0602.pdf
Svahn, Krister (2007). Hörseltest på nyfödda. Hallands Nyheter, 26 oktober 2007.
Tornberg, Gun-Britt (2006). Bara man ser till barnets bästa. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla. Umeå: Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete, 1.
Tremedia (2007). Programväljaren. Din nyckel till gymnasieskolan Örebro – Degerfors – Hallsberg – Hällefors – Kumla – Laxå – Lindesberg. Borås: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB.
Trost, Jan (2004). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan & Levin, Irene (1999). Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur. Unga Hörselskadade (2007). Gå i skolan. Hämtad den 28 september 2007 från:
http://www.uh.se/php/medlemmar/012.php
United Nations (2006). Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Hämtad den 12 november 2007 från: http://www.un.org/esa/socdev/enable/documents/tccconve.pdf Vernon McCay and Jean F. Andrews (1990). The psychology of deafness. Understanding
Deaf and Hard-of-Hearing People. New York: Longman.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wennergren, Ann-Christine (2007). Dialogkompetens i skolans vardag. En aktionsforsknings- studie i hörselklassmiljö. Luleå: Institutionen för pedagogik och lärande, 34.
Wennergren, Ann-Christine (2002). Dialogiskt lärande för elever i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt. Magisteruppsats vid Institutionen för individ, omvärld och lärande, 22. Lärarhögskolan i Stockholm.
WHO – World Health Organization (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionhin- der och hälsa [Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)]. Stockholm: Socialstyrelsen.
WHO – World Health Organization (2007). ICF-CY International Classification of Function- ing, Disability and Health. Children & Youth Version. ISBN 978 92 4 1547321
WHO – World Health Organisation, (2008). Fact sheet N°300, March 2006, Deafness and hearing impairment. Hämtad den 20 april 2008 från:
Yström, Gabriella (2007). Direkt ur händerna. ”Höringar” med döva och hörselskadade ungdomar om skolsituationen. Örebro Universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap. [C- uppsats.]
Örebro läns landsting (2007). Liv & hälsa ung i Örebro län 2007. Hämtad den 20 december http://www.orebroll.se/functions/filelisting____24696.aspx