Centrala processer i studien är utstötningsprocesser och inkluderande processer. Enligt FN:s konventioner ska barn i behov av teckenspråk erbjudas utbildning i den miljö och på det språk som är bäst lämpat för barnets utveckling. För döva och hörselskadade personer menas då att utbildningen ska ske i en anpassad kommunikationsmiljö efter barnets språkbehov. Barn (och unga) med kommunikationshandikapp är en unik grupp som kan erbjudas en teckenspråkig undervisning i segregerad skolmiljö. Huruvida eleverna i den teckenspråkiga specialskole- miljön upplever exklusion eller inklusion både i och utanför skolans värld är av intresse i den- na studie. Det betyder att ungdomarnas delaktighet i olika sociala miljöer är av intresse. I både FN:s barnkonvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder finns ett starkt inslag av att förhindra diskriminering och att ge alla barn och ungdomar samma rät- tigheter.
Rättigheten att få en utbildning i en kommunikationsmiljö anpassad efter elevernas språk- behov på RGD/RGH sker genom att eleverna erbjuds tekniska hjälpmedel, små grupper, lära- re med kunskap om döva och hörselskadade personer samt tolk. Vinster och förluster i under- visnings- och kunskapskvaliteten i en anpassad kommunikationsmiljö diskuteras i denna stu- die, liksom dess konsekvenser.
I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder finns skrivet att funk- tionshindrade ska ha ett fullt och effektivt deltagande och inkludering i samhället (United Na- tions, 2006). Döva och hörselskadade har rättigheter att få stöd i utvecklandet av sin språk- liga och kulturella identitet (United Nations, 2006.). I artikel 26 om habilitering och rehab- ilitering står vidare att
states Parties shall […] Support participation and inclusion in the community and all aspects of society, are voluntary, and are available to persons with disabilities as close as possible to their own communities, includ- ing in rural areas (United Nations, 2006, s. 19).
I både FN:s barnkonvention och i konventionen om funktionshindrade personers rättigheter finns ett starkt inslag av att förhindra diskriminering och att ge alla barn och ungdomar sam- ma rättigheter. Segregering kan för döva och gravt hörselskadade ungdomar tolkas som ett sätt att stärka deras utveckling och därmed möjlighet till inklusion som vuxen i samhället. Integrering i grundskolan kan ha gett elever med kommunikationssvårigheter negativa erfa- renheter och ha lett till att de valt att gå på RGD/RGH. På Riksgymnasiet finns också elever som under hela sin skoltid har gått i specialskola. Bakgrunden till att ungdomarna valt att gå på RGD/RGH kan alltså vara språket, men det kan också finnas andra erfarenhetsbaserade skäl som till stor del kan vara sociala. Studien har i grunden ett interaktionistiskt perspektiv (Trost & Levin, 1999). Vi människor är sociala varelser som är aktiva och ständigt definierar den situation vi befinner oss i. Andras handlingar påverkar det egna beteendet. Människor tolkar varandras beteenden och uppfattar sig själva utefter dessa tolkningar, dvs. den egna självbilden och identiteten påverkas av andras tolkningar. Det kan vara tolkningar av föräldrar eller jämnåriga kamrater (Demo, 2001).
Integration och segregation är begrepp som beskriver rumsliga eller organisatoriska fe- nomen. Begreppen har av forskare även använts för att beskriva en social dimension. I denna studie används istället begreppen inklusion och exklusion för att beskriva studiens sociala dimension. Skillnaden mellan integration och inklusion är att integration är ett fysiskt begrepp och inklusion är ett mer psykiskt och socialt begrepp. I skolsammanhang kan inklusion vara att anpassa helheten till eleven, medan integration kan vara det motsatta, dvs. att eleven får anpassa sig till helheten (Nilholm, 2006). Inklusion är ett socialt tillstånd där individen tillåts vara med i en grupp av människor på samma villkor som de andra i gruppen. Exklusion inne-
bär att individen inte accepteras som en i gruppen utan hamnar utanför. Social exklusion eller social utestängning är alltid en ofrivillig process för den person som utsätts för den. För att en integrationsprocess ska kunna förhindra en social utestängning ska integrationsprocessen ock- så präglas av ömsesidighet. Annars kan integrationsprocessen betraktas som ett krav på assi- milation, något som kan förstärka den sociala utestängningen för en person (Edgren-Schori, 2000). Barn och ungdomar kan socialt stängas ute både av vuxna och av jämnåriga. En elev på RGD/RGH har en segregerad skolplacering vilken i sin tur kan innebära att eleven betrak- tas som exkluderad ur gemenskapen i samhället (Emanuelsson, 2004). Skolmiljön på RGD/RGH kan således samtidigt betraktas som både en segregerad och integrerad miljö ge- nom att det är en egen skolförvaltning som är integrerad i lokaler där det går hörande gymna- sieelever.
Delaktighet
Delaktighet är ett begrepp som är nära besläktat med inklusion och exklusion. Begreppet kan dock definieras på flera sätt, beroende på sammanhang. I denna studie är elevernas delaktighet och samspel med såväl jämnåriga som vuxna på respektive skola av intresse för att veta om den lokalmässiga integreringen leder till en social inklusion eller det motsatta. Jansson, Nord- ström och Thunstam beskriver i sin rapport Funktionell olikhet och kamratsamspel i förskola och skola – en kunskapsöversikt (2007) hur begreppet delaktighet (participation) används i såväl nationell som internationell forskning. Begreppet kan även innehålla såväl objektiva som subjektiva aspekter.
Delaktighet föreligger när individen, på basis av eget val, kan gå in i engagerad och av med- aktörerna accepterad samhandling på en arena, vars tillgänglighet inte begränsas av fysiska och sociala barriärer (Jansson, Nordström & Thunstam, 2007, s. 3).
Brunnberg och Fredriksson (2007) utvecklade beskrivningen av begreppet ytterligare och menade att samhandling på den aktuella arenan inte ska begränsas vare sig av fysiska, sociala eller kommunikativa barriärer. Kommunikativa barriärer kan påverka döva och hörselskadade barns och ungdomars delaktighet på den aktuella arenan. I denna studie som fokuserar på ele- ver på RGD/RGH kommer det vara centralt att studera elevernas delaktighet och samspel med såväl jämnåriga som vuxna på respektive skola. Delaktighet finns när eleven själv kan välja att delta i ett engagerat och av de andra accepterat samspel på en arena, vars tillgänglighet inte begränsas varken av fysiska, sociala eller kommunikativa barriärer. Delaktighet är alltså ett begrepp som ligger nära inklusionsbegreppet men betonar i större utsträckning den egna akti- viteten
Senare i den här rapporten kommer vi att inte bara diskutera döva och hörselskadades re- lation till majoritetsgruppen utan också deras tillhörighet till olika subgrupper i minoritets- gruppen av ungdomar med hörselnedsättning och hur kommunikationen fungerar inom och mellan subgrupperna elever i dövklasser respektive hörselklasser.
METOD
Detta är en kvalitativ studie där analysen och redovisningen genomförs med fokus på de sex beskrivningskategorier som tidigare presenterats. Dessa beskrivningskategorier är utbildning, språk, social miljö, tolkanvändning/hörseltekniska hjälpmedel, Förväntningar och förberedel- ser inför skolstarten vid RGD/RGH och framtidstro. Studien använder sig av dokument, inter- vjuer som bestått av individuella djupintervjuer med ungdomar och intervjuer som inte kan beskrivas som djupintervjuer utan mer i samtalsform med personal, PI-intervjuer med ung- domar samt observationer. Metoderna beskrivs här nedan. Studien är tvåspråkig där talad svenska och svenskt teckenspråk är de genomgående språken. De personer som samlat in stu- diens empiriska material ute på skolorna och som haft den direkta kontakten med ungdomarna har en tvåspråkig kompetens. Senare i det här avsnittet görs en närmare beskrivning av studi- ens olika delar.