Resultat som presenteras i det här kapitlet är från intervjuer med elevhälsoteamen ute på de fyra skolorna vilket vanligtvis har bestått av kurator, studievägledare och skolsköterska. Det har också varit med lärare. Författarnas egen diskussion kommer i ett av de följande kapitlen.
Risbergska skolan
Faktum är att rätt klass och rätt mentor är två mycket avgörande faktorer för en bra skolgång. Att rätt mentor inte är liktydigt med en mentor som är bra på teckenspråk menar EHT på Ris- bergska skolan är fallet. Snarare har attityd och engagemang hos mentorn mer betydelse för eleverna. Attityden hos de hörande eleverna upplever EHT har förbättrats. Ett exempel är att teckenspråk är ett populärare språkval än både tyska och franska bland de hörande eleverna på Risbergska skolan.
EHT har en känsla av att eleverna på RGD har lättare att samarbeta med eleverna på RGH än vice versa. Om den känslan är sann vet de dock inte. Däremot vet EHT att det finns en ten- dens bland de elever på RGH som tidigare gått på specialskola att oftare välja att läsa tecken- språk än elever på RGH som tidigare gått integrerat i grundskola.
På hälften av skolorna framför EHT att de skulle önska mer samverkan mellan EHT grup- perna på de olika skolorna. EHT på Risbergska skolan är en av de grupper som framför detta.
Tullängsskolan
På Tullängsskolan har de hörande eleverna svårare att komma in på de aktuella programmen än vad eleverna på RGD/RGH har. Detta på grund av att konkurrens inte existerar i samma utsträckning på RGD/RGH – om ens över huvudtaget. Lärare som har både hörande elever och elever på RGD/RGH känner därför att riksgymnasieeleverna håller en något lägre stan- dard, och har en slapp attityd. Många av dem går på IV, och är vana sedan tidigare att ha en assistent. Således är eleverna vana att vägen stakas ut av vuxna och intar själva en slapp atti- tyd. Lärare upplever att många elever har svårt att ta eget ansvar, och att frånvaron är störst på måndagar och fredagar. Lärare berättar att IV eleverna går tillsammans med de nationella eleverna, vilket medför svårigheter i lektionsplaneringen. Det leder också till brister när det gäller hur motiverade de nationella eleverna blir. För att råda bot på elevernas bristande an- svarsförmåga och slappa inställning, föreslår lärare att samtliga IV elever placeras på ett ställe och att de sedan kan göra besök på de ordinarie skolorna och då bestämma sig var de vill gå.
det ska ta emot att bli IV-elev, då skärper man sig i grundskolan. Som det är idag så kommer man in oavsett… ( lärare).
Tullängsskolan är positiv i den bemärkelsen att de flesta programmen är yrkesförberedande och kopplas till kommande jobb på ett naturligt sätt för eleverna. Positivt är också att eleverna på RGD vet med sig att ställa krav på sin tillvaro, något som de som går på RGH har svårare för då de ofta har haft en sämre tillvaro före flytten till RGH. Det vill säga att de på RGH som tidigare gått integrerade i grundskolan har mindre kunskap om vilka rättigheter de har, vilka möjligheter som finns och vilka krav som kan ställas än de elever som tidigare gått i special- skola. Starten på RGH upplevs därför som mer ”fantastisk” av de elever som kommer till sko- lan med en bakgrund som integrerade i grundskolan.
Virginska skolan
Även EHT på Virginska skolan efterlyser mer samarbete mellan de fyra riksgymnasie- skolornas EHT. En person i EHT uttrycker ”Vi behöver ha koll på varandra” och menar vida- re att även samarbetet med boende och fritid behöver förbättras. Brukarinflytande och föräld- rainflytande i boendet och fritidsenheten på RGD/RGH saknas helt. ”Våra elever är ju föräld- ralösa här i Örebro!” menar EHT personalen samtidigt som de berömmer det rådande samar- betet med fältassistenterna. Flera personer i Virginska skolans EHT har jobbat på skolan i flera år, och intygar att samarbetet mellan de fyra riksgymnasiernas EHT varit tätare tidigare år och att de nu saknar detta. Samtidigt intygar samma personer att de har svårigheter att kom- municera och få gehör hos skolledningen för sitt önskemål om ökad samverkan mellan sko- lorna. Även lärare har nämnt bristen på information från skolledningen vilket i sin tur påver- kar informationen till eleverna.
Om eleverna på Virginska skolan säger EHT att ansvarstagandet är si sådär. De har blivit alltför mycket servade i grund- och specialskolan och har därför idag svårt att ta eget ansvar. Eleverna får inte heller några naturliga möten med varandra på skolan, då de saknar ett uppe- hållsrum att vara i. Skolk är ett problem.
Det är inte svårt att förstå, om vi inte hade ett rastrum skulle jag också gå till stan! (EHT personal)
Programmen är utspridda på skolan, och rasterna är på olika tider. Andra orsaker till skolk bedöms vara frestelse, grupptryck och ohälsa – både fysisk och psykisk. Således beror skolk till stor del på faktorer utanför själva skolan, vilket är ytterligare en stark orsak till att sam- arbetet med boendet och fritidsdelen bör utökas, tycker EHT personalen.
Virginska skolan har förhållandevis få nationella elever, varför flera av ungdomarna som är på miljöbesök har en förutfattad mening om att skolan inte är seriös. Eleverna på RGH um- gås mer över programgränserna än vad de på RGD gör tycker EHT personalen. Vad det beror på vet de inte. Umgänget mellan RGD- och RGH elever är, precis som på övriga skolor, bero- ende av RGH elevernas teckenspråkskunskaper.
Kvinnersta skolan
EHT på Kvinnerstaskolan har hand om samtliga elever på skolan, där RGD/RGH/språkstörda utgör 2,5 % av det totala elevantalet. En person ur Kvinnerstaskolans EHT kan teckenspråk hjälpligt. De andra har liten kunskap om döva och hörselskadade personer. EHT på Kvinners- taskolan efterlyser en gemensam intensiv utbildning för alla fyra riksgymnasieskolors EHT i kunskap om döva och hörselskadade personer och deras kultur. I dagsläget märker EHT att en större andel elever på RGH söker sig till dem än från RGD. EHT personalen diskuterar huru- vida förhållandet att de saknar kunskap i teckenspråk spelar en avgörande roll för detta. Den bristande kunskap om kulturella frågor och kunskaper i teckenspråk som råder idag hos EHT leder till en vision om ett ambulerande EHT på alla fyra skolorna, där expertisen skulle vara optimal. Dock skulle ett sådant team inte vara tillgängligt varje dag.
Om eleverna på RGD/RGH på Kvinnerstaskolan säger EHT att en ”det-ordnar-sig-attityd” råder i större utsträckning än hos de hörande eleverna på skolan. Lärare säger att RGD/RGH gruppen känns bortglömd på skolan i vissa situationer som exempelvis skolfotografering, men också annat eftersom de är så få.