RGD
Samtliga resultat som presenteras i det här kapitlet är en redovisning av döva elevers utsagor. Citaten kommer från de Post-It lappar som eleverna skrivit i momentet Plus & minus. De kommer i den nedanstående texten framför citatet vara markerade med antingen Plus eller Minus. Övriga icke-markerade citat är elevernas muntliga kommentarer som antecknades av oss forskare vid de diskussioner i gruppen som lapparna gav upphov till. Forskarnas analys och diskussion kommer senare i kapitlen om resultatanalys och diskussion.
Utbildning
Risbergska skolan
Risbergska är en bra skola, enligt eleverna på Risbergska skolan. Bra lärare och möjligheter att aktivt påverka undervisningen bidrar till denna uppfattning. Lektionerna är varierade och intressanta, och ibland genomförs lektioner tillsammans med hörande elever vilket är ett stort plus. De upplever att de får möjlighet att pröva en mängd olika aktiviteter jämfört på de andra skolorna. De annorlunda examinationsformerna i form av redovisningar och hemtentor, gillas av eleverna. Mentorerna är bra, eleverna menar att mentorerna har ”pli” på dem. De känner även att mentorerna är genuint engagerade och ställer upp för eleverna,
Plus: Vi kan vara med och bestämma
Angående valmöjligheterna när det gäller att läsa tre år eller fyra år så råder det en splittrad bild bland eleverna, en del menar att de har färre valmöjligheter jämfört med hörande elever och RGD-elever och anser sig vara tvingade till att läsa ett extra år jämfört med hörande ele- ver.
Minus: Bli tvingad till att läsa ett extra år
Andra elever tycker däremot att det är skönt att ha den möjligheten att gå ett extra år, då de vant sig vid det lugnare tempot. Att antalet RGD-elever är få upplevs av eleverna som ett pro- blem.
Minus: För små klasser, ibland när de andra i klassen blir sjuka eller skolkar så blir man ensam med en lära-
re som stirrar på en och har koll på allt man gör. Kan inte slappna av, känns för utpekad
Eleverna berättar även att det finns elever som vill läsa ämnen tillsammans med andra klasser, men att de fått höra att det inte går att genomföra på grund av att det var så ”bökigt” för schemaläggaren vilket eleverna tycker är trist. Skolket menar eleverna beror på att de skol- kande eleverna tycker att lärarna är alltför trista. De själva menar att de är i skolan mest för kompisarnas skull, men också för att de måste och vill. Det finns vissa lärare som är toppen.
Eleverna tycker att det är svårt att hitta bra klassrum att sitta och arbeta i. Vissa av skolans lokaler är dåligt anpassade för döva elever. De berättar att de ibland kan vara tio personer i ett rum anpassat för fem elever. Det finns även lokaler som inte är ”teckenspråksanpassade”, dvs. bänkarna i rummet är inte placerade i en ”halvcirkel”, utan i rader vilket medför att eleverna som sitter fram inte ser de elever som sitter bakom dem, och vice versa.
Tullängsskolan
Eleverna på Tullängsskolan säger att lärarna oftast är bra och trevliga, men att det finns un- dantag - en del lärare är tråkiga och dåliga, i synnerhet de som inte kan teckenspråk flytande. Eleverna efterfrågar bättre lärare som även är bra på teckenspråk.
Muntlig kommentar: De bästa lärarna är de som är snälla, trevliga och kompis med oss elever. De sämsta
lärarna är de som är oengagerade och bara lämnar oss uppgifter utan att hjälpa till. De sämsta lärarna är ock- så de som knappt kan teckenspråk och inte använder tolk.
En elev menade att man inte utvecklas i skolan om man har en lärare som inte kan teckna så pass bra att förklaringarna blir begripliga. Man stannar hellre hemma från skolan då man inte ser någon mening i att komma till en lektion som man inte förstår någonting av. De menar även att det är för låg kunskapsnivå på RGD när det gäller kärnämnesundervisningen, vilket gör att de tappar motivationen under lektionerna. Material som används vid kärnämnes- undervisningen är något som eleverna är missnöjda med. De känner att det ofta är samma och känns som billiga kopior. Lärarna anstränger sig inte för att utmana eleverna.
Muntlig kommentar: Känns som att lärarna inte tror på oss elever här på Tullängen. Typ att vi inte är till-
räckligt smarta för att de ska vilja ge oss utmaningar och motivera oss. T.ex. på Risbergska, där tycker lärar- na att eleverna är duktiga och motiverar dem hela tiden. Ri-lärarna tror på sina elever.
En övervägande del av eleverna på Tullängsskolan tycker dock att den fyraåriga gymnasieut- bildningen är lagom. De menar att det är bra med lugnare tempo och att de hinner med mer praktik. Eleverna ser gärna att det är mer praktiska ämnen än teoretiska ämnen på schemat. Gruppstorleken som RGD-klasserna har på Tullängsskolan är känslig. Vid skolk eller avhopp så påverkas de andra eleverna indirekt. Det är lätt att tappa motivationen om man har fel klasskompisar och/eller få klasskompisar. Den tekniska utrustningen vill eleverna att skolan ska satsa mer på. De menar att de befintliga datorerna är gamla och sega. Det råder lokalbrist och klassrummen behöver förbättras.
Tullängsskolans logistik- och handelsprogram är förlagt i en egen del av Wadköpings ut- bildningscenter (WUC). Eleverna som går där är nöjda med sin placering och menar att av- skildheten från Tullängsskolan är positiv och ökar sammanhållningen och därigenom motiva- tionen. Negativt upplevs dock pendlandet mellan WUC och Tullängsskolan (där dessa elever läser sina kärnämnen) vara, samt kommunikationen mellan dessa två skolor. Det är bristfällig information till eleverna på WUC från lärarna på Tullängsskolan. Information t.ex. om att ingen vikarie finns når sällan fram till WUCeleverna så de kommer till skolan i onödan. Ele- verna på WUC upplever sig bli bortglömda ibland.
Muntlig kommentar: Det är dålig information till oss elever från lärarna på Tullängen
Det är mycket eget ansvar på WUC, de får läsa in materialet själva och det är bra enligt ele- verna – ”för utbildningen är ju vårt eget val”. De säger att de kan tänka sig att ha all utbild- ning förlagd till WUC, även kärnämnena. Å andra sidan tycker de att det är roligt på Tull- ängsskolan eftersom det är mer folk där. Fördelen med att ha all undervisning koncentrerad till WUCs lokaler skulle dock vara att utbildningen blir förlagd till en plats och att eleverna därigenom skulle få mer arbetsro. Dessutom skulle det vara tidsbesparande att slippa pendlan- det.
Virginska skolan
Virginska skolans elever är i stort sett nöjda med utbildningens utformning. De tycker att lä- rarna är bra och lektionerna roliga. De känner att de har en bra chans att utvecklas. Virginska skolan bedriver gemensam undervisning i kärnämnena istället för vanlig klassindelad under- visning. Det innebär att alla RGD-elever läser engelska samtidigt och det sker gruppindelning så att eleverna har samma kunskapsnivå. Därigenom kan eleverna läsa kurserna i en takt som passar dem och de kan fullfölja kurserna istället för att antingen läsa halva kurser och gå ut gymnasieskolan utan betyg, eller ”segläsa” en kurs när de egentligen har kapacitet att hinna med fler. Eleverna är nöjda med denna uppläggning.
Informationen till eleverna är det sämre ställt med. Elevernafår veta ändringar i schemat och liknande i sista minuten. Eleverna önskar att lärarna använder sig av e-post och SMS för sådana meddelanden. Det finns även ett glapp mellan skolledningen och eleverna – eleverna upplever sig vara ”undanskuffade” av ledningen. Det är svårt att få till förändringar om man skulle vara missnöjd med någon del i utbildningen. Elevrådet är ett exempel på en potentiell länk mellan elever och skolledning. En del elever säger att de inte känner att de får möjlighet att påverka saker i skolan, eller bestämma själva. De upplever att det är väldigt frustrerande.
Muntlig kommentar: Vi måste vara med på klassråd men vi pratar bara om klassresor som jag ändå inte
ska vara med på. Måste vara med och baka och sälja fika fast jag läser medieprogrammet. Vill vi ändra på någonting så händer det ändå ingenting, det ”rinner ut i sanden”.
Skolket upplever eleverna som ett problem, eftersom klasserna är små och påverkas mycket av avhopp. Läraren tar upp hela lektionen för en elev som inte varit med förra lektionen. Om man började senare på dagen så kanske färre skulle skolka, menar eleverna. Andra för- klaringar är att man inte trivs och sover bra i boendet och att man då inte orkar med skol- arbetet. Den sociala situationen är en starkt bidragande orsak med frestelser som kan leda till skolk. Eleverna menar att de hellre vill umgås med vännerna på fritiden än att sitta bakom bänken och lyssna på sega lärare. Håltimmarna är långa och tråkiga. Det finns inget att göra eller någonstans att vara och då går man hem istället. Ibland skolkar man från en lektion om det bara är en enda lektion efter håltimmen.
Eleverna på IV-programmen upplever det som att det är alldeles för stora skillnader i kun- skapsnivåer och stödbehov. Eleverna menar att lärarna fokuserar för mycket på dessa elevers extra behov, på de ”vanliga” IV-elevernas bekostnad – som då får sitta och vänta och utveck- las inte.
Det är för mycket aktiviteter och för lite skola. Eleverna på IV-programmen menar att de hellre vill sitta och läsa och utvecklas än att göra onödiga aktiviteter ute tillsammans med de andra eleverna från de nationella programmen. De känner att det är att slösa med en för dem värdefull utbildningstid. Eleverna efterlyser även mer samordning lärarna sinsemellan. Ele- verna menar att lärarna inte kollar med varandra vad gäller lektionsplanering och hemuppgif- ter.
Muntlig kommentar: Lärarna har inte koll på varandras uppgifter till eleverna, så när min lärare blir sjuk
eller ledig så har jag ingenting att göra på lektionen för den andre läraren vet inte vad jag ska göra.
Eleverna upplever att det är låga krav på eleverna från lärarnas sida. Eleverna efterlyser mer utmaningar i form av uppgifter och ”föreläsningar” av läraren. Ibland händer det att lärarna gör jobbet åt eleverna, vilket de upplever som irriterande. Eleverna vill ha mer dialog mellan dem och lärarna.
Muntlig kommentar: Jag vill att läraren ska fråga mig hur det går, och föra en diskussion eller konversa-
Angående klasstorlek så anser eleverna att 4-5 elever är lagom. Idealet vore att ha 8 personer i en klass, för då blir det bra möjligheter till diskussion. Det är svårt att skapa bra och givande diskussioner när man är få elever i klassen. Eleverna menar att de sliter ut varandra när de går i för små klasser. I början rådde det en stor okunskap bland lärarna om vilka behov som elever med synskador hade och hur undervisningen gick till med syntolkar. Synskadade elever upp- levde det som jobbigt och otryggt i början, men nu efter en tid känner de sig tryggare. De syn- skadade eleverna upplever att de flesta på skolan vet hur synskadade fungerar och vilka behov de har.
Kvinnersta skolan
Närheten till naturen och djurlivet upplever eleverna på Kvinnersta skolan som en starkt posi- tiv faktor. Eleverna får bland annat ha ansvar för djurhållningen etc., vilket de menar gör att skolan snarare känns som ett arbete än som ”att sitta bakom bänken”. Kärnämnes- undervisningen bedrivs gemensamt för RGD/RGH, vilket uppskattas av eleverna.
Plus: Bra att vara alla årskurser ihop, bättre än att gå integrerat och ensam
Eleverna menar att en del lärare på Kvinnersta skolan kör med dubbelmoral – de säger en sak men gör en annan. Exempel på saker som elever upplever som orättvisa är att lärarna får ta med sina hundar till skolan, men inte eleverna.
Minus: Lärare är makt
Eleverna känner att de får bristfällig information rörande utbildningen på Kvinnerstaskolan.. De får i sista stund veta vad som ska hända under lektionen, vilket gör att de känner att det är svårt att vara förberedd till lektionen vad gäller arbetskläder och lektionsmaterial. Det gäller även lärarfrånvaro – eleverna vet aldrig säkert om lärarna finns på skolan eller inte. Övrig information om vad som sker inom skolan och i de andra riksgymnasieskolorna är bristfällig. Eleverna upplever att de får veta saker senare än de övriga riksgymnasieeleverna, t.ex. stu- dentmössor och gemensamma aktiviteter för riksgymnasieelever. I år är det en elev från RGD med i elevrådet för första gången på ett antal år, vilket därigenom har inneburit en viss för- bättring av informationsspridningen jämfört med tidigare år då det inte fanns elever från RGD eller RGH med i elevrådet.
Minus: Dålig information
Studiemotivationen beror på lärarna och klasskamraterna. En annan positiv faktor för studie- motivationen är även att man får arbeta med det man är intresserad av. Eleverna menar att det är mest skolk från teoretiska ämnen och idrott jämfört med praktiska ämnen som oftare upp- levs som roliga och intressanta. Eleverna tycker att utbildningen ska vara kunskapsbunden, dvs. programmen ska vara 3, 4 eller tom. 5 år långa beroende på vilket program man har valt. Innehållet i programmen påverkar utbildningstiden, som med universitetsstudier där utbild- ningstiden är anpassad efter programmets innehåll, som t.ex. läkarprogram.